Jo då, måste nog skaffa skruvutdragare bara. Och en ny gängad pinne att hålla fast knoppen med 😊Microkatten skrev:Men det är tanken som räknas...Verkar det vara görligt? Nu när jag läst in mig på hyvlar och börjat hyvla så förstår jag i alla fall vad en nummer 3 är!
Verktygstokig
· Halland
· 7 236 inlägg
Svetsar du inte på en ny axel på den gamla stumpen som är fast i hålet?nanowire skrev:
Karmjigg nu ihopsnickrad och testad!
Del 1 för fräsning vinkelrät, tvärs fibrerna, in action för att göra tapp på testbit, fastspänd med de underliggande anhållen och tving:
Båda anhållen - och frässtålsrännan - är zero clearence och motverkar därmed flisning av kanter (den flisade kanten på bilden sitter på den biten som skall bort):
Del 3 för fräsning parallellt, längs med fibrerna, där stycket spänns fast undertill mot det rörliga anhållet:
Del 2, stoppet, för inställning av hur långt arbetsstycket skall sträcka sig förbi fräsrännan:
Avrundning i hörn får putsas till med stämjärn, enkelt för tappen, lite svårare för slitsen, men det går på någon minut:
Första testresultatet:
Det finns vissa förbättringar som kan göras - speciellt i användandet av stoppet och att hindra flisning i de fall fräsen bryter igenom undertill - men i det stora hela så fungerande det helt ok! Efter initial inställning m.h.a. stoppet skall det nu alltså ta minuter att göra 8 eller 20 fogar istället för timmar/dagar. Fantastiskt! :wow:
Del 1 för fräsning vinkelrät, tvärs fibrerna, in action för att göra tapp på testbit, fastspänd med de underliggande anhållen och tving:
Båda anhållen - och frässtålsrännan - är zero clearence och motverkar därmed flisning av kanter (den flisade kanten på bilden sitter på den biten som skall bort):
Del 3 för fräsning parallellt, längs med fibrerna, där stycket spänns fast undertill mot det rörliga anhållet:
Del 2, stoppet, för inställning av hur långt arbetsstycket skall sträcka sig förbi fräsrännan:
Avrundning i hörn får putsas till med stämjärn, enkelt för tappen, lite svårare för slitsen, men det går på någon minut:
Första testresultatet:
Det finns vissa förbättringar som kan göras - speciellt i användandet av stoppet och att hindra flisning i de fall fräsen bryter igenom undertill - men i det stora hela så fungerande det helt ok! Efter initial inställning m.h.a. stoppet skall det nu alltså ta minuter att göra 8 eller 20 fogar istället för timmar/dagar. Fantastiskt! :wow:
Även om övning kan kännas lite träligt - man vill ju färdigställa objekt som skall användas - så tror jag övning i förlängningen är både en tidsbesparare, kvalitetshöjare och ekonomisk besparing (slipper slänga dyra misslyckanden).
Så jag bestämde mig för att göra en fullskalemodell av karmarna som är i pipelinen. Med skevt regel-och fasadvirke som fick limmas ihop för att få rimlig tjocklek. Det blev ytterligare en bra övning i rikthyvling och dimensionering!
Så här blev det färdiga resultatet, sett från insidan:
Ett första fognings-försök dock gav ett väldigt skevt resultat...
...så jag bestämde mig för att kapa ändorna och foga om allt som bakläxa. Så skevt får det inte bli. Det verkar ha varit min manuella justering som ställde till det och inte karmjiggen i sig.
För säkerhets skull hämtade jag nu in assistans. Här är en av assistenterna i färd med att ställa in bordssågen:
För första gången skulle jag också göra en mittpost. Inte bara det, utan det skulle vara en kopia av husets original-mittposter (dock i mitt tycke förbättrad tappning). Tyckte resultatet blev hyfsat bra:
Här blev mina egentillverkade featherboards nödvändiga hjälpmedel...
...och så fick jag använda ett väldigt gulligt litet frässtål:
Slutsatser:
- karmjiggen fungerar. En inställning per snitt räcker, sedan kan man fräsa många fogar med samma inställning!
- en del manuella justeringar blir det, men betydligt färre, enklare och snabbare än utan karmjigg
- hitta rätt ordning att göra momenten i innan arbetet påbörjas
- få räta vinklar är trickigt, och vinkelhakar användes flitigt.
- dubbelkolla allting, fundera, och var noggrann med att markera rätt, annars finns risk att man får börja om!
- jag är så glad att ha börjat handhyvla!
Jag är helt nöjd med resultatet, så nu väntar det grovkapade kärnvirket (som ses bakom assistenten på bilden ovan) på mig i snickeriet för att bli riktiga karmar!
Så jag bestämde mig för att göra en fullskalemodell av karmarna som är i pipelinen. Med skevt regel-och fasadvirke som fick limmas ihop för att få rimlig tjocklek. Det blev ytterligare en bra övning i rikthyvling och dimensionering!
Så här blev det färdiga resultatet, sett från insidan:
Ett första fognings-försök dock gav ett väldigt skevt resultat...
...så jag bestämde mig för att kapa ändorna och foga om allt som bakläxa. Så skevt får det inte bli. Det verkar ha varit min manuella justering som ställde till det och inte karmjiggen i sig.
För säkerhets skull hämtade jag nu in assistans. Här är en av assistenterna i färd med att ställa in bordssågen:
För första gången skulle jag också göra en mittpost. Inte bara det, utan det skulle vara en kopia av husets original-mittposter (dock i mitt tycke förbättrad tappning). Tyckte resultatet blev hyfsat bra:
Här blev mina egentillverkade featherboards nödvändiga hjälpmedel...
...och så fick jag använda ett väldigt gulligt litet frässtål:
Slutsatser:
- karmjiggen fungerar. En inställning per snitt räcker, sedan kan man fräsa många fogar med samma inställning!
- en del manuella justeringar blir det, men betydligt färre, enklare och snabbare än utan karmjigg
- hitta rätt ordning att göra momenten i innan arbetet påbörjas
- få räta vinklar är trickigt, och vinkelhakar användes flitigt.
- dubbelkolla allting, fundera, och var noggrann med att markera rätt, annars finns risk att man får börja om!
- jag är så glad att ha börjat handhyvla!
Jag är helt nöjd med resultatet, så nu väntar det grovkapade kärnvirket (som ses bakom assistenten på bilden ovan) på mig i snickeriet för att bli riktiga karmar!
Ozean, jag gjorde ursprungligen fjäderbrädorna när jag skulle fräsa golvsocklar som inte fick plats, stående, under vertikala original-fjädern. Det gäller också mittposten, så jag var väldigt glad att redan ha en lösning klar för det problemet!
Men de hemmagjorda fjädrarna hade också en oväntad bonus-effekt! Det visade sig t.ex. när jag sist av allt skulle fräsa falsen på mittposten liggande. Sidorna var då redan frästa, och mittposten hade väldigt liten rät yta undertill för att kunna gå rakt genom fräsningen. Tack vare den horisontella, hemmagjorda, fjäderns tjocklek så samarbetade den fint med den vertikala fjädern och höll mittposten rak genom hela fräsningen:