Auktoriserade verkstaden jag lämnar in bilen på har fasta priser men omräknat blir det runt 1300 kr timmen. Man betalar för professionell yrkeskunskap. Dessutom är ju arbetskostnaden avdragsgill på rot mot privatpersoner. Elektrikerna har inte fattat de heller. Installerade en normcentral. Materialet kom genom honom och det var ett överpris på över 2000 kr mot att jag hade köpt samma varor själv. Jag som privatperson hade hellre betalat samma summa men där arbetskostnaden utgjorde en större del.L Le'Oracle skrev:
Fast på riktigt. Många saker är dyrare hos tex Dahl eller Ahlsell. Men jag som installatör kommer ju inte åka till Hornbach eller Bauhaus för att leta bästa pris på en enskild sak.Silver78 skrev:
Jag köper allt på samma ställe. Sedan så ser du som kund att jag kanske var dyrare på den stora saken, som tex nätbutiker kränger billigt.
Jag upplever att ingen vill betala för kunskap inom VVS branschen. Det ser vi bäst inom VP världen där de som tjänar mest är de som säljer flest och då oftast billigast och sämst installerade maskiner. Tyvärr så väljer folk alltid det billigaste för värme är inget roligt att köpa. Mkt roligare med ett spa eller BMW eller ett nytt golfset än en värmepump som faktiskt fungerar i det system den installerats.
Jag har läst tråden med både intresse och för att bli lite road precis som jag läser allehanda andra trådar.
Utan att ta ställning varken för hantverkare eller kunder gör jag följande reflektion i den situation jag en gång befann mig i.
För ett antal år sedan anlitade jag en grävare för att hjälpa till med grävningen då jag skulle dränera om huset. Han var inte direkt billig men tog betalt för den tid som han var på plats och faktiskt utförde det jag betalade honom för. Med andra ord tog han inte betalt för den tid som vi satt och drack det kaffe som jag bjöd på de dagar han jobbade hos mig - han hade rast och hellre än att sitta kvar i sin maskin och dricka termoskaffe satt han med mig och drack nybryggt med vad jag nu bjöd på.
Eftersom han visste vad jag skulle göra - dränera om - erbjöd han mig att handla material på hans konto och med hans rabatter. Han berättade också vad jag skulle köpa var för att få lägst kostnad och beklagade sig över att hans revisor "tvingade" honom att göra ett påslag på materialet med minst 5% (vilket han gjorde, dvs endast 5%).
Nu fick jag låna släp av en kompis, lägga tid på att handla en massa grejer på (om jag minns rätt) två, kanske tre olika ställen. När fakturan kom tyckte jag att det inte var billigt men i alla fall rimligt.
När kåken var omdränerad och den inaktiva säsongen anlänt (läs vinter helvetet) så kollade jag upp priserna på det material jag köpt via honom. Hade jag köpt det själv på billigaste möjliga ställe hade det blivit dyrare. Märk väl, nu var det här i början / mitten på 90-talet så möjligheten att jämföra priser på internet fanns inte men när jag säger att det blev billigare att ta materialet via honom så blev kostnaden för grävare och material köpt via honom billigare än att själv ha både handgrävt (phu) och köpt material utan hans rabatter.
Jag kan mycket väl förstå att hantverkare likväl som andra verksamma inom andra områden vill ta betalt för sin arbetstid, i hantvekarnas roll även för den tid det tar att åka och handla åt kunder (men jag kan inte förstå de som tar betalt för en timme eller två för att handla standardgrejer som de redan har i bilen). Ett rimligt påslag utifrån de faktiska priser som hantverkaren betalar är skäligt. Utifrån mitt exempel ovan skulle det till och med bli billigare för kunden. Fakturera sedan den tid som faktiskt arbetats, den körtid och sträcka som faktiskt körts och till ett tim- och km pris som täcker de kostnader som finns, naturligtvis inkl overheadkosknader och en rimlig vinst på sista raden i bokslutet. Jag tror att det skulle upplevas som både ärligare och mer transperant och faktiskt generera fler uppdrag. Någon som törs prova?
Edit: Redigerat stav- och syftningsfel.
Utan att ta ställning varken för hantverkare eller kunder gör jag följande reflektion i den situation jag en gång befann mig i.
