22 387 läst ·
16 svar
22k läst
16 svar
Hur varm får säkringen bli?
Sida 1 av 2
Roade mig med att dra 16A (15,6 enligt tången) enfas på landet genom en säkring på just 16A. Tänkte jag skulle passa på att mära upp faserna från elskåpets huvudsäkringar till uttaget. Ifall man skall både svetsa och ladda bilen. 
Tänkte först använda tången för att mäta var strömmen gick, men med handen kunde man tydligt känna vilken säkring som gick varm. Inte så att det gjorde ont, men varmt. Strax under 50 grader kanske? Lika varmt på huvudsäkring (25A) som gruppsäkring (16A).
Normalt eller något man skall titta på. Drog åt säkringarna några grader extra...
Hållare i porslin är säkert 50+ år och sitter ute.
Tänkte först använda tången för att mäta var strömmen gick, men med handen kunde man tydligt känna vilken säkring som gick varm. Inte så att det gjorde ont, men varmt. Strax under 50 grader kanske? Lika varmt på huvudsäkring (25A) som gruppsäkring (16A).
Normalt eller något man skall titta på. Drog åt säkringarna några grader extra...
Hållare i porslin är säkert 50+ år och sitter ute.
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 837 inlägg
Låter fullt normalt tycker jag. Din fingertoppskänsla på 50 grader är nog helt på topp. Porslin är en utmärkt isolator på många sätt, inte minst värme.
Det som annars är vanligt är svetsloppor i passdel och propphuv. Dessa är enkla att inspektera, de ska vara blanka o fina.
Lite ovanligare är glapp i anslutningarna.
Det som annars är vanligt är svetsloppor i passdel och propphuv. Dessa är enkla att inspektera, de ska vara blanka o fina.
Lite ovanligare är glapp i anslutningarna.
Tack, som jag trodde alltså.
Som digitalkonstruktör fick man lära sig att bedöma temperatur på kretsarna. Om man kunde hålla fingret i 2-3 sekunder utan att bränna sig så var det OK, varmare än så hade man gjort något fel. Likadant om det inte blev varmt alls.
Har för mig att tumregeln var såhär:
Varmt men ej obekvämt 50 grader.
Varmt och inte roligt hålla så länge 55 grader
Varmt och man bränner sig efter någon sekund 60 grader
Som digitalkonstruktör fick man lära sig att bedöma temperatur på kretsarna. Om man kunde hålla fingret i 2-3 sekunder utan att bränna sig så var det OK, varmare än så hade man gjort något fel. Likadant om det inte blev varmt alls.
Har för mig att tumregeln var såhär:
Varmt men ej obekvämt 50 grader.
Varmt och inte roligt hålla så länge 55 grader
Varmt och man bränner sig efter någon sekund 60 grader
Jag kan ju tillägga att normalt ska en säkring bli max ljummen. Varma/heta säkringar leder ofelbart till att mjukgörarna i plasten på trådarna försvinner och isoleringen blir helt stel och mycket spröd. Samt att att anslutningarna oxiderar och trådarna tenderar att lossna pga den värmeutvidgning som sker upprepat. Det är det absolut vanligaste felet i mätartavlor där man över tid ligger på eller mycket nära max belastningen för huvudsäkringen.
Det finns väl nån norm/krav för hur varma dom får bli vid märklast? Är det 70 grader som så mycket annat?
Sen vet man ju inte om värmeutvecklingen beror på att smälttråden blir varm eller om det är dålig kontakt som gör att det blir varmt...
Sen vet man ju inte om värmeutvecklingen beror på att smälttråden blir varm eller om det är dålig kontakt som gör att det blir varmt...
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 837 inlägg
Visst finns det normer och den säger att temperaturen på terminalen för anslutning av ledare får öka med 65K. Då en omgivningstemperatur på upp till 40 °C tillåts så innebär det att man tillåter upp till 105 °C på terminalen. En säkring i våra storlekar har en förlusteffekt på 3-4 W vid märkström, och det är alltså denna som normen tar hänsyn till, inte glappkontakt. Lämpligen följer man elmont's råd om att inte stressa säkringarna 
Lika lite som en bilmotor klarar att man tar ut maximal effekt över tid klarar elmaterial att belastas till max över tid. Bland annat därför ställs krav på folk som sysslar med el, att dom ska veta vad som kan hända vid olika scenarios. Räknar man med en kontinuerlig belastning av säkringen på maxvärde så dimensionerar och projekterar man anläggningen efter det, dvs man använder grövre kablar bättre uttag.
