Ringerskarvad regel lika stark som vanlig?
Såg att de hade långa fingerskarvade reglar på byggmax https://www.byggmax.se/45x220-regel-fingerskarvad-c24-p662009
Ponera att man ska ha en bärlina på plintar som är längre än den längsta regeln de har. Är det då bättre att själv skarva regeln på en plint eller att istället använda en längre fingerskarvad bärlina där skarvarna hamnar mellan plintar?
Ponera att man ska ha en bärlina på plintar som är längre än den längsta regeln de har. Är det då bättre att själv skarva regeln på en plint eller att istället använda en längre fingerskarvad bärlina där skarvarna hamnar mellan plintar?
Det är självklart "bättre" att använda en fingerskarvad längre regel Den är ju klassad C24 och då gäller det hela regeln inklusive fingerskarvarna. En väl utförd fingerskarv är starkare än träet runt omkring.M Martin Lj skrev:
Man bör inte skarva mitt på en plint eller uppslag oavsett.
Redigerat av moderator:
Med laskbräda. Runt 1/3 av avståndet mellan uppslagen är lämpligt. Hittar inte min bok med tabeller just nu, men hittade en bild på en skarv på Träguiden
Det går såklart med spikplåtar också.
Det går såklart med spikplåtar också.
Nä, det blir starkare om skarven inte ligger på plinten.
Rätt. Det blir en brytkraft /isärdragande då. Om man istället skarvar 1/3 in från uppslaget blir det istället en skjuvning som ska tas upp, vilket dessutom är lättare att hålla emot.V vectrex skrev:Krafterna som utövas genom tvärsnittet av balken blir som störst på varje upplagspunkt och mitt emellan varje upplagspunkt.
Tror jag
Jag förstår. En tanke kan ju annars vara att det finns stöd när skarven vilar direkt på plint. Men nu börjar jag känna att jag kanske missförstått grundfrågan.V vectrex skrev:Krafterna som utövas genom tvärsnittet av balken blir som störst på varje upplagspunkt och mitt emellan varje upplagspunkt.
Tror jag
För övrigt är min känsla att fingerskarvar är svagare än helt kvistfritt virke. Detta sedan ett experiment att häva upp en gammal lyktstolpe med domkraft, pallning och 2”5”. Fingerskarvat virke gav med sig och small av. Kvistigt virke likaså. Sen fanns en bit regel med täta årsringar, inga kvistar som var helt makalös. Stolpen åkte iaf upp!
Bästa svaret
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Teorin bakom att lägga skarvarna på en bjälke ca 1/3 från stöden bygger på att skarven ska göras där vridmomentet är noll. En balk som ligger upplagd på flera stöd (kallas kontinuerlig) har sitt största positiva vridmoment mitt emellan stöden och sitt största negativa vridmoment (störst) över stöden. Någonstans däremellan byter vridmomentet riktning och passerar noll.
När det gäller bärlinor, dvs den tredje bärande nivån efter golvvirke,och bjälkar, tillkommer andra aspekter som man måste ta hänsyn till, framför allt tvärkrafterna. Virkets förmåga att hantera dessa beror på tvärsnittsarean, oberoende av hållfasthetsklass. Därför är det ofta en bättre strategi att använda dubbla reglar, med lägre höjd, med förskjutna skarvar till bärlinor. Det fingerskarvade virkets egenskaper utnyttjas bäst som bjälkar (andra nivån) över flera stöd.
När det gäller bärlinor, dvs den tredje bärande nivån efter golvvirke,och bjälkar, tillkommer andra aspekter som man måste ta hänsyn till, framför allt tvärkrafterna. Virkets förmåga att hantera dessa beror på tvärsnittsarean, oberoende av hållfasthetsklass. Därför är det ofta en bättre strategi att använda dubbla reglar, med lägre höjd, med förskjutna skarvar till bärlinor. Det fingerskarvade virkets egenskaper utnyttjas bäst som bjälkar (andra nivån) över flera stöd.