För ett antal år sedan anlitade jag en grävare för att hjälpa till med grävningen då jag skulle dränera om huset. Han var inte direkt billig men tog betalt för den tid som han var på plats och faktiskt utförde det jag betalade honom för. Med andra ord tog han inte betalt för den tid som vi satt och drack det kaffe som jag bjöd på de dagar han jobbade hos mig - han hade rast och hellre än att sitta kvar i sin maskin och dricka termoskaffe satt han med mig och drack nybryggt med vad jag nu bjöd på.
Eftersom han visste vad jag skulle göra - dränera om - erbjöd han mig att handla material på hans konto och med hans rabatter. Han berättade också vad jag skulle köpa var för att få lägst kostnad och beklagade sig över att hans revisor "tvingade" honom att göra ett påslag på materialet med minst 5% (vilket han gjorde, dvs endast 5%).
Nu fick jag låna släp av en kompis, lägga tid på att handla en massa grejer på (om jag minns rätt) två, kanske tre olika ställen. När fakturan kom tyckte jag att det inte var billigt men i alla fall rimligt.
När kåken var omdränerad och den inaktiva säsongen anlänt (läs vinter helvetet) så kollade jag upp priserna på det material jag köpt via honom. Hade jag köpt det själv på billigaste möjliga ställe hade det blivit dyrare. Märk väl, nu var det här i början / mitten på 90-talet så möjligheten att jämföra priser på internet fanns inte men när jag säger att det blev billigare att ta materialet via honom så blev kostnaden för grävare och material köpt via honom billigare än att själv ha både handgrävt (phu) och köpt material utan hans rabatter.
Jag kan mycket väl förstå att hantverkare likväl som andra verksamma inom andra områden vill ta betalt för sin arbetstid, i hantvekarnas roll även för den tid det tar att åka och handla åt kunder (men jag kan inte förstå de som tar betalt för en timme eller två för att handla standardgrejer som de redan har i bilen). Ett rimligt påslag utifrån de faktiska priser som hantverkaren betalar är skäligt. Utifrån mitt exempel ovan skulle det till och med bli billigare för kunden. Fakturera sedan den tid som faktiskt arbetats, den körtid och sträcka som faktiskt körts och till ett tim- och km pris som täcker de kostnader som finns, naturligtvis inkl overheadkosknader och en rimlig vinst på sista raden i bokslutet. Jag tror att det skulle upplevas som både ärligare och mer transperant och faktiskt generera fler uppdrag. Någon som törs prova?
Edit: Redigerat stav- och syftningsfel.
Redigerat:
Min snickare och jag har alltid en väldigt öppen dialog. Inga problem med att han tar ut en bra timlön. Jag blir förbannad över höga materialpålägg. Alltså det går ofta prata med dessa hantverkare. Det är mestadels när man inte diskuterat i förväg vad man förväntar sig som det blir problem. Sedan vet jag en del rörisar som köper in prylar och sedan skriver ner priserna för materialet och lägger mer på timpriset då detta sänker totalkostnaden för kunden utan att hantverkaren förlorar några pengar. Den enda som förlorar här är skatteverket möjligen då.
Med överpris så menar jag inte 2000 kr mot det billigaste inköpsstället. Då är det snarare 4000 kr.L Le'Oracle skrev:
Det för en Garo med tre dvärgbrytare. Någon skruv. Lite kablar invändigt. 7700 kr fick jag betala i material. 1800 i arbete. Det är samma problem med att ta ut vinst på eget material på elektrikersidan också.
Jag har inte lusläst alla inlägg, men jag gillar att vvs facit skriver att man kanske bara kan debitera 70% och sen har man tid för att städa bilen etc. Det tycker jag är helt rimligt, att man ser till att tjäna tillräckligt under de 70% för att täcka upp övriga 30%.
Värre är det ju med de som fakturar samma timpenning och gör samma vinst på materialet och sen fakturerar 8 timmar för en 5-timmarsdag med motiveringen att man inte kunde hitta något annat jobb på de kvarstående timmarna. Sånna ser vi ju också då och då, gärna med skrik om "ska vi jobba gratis?" när man egentligen redan tar betalt för att kunna täcka ofakturerbar tid.
Vad gäller TS fråga så anser jag att det är horribelt att komma med en höjning av timpriset med 200 kr i efterhand.
