Avtalslängd fiberförening kontra medlemmar
Jag sitter i styrelsen för en fiberförening där vi (snart) är på år 4 av ett 5 årigt leveransavtal med en internetoperatör. Avtalet gäller så kallad kommunikationsoperatör, den som "sätter ljus i fibern" och förser oss med mottagarboxar (routrar), dvs aktiv utrustning till det fibernät som föreningen äger. Vår kommunikationsoperatör har dels öppet nät, dels levererar egen tjänst, vilken de flesta av våra medlemmar valt.
Problemet, som inte bara vi har, utan alla bolag och föreningar som ska köpa internetaccess, är att för att få rimliga avskrivningskostnader för utrustningen vill kommunikationsoperatören normalt teckna avtal med föreningen på (minst) 5 år, medan föreningen inte får teckna mer än 2 år med privatpersoner. Operatören måste räkna hem sin investering på aktiv utrustning och priset blir orimligt dyrt med 2 års avtalstid.
Vi har möjlighet till ett Öppet nät med 1 mån uppsägningstid (typ 400-500 kr/mån för konsumenten), eller en Gruppanslutning för 200 kr/mån med bindning på 5 år, så det rör sig om halva månadskostnaden med den långa bindningstiden. Gruppanslutningen köper föreningen i bulk av operatören och fakturerar sedan medlemmarna. Föreningen har alltså 5 års bindningstid, medan medlemmarna/konsumenterna är skyddade av lagen att ingå max 24 månaders bindningstid. Detta medför att föreningen i princip kan gå i konkurs om tillräckligt många sägar upp sina avtal efter 2 år. I praktiken knappast troligt men...
Vad jag undrar är, hur hanterar detta? Kan man binda medlemmar i föreningen på 5 års avtalslängd genom att kalla det för medlemsförmån eller liknande och på så sett komma runt lagen? Är medlemmar i en förening inte att betrakta som privatkonsumenter? De som inte vill binda på 5 år med gruppanslutningen kan välja öppet nät istället. Tillåter lagen en sådan lösning?
Vi kan inte vara den enda fiberförening som funderar på detta. Hur har era föreningar löst det?
Problemet, som inte bara vi har, utan alla bolag och föreningar som ska köpa internetaccess, är att för att få rimliga avskrivningskostnader för utrustningen vill kommunikationsoperatören normalt teckna avtal med föreningen på (minst) 5 år, medan föreningen inte får teckna mer än 2 år med privatpersoner. Operatören måste räkna hem sin investering på aktiv utrustning och priset blir orimligt dyrt med 2 års avtalstid.
Vi har möjlighet till ett Öppet nät med 1 mån uppsägningstid (typ 400-500 kr/mån för konsumenten), eller en Gruppanslutning för 200 kr/mån med bindning på 5 år, så det rör sig om halva månadskostnaden med den långa bindningstiden. Gruppanslutningen köper föreningen i bulk av operatören och fakturerar sedan medlemmarna. Föreningen har alltså 5 års bindningstid, medan medlemmarna/konsumenterna är skyddade av lagen att ingå max 24 månaders bindningstid. Detta medför att föreningen i princip kan gå i konkurs om tillräckligt många sägar upp sina avtal efter 2 år. I praktiken knappast troligt men...
Vad jag undrar är, hur hanterar detta? Kan man binda medlemmar i föreningen på 5 års avtalslängd genom att kalla det för medlemsförmån eller liknande och på så sett komma runt lagen? Är medlemmar i en förening inte att betrakta som privatkonsumenter? De som inte vill binda på 5 år med gruppanslutningen kan välja öppet nät istället. Tillåter lagen en sådan lösning?
Vi kan inte vara den enda fiberförening som funderar på detta. Hur har era föreningar löst det?
Jag förutsätter att det är en samfällighetsförening ni har för fiber. Gemensamhetsanläggningar kan endast utgöra fysiska anläggningar. Det är samfällighetsföreningens uppgift att förvalta dessa och har därför möjlighet att teckna avtal för drift och underhåll. Att köpa in tjänster som är en förutsättning för att anläggningen ska fungera - t.ex. för att "sätta ljus i fibern" - är möjligt men ska då ske till ett minimum (det som krävs för att få det att fungera). Föreningen har inte någon befogenhet att för medlemmarnas räkning köpa ytterligare tjänster som t.ex. att binda upp på en särskild tjänsteleverantör när detta inte krävs för anläggningens funktion. (Gemensamhetsanläggningar kan inte vara "tjänster").
Det blir dyrare men grunden för gemensamhetsanläggningar är att dessa gemensamt ska lösa en funktion till fastigheter - inte att gemensamt spara pengar vid inköp av tjänster.
Det blir dyrare men grunden för gemensamhetsanläggningar är att dessa gemensamt ska lösa en funktion till fastigheter - inte att gemensamt spara pengar vid inköp av tjänster.
Det är inte en samfällighetsförening, det är en ekonomisk förening bildad av fastighetsägare. (Om det utgör någon skillnad?) Den är den vanligaste formen att få fiber i detta land när "marknaden" inte är intresserad av utbyggnad, vanligtvis i glesbygd.
Från föreningens stadgar: (Standardstadgar från ByNet, som senare köpts upp av IP-only)
"§ 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att projektera, bygga och förvalta ett fibernät. Medlem deltar i verksamheten genom egen insats samt genom att nyttja föreningens tjänster."