Jag har som tumregel vid val av prylar att ligga mellan 2/3 till 3/4 av märklast, då brukar det hålla ihop.
Den elen jag sysslat med har inte dimensionerats på det viset. Har man bestämt ett värde så är det som skall klaras av. Varken mer eller mindre. Skall man ha med intermittent överbelastning kan man förstås göra så, men då måste man även säga under vilka villkor.
Hur mycket belastning klara en 16A säkring kontinuerlig då, klarar den 10A? 13A?
Vid vilken intermittens klarar den 16A?
Hur mycket belastning klara en 16A säkring kontinuerlig då, klarar den 10A? 13A?
Vid vilken intermittens klarar den 16A?
Den klarar givetvis 16 A kontinuerligt om övriga villkor som finns för den är uppfyllda tex omgivningstemperatur, hållarens egenskaper, anslutna ledningar osv.
Det förtar inte vad tex elmont och Fotografen skriver, ofta betyder "stressa" säkringar tyvärr inte annat än rejäl överlast under ganska lång tid dvs ett icke fackmässigt utnyttjande eller dito dimensionering. Om man regelmässigt ligger med den typen överström kommer de nämnda problemen som ett brev. En annan vanlig startpunkt för varmgång i dessa fallen är att man byter säkring med lasten tillkopplad och får skador på ytorna.
Det förtar inte vad tex elmont och Fotografen skriver, ofta betyder "stressa" säkringar tyvärr inte annat än rejäl överlast under ganska lång tid dvs ett icke fackmässigt utnyttjande eller dito dimensionering. Om man regelmässigt ligger med den typen överström kommer de nämnda problemen som ett brev. En annan vanlig startpunkt för varmgång i dessa fallen är att man byter säkring med lasten tillkopplad och får skador på ytorna.
Jag tror GK100 är spot-on.
En maxlastad diazed säkring, eller stressad om vi hellre kallar det så, är inte en som går i timme efter timme vid märkström, utan en som drar överlast.
För en diazed håller mycket länge vid t.ex. 50% överlast.
Säg att det går 15A i en 10A diazed, då kan den hålla i dagar om det råkar vara ett exemplar med tillverkningsvariationen åt det hållet.
Och värmeeffekten vid kontaktytorna ökar med kvadraten på strömmen, så det blir värre uppvärmning än man först tänker.
(P = R * I*I)
En maxlastad diazed säkring, eller stressad om vi hellre kallar det så, är inte en som går i timme efter timme vid märkström, utan en som drar överlast.
För en diazed håller mycket länge vid t.ex. 50% överlast.
Säg att det går 15A i en 10A diazed, då kan den hålla i dagar om det råkar vara ett exemplar med tillverkningsvariationen åt det hållet.
Och värmeeffekten vid kontaktytorna ökar med kvadraten på strömmen, så det blir värre uppvärmning än man först tänker.
(P = R * I*I)
Jaaa, elmont sa "på eller strax under märklast" och det menar jag inte är att att stresa säkringen. Designkravet för en säkring är om jag minns rätt att den håller för märkströmmen i all evighet. Och om min elektriker skulle ha dragit kabel och använt material som inte klarar det säkringen klarar, då blir jag lite besviken.
Min tumregel är att inte överskrida märkströmmen.
Min tumregel är att inte överskrida märkströmmen.
Om en säkring i hållaren inte klarar märklast 24/7 så är det något fel.
Antingen är något felkonstruerat/feldimensionerat, kanske inte uppfyller normer osv.
Eller så är det fel på montaget, dåliga glappa förbindningar osv, eller för löst åtskruvad säkring eller risiga kontaktytor.
Det finns många parametrar som kan orsaka varmgång, men är allt korrekt så ska det naturligtvis inte vara något problem med märkström .
Det är ju tyska ingenjörer som mest är ligger bakom utformningen av allt detta, och de var riktiga ingenjörer.
Antingen är något felkonstruerat/feldimensionerat, kanske inte uppfyller normer osv.
Eller så är det fel på montaget, dåliga glappa förbindningar osv, eller för löst åtskruvad säkring eller risiga kontaktytor.
Det finns många parametrar som kan orsaka varmgång, men är allt korrekt så ska det naturligtvis inte vara något problem med märkström .
Det är ju tyska ingenjörer som mest är ligger bakom utformningen av allt detta, och de var riktiga ingenjörer.