Värre är det ju med de som fakturar samma timpenning och gör samma vinst på materialet och sen fakturerar 8 timmar för en 5-timmarsdag med motiveringen att man inte kunde hitta något annat jobb på de kvarstående timmarna. Sånna ser vi ju också då och då, gärna med skrik om "ska vi jobba gratis?" när man egentligen redan tar betalt för att kunna täcka ofakturerbar tid.
Vad gäller TS fråga så anser jag att det är horribelt att komma med en höjning av timpriset med 200 kr i efterhand.
Sådant måste man som vvs-montör vara tydlig med på förhand. Man blir inte ansedd seriös annars. Att ta betalt genom pålägg på material är bara ett oseriöst sätt att maskera kostnaderna. Utbildning, administration, verktyg med mera kostar och skall ligga i timpriset. Ingen annanstans. Den egenföretagare som jag känner gör precis så. Det som är sjukt är att han fått en hel del konstiga samtal från andra rörisar som tycker att han förstör branschen. Detta trots att han tar 850 kr timmen och de allra flesta ligger hundralappar under denna debitering. Vad hans kunder tycker? Bara nöjda.Fairlane skrev:
Kan bara hålla med i allt.
Det är så vi (dom flesta iaf, tror jag) kunder vill ha det, ”rätt”/skärlig timkostnad (550-1000kr/h beroende på var i landet det är), ”rätt”/skärlig timtid (ja tid för fakturering mm om det inte är inbakat i overhead-kostnaden), skärligt påslag på material beroende på om materialet är lagervara/handlas på kundarbetstid/etc.
Ett flertal på detta forum verkar tro att det är en naturlag att en vvs montör på ett eller annat vis måste debitera 800-1000 kr per timme för att överleva. Andra naturlagar verkar gälla inom vvs branchen eftersom det på intet vis går att klara sig på mindre för att företaget skall överleva och personalen skall få ut sin lön. Man har overheadkostnader och ofantligt dyra maskiner och oändliga resor kors och tvärs som gör att debiteringsgraden blir så låg att det måste kompenseras med högre timpris. Om timpriset blir uppseendeväckande högt går det bra att dölja det i materialpåslag och annat.
För jo, det är ett uppseendeväckande högt timpris med tanke på kompetensnivå, brist på utbildning, ansvar och servicenivån. För motsvarande timdebitering så hittar man i övriga branscher inte sällan en ingenjör eller civilingenjör med en halv miljon i studieskulder och en miljon i förlorad arbetsinkomst efter fem år på KTH eller Chalmers.
Man skyller det höga timpriset på låg debiteringsgrad, korta arbetsmoment, dyr utrustning och kringkostnader. För de som betalat en VVS faktura får dessa påståendet något av ett löjets skimmer över sig. För utöver timpriset och de dolda påslagen på materialet så får ju kunden också betala servicekostnad för bilen, milkostnad för bilen, timpriset för resan till grossen och timpriset för byggfrukosten på ahlsell. När alla moment i arbetsdagen redan ingår i fakturan är det lite svårt att förstå hur det kan vara så att
man inte kan få full teckning. Kanske hade det fungerat med lite bättre planeringsförmåga men just detta är nog kanske inte hantverkarskråets starka sida.
Slutligen, i viss mån kan jag förstå att man måste debitera i nivå med en civilingenjör: lönen som betalas ut är ju i nivå med en civilingenjör. Med en snittlön på knappt 40000 i månaden så blir man ju tvungen att dra upp timdebiteringen något. För oss arbetare i samhället (lärare, poliser, sjuksköterskor, barnskötare, socionomer, brandmän) som både med och utan högskoleutbildning inte är i närheten dessa löner eller förmåner (gratis resor, arbetsdagen börjar när man sätter foten utanför dörren, arbetstider lika flexibla som skalmans mat-och-sovklocka) är det däremot lite ångestskapande när fakturan dimper ner i brevlådan.
För jo, det är ett uppseendeväckande högt timpris med tanke på kompetensnivå, brist på utbildning, ansvar och servicenivån. För motsvarande timdebitering så hittar man i övriga branscher inte sällan en ingenjör eller civilingenjör med en halv miljon i studieskulder och en miljon i förlorad arbetsinkomst efter fem år på KTH eller Chalmers.
