Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Då Heimilaga ska du lära dina elever att slanorna ska läggas med rotänden upp.
Kreaturen som man bygger gärdsgården åt trycker på upptill och där ska det vara starkast.
Har man korta slanor får man lägga en med roten nedåt och en uppåt och ett redigt överlapp.
Allt detta enligt min salig far.
Protte
Kreaturen som man bygger gärdsgården åt trycker på upptill och där ska det vara starkast.
Har man korta slanor får man lägga en med roten nedåt och en uppåt och ett redigt överlapp.
Allt detta enligt min salig far.
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 18 047 inlägg
Farsan mådde så illa över alla villagärsgårdar, men jag håller med, rotundan neråt är snyggare.
Protte
Protte
Att lägga rotändan nedåt låter ju rent bisarrt. Varför skulle någon göra så?
Är trodorna för korta kan man lägga en med rotändan upp och en med rotändan ner och låta topparna gå omlott. Precis som prototypen säger.
Han där på Skansen lär ha lärt sig av samma gubbar som jag lärde mig av. Ett gäng från Pedersöre som var på Skansen och stängde på 90-talet. En av dem var min mormors kusin och en annan var svåger till en annan av mormors kusiner.
I Pedersöre gärdar de väldigt tätt med tre band på varje staverpar två alnar mellan staverparen och stödstavrar på varannat staverpar. Här längre söderut gärdar vi glesare med tre alnar mellan staverparen och tre band på varje staverpar och nästan inga stödstavrar. En trodo går genom 6 staverpar eller 5 mellanrum.
Fast jag tycker han på Skansen har ett omständigt sätt att klyva banden på. Låter man toppkvistarna vara kvar kan man bara dra dem åt var sitt håll och så går det snabbt att få början.
Är trodorna för korta kan man lägga en med rotändan upp och en med rotändan ner och låta topparna gå omlott. Precis som prototypen säger.
Han där på Skansen lär ha lärt sig av samma gubbar som jag lärde mig av. Ett gäng från Pedersöre som var på Skansen och stängde på 90-talet. En av dem var min mormors kusin och en annan var svåger till en annan av mormors kusiner.
I Pedersöre gärdar de väldigt tätt med tre band på varje staverpar två alnar mellan staverparen och stödstavrar på varannat staverpar. Här längre söderut gärdar vi glesare med tre alnar mellan staverparen och tre band på varje staverpar och nästan inga stödstavrar. En trodo går genom 6 staverpar eller 5 mellanrum.
Fast jag tycker han på Skansen har ett omständigt sätt att klyva banden på. Låter man toppkvistarna vara kvar kan man bara dra dem åt var sitt håll och så går det snabbt att få början.
Redigerat:
På andra sidan vägen?mibe85 skrev:
Slanorna brukar gråna fort och sedan vara grå under större delen av gärdesgårdens livslängd. På bilden ser jag bara någon enstaka slana som tagit slut, behöver du verkligen göra något annat än att byta den?
Inget annat behövs göras mig veterligen, dock funderar jag på någon form av behandling av de nya slanorna? Tips mottages gladeligen kring detta..F FGLIN skrev:
Har funnit en markägare som åtagit sig uppgiften att ordna detta åt mig. Hurra!
"Lugn nu"?
Jag tycker det ser ut som du har större behov av enstörar än av granslanor men jag vet ju inte hur tätt med hoten du önskar eller vilket mtrl som är det traditionella i dina trakter.