Det står alltså att vi tillhandahåller tjänster. Och det är dessa tjänster som vi inte får ha lång bindningstid på, även om föreningen är bunden till operatören på längre tid. Jag tror att många byanät runtom i landet har samma situation.
Från föreningens stadgar: (Standardstadgar från ByNet, som senare köpts upp av IP-only)
"§ 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att projektera, bygga och förvalta ett fibernät. Medlem deltar i verksamheten genom egen insats samt genom att nyttja föreningens tjänster."
Det står alltså att vi tillhandahåller tjänster. Och det är dessa tjänster som vi inte får ha lång bindningstid på, även om föreningen är bunden till operatören på längre tid. Jag tror att många byanät runtom i landet har samma situation.
Ja, det är för att hämta hem investeringen på utrustningen både i hemmet (routrar) och i noderna (switchar). Jag gjorde ett överslag och kom fram till ca 1 miljon kr i utrustning. Tekniska livslängden för routrarna är ca 3-5 år, Switcharna troligen något längre. Om vi köpet utrustningen själva hamnar vi naturligtvis i ett helt annat förhandlingsläge, där vi i princip bara köper bandbredd. Men vi blir i praktiken en ISP också, och det var kanske inte riktigt tanken med föreningen, Då får man börja anställa folk, för drift och support.
Mitt förslag är att ni stannar vid att förse medlemmarna med en fiberconverter. Då blir avlämningspunkten en vanlig rj-45 port. De boende får sedan köpa egna routrar. Problemet blir om man absolut skall ha iptv. Om man bara har ip-tjänst fungerar det bra.
Bästa svaret
Jag sitter också i en styrelse i fiberförening. Vid avtalsförhandlingar hade vi en diskussion med PTS och juristerna hos operatören och det finns inte i nuläget något stöd för att tolka 24-månaders avtalsbegränsningen som gällande för gruppavtal i fiberföreningar som ägs av medlemmarna själva, där föreningen inte är en operatör.M matsuhlen skrev:
Vi fick detta inskrivet i avtalet, så att om tolkningen skulle ändras i framtida rättsinstans så kan vi säga upp avtalet i förtid för de medlemmar som önskar utträda baserat på förändrat rättsläge.
Om man inte skall tillhandahålla gruppavtal med tillhörande bindningstid så finns ingen större anledning att driva föreningen vidare efter nätet är byggt.
/M
Ja, vi kommer inte uppgradera föreningen till ISP status, det ligger inte i linje med föreningens mål och stadgar.M merbanan skrev:
Istället för en fiberrouter, som vi har idag, kommer jag föreslå för vår KO att leverera en VLAN switch med fiberport. Det är den vanligaste och bästa avlämningspunkten då man får ett RJ45 uttag, som sagt, där medlemmarna själva sätter den router de vill använda. Och eftersom det är en VLAN switch kan KO styra vilka nät som ska komma ur portarna, till exempel Internet i 1-2 och IPTV i 3-4. Eller så kan man få ut 4 olika internetoperatörer i de 4 portarna (Om man av någon outgrundlig anledning skulle vilja det....!)
Det var ett helt korrekt inlägg om det hade varit en samfällighetsförening som det gällde. Men så var det ju inte. Alltid viktigt att TS ger rätt information så tidigt som möjligt för att få relevanta svar.M Marcus-AA skrev:
M matsuhlen skrev:
Ja att blanda ihop rollerna för KO och TL är en dålig idé. KO skall tillhandahålla switchar i noder, CPEer hos kunderna och en portal för tjänsteval. Varje TL bestämmer själv vad för utrustning( router, ATA, TV-box etc) som ingår i tjänsterna. Sen upphandlar du ett gruppavtal som är frivilligt att ansluta sig till, men väl ansluten är medlemmen bunden till det tills det sägs upp.
KO-avtalet kan ha annan och längre bindningstid, det är ingen begränsning då avtalet enbart gäller föreningen.
Att förse alla medlemmar med en "dum" fiberkonverter och anse att den utrustningen tillhör fibernätet känns inte riktigt som att den skulle förändra fiberföreningens status på något sätt. Men föreningen skulle då bli ansvarig för denna fiberkonverter vilket man kanske inte vill.M Marcus-AA skrev:
Som tidigare nämnts så används oftast VLAN kunniga fiberswitchar från någon leverantör. Enklast är nog att gå den vägen då det är en lösning som leverantörerna är vana vid. Målet är ju trots allt att leverera en prisvärd tjänst till alla medlemmar. Hursomhaver så är gruppanslutning mot en operatör billigast. Arbeta mot denna möjlighet.
Troligen gör det inte ngn skillnad då PTS hittils bedömt att en fiberförenings nät inte är "allmänt tillgängligt" och att föreningen därigenom inte är en operatör i LEKs mening. Men detta är enbart bedömningar och kan ändras i rättsfall, Telia vill tex väldigt gärna att fiberföreningar skall ses som operatörer istället.M merbanan skrev:
I övrigt förstår jag inte varför föreningen skall ta det ansvar som ligger på en KO. Det lagret behövs för att tillse medlemmarnas behov att at kunna välja tjänster från olika TL, de som inte vill ha gruppavtal.
KO vet vilken utrustning som fungerar och hur den binds ihop med TLs provisioneringssystem, det är verkligen inget jobb för en förening att mecka med.
/M