Man skyller det höga timpriset på låg debiteringsgrad, korta arbetsmoment, dyr utrustning och kringkostnader. För de som betalat en VVS faktura får dessa påståendet något av ett löjets skimmer över sig. För utöver timpriset och de dolda påslagen på materialet så får ju kunden också betala servicekostnad för bilen, milkostnad för bilen, timpriset för resan till grossen och timpriset för byggfrukosten på ahlsell. När alla moment i arbetsdagen redan ingår i fakturan är det lite svårt att förstå hur det kan vara så att
Slutligen, i viss mån kan jag förstå att man måste debitera i nivå med en civilingenjör: lönen som betalas ut är ju i nivå med en civilingenjör. Med en snittlön på knappt 40000 i månaden så blir man ju tvungen att dra upp timdebiteringen något. För oss arbetare i samhället (lärare, poliser, sjuksköterskor, barnskötare, socionomer, brandmän) som både med och utan högskoleutbildning inte är i närheten dessa löner eller förmåner (gratis resor, arbetsdagen börjar när man sätter foten utanför dörren, arbetstider lika flexibla som skalmans mat-och-sovklocka) är det däremot lite ångestskapande när fakturan dimper ner i brevlådan.
Observera att lönerna är från 2016
https://www.vvsforum.se/nyheter/2017/juni/har-tjanar-vvs-montorer-bast-i-landet/
https://www.vvsforum.se/nyheter/2017/juni/har-tjanar-vvs-montorer-bast-i-landet/
Det är många akademiker som pluggat på högskola i många år, med stora studieskulder som följd, som inte kommer i närheten av drygt 40.000 kr i månadslön. Och då menar jag inte sådana som pluggat videokonst eller något annat nischat, utan sådana som har verkliga jobb som gör riktig nytta.H hanson#16 skrev:
Det intressanta med artikeln du länkar till är ju att det är snittlöner som redovisas. Det betyder att det finns många VVS-montörer i "Väst" som tjänar långt över de 42 500 kronor i månaden som snittet ligger på...vi pratar kanske 50.000 kr i månaden. (Källa) Då är vi uppe i samma klass som domare och advokater! Dessa har ju många år på högskola och i fallet med domare även lång erfarenhet. (Noterbart är att fastighetsmäklare ligger över dessa!
Vad jag vet har de inte speciellt lång utbildning, så vi kan väl konstatera att livet är orättvist.)Slutsatsen jag drar är att VVS-montörer mycket väl skulle kunna sluta helt med materialpåslag och istället höja timdebiteringen och ändå kunna lyfta lön motsvarande en högutbildad akademiker. Det är tillgång och efterfrågan som sätter kostnaden för slutkund, och så länge det finns mer jobb än VVS-montörer så kommer den vara hög. Det är därför upp till branschen att bestämma om de vill göra något åt hantverkarföraktet som uppstår av att kunderna känner sig blåsta av de dolda kostnaderna eller inte. Jag tror dock inte att incitamentet finns, eftersom kundföraktet från hantverkarna är om möjligt ännu större.
Den dag det finns fler rörläggare än det finns jobb, upphör diskutionerna om överdibitering. Likaså upphör bortskämda hantverkare med att basunera ut -"jag jobbar inte åt privatpersoner"! När telefonen tystnar och räkningarna hopas på tamburmattan, är det kunden som bestämmer. Tillgång och efterfrågan helt enkelt! Så att framförallt yngre rörläggare som inte varit med om en ordentlig lågkonjunktur då stora byggbolag gick i putten och avskedade tusentals hantverkare, inte förstår bättre, är lätt att se.
Hoppsan!
Paxman hann före.
Hoppsan!
Paxman hann före.
Självbyggare
· Stuga i Dalsland
· 358 inlägg
Har det inte varit så ganska länge, att rörmokare, med viss rätt, har tjänat bra? Kommer ihåg att farsan pekade ut vissa villor och kallade dom för rörmokarvillor... Detta var på 70-talet.
Men... jag tycker att en kunnig hantverkare ska tjäna bra, map erfarenhet, servicegrad och förmåga att lösa kniviga situationer. Det kan ju bara LHS lära ut.
Men... jag tycker att en kunnig hantverkare ska tjäna bra, map erfarenhet, servicegrad och förmåga att lösa kniviga situationer. Det kan ju bara LHS lära ut.
map, LHS?
Självbyggare
· Stuga i Dalsland
· 358 inlägg
Med avseende på, Livets Hårda Skola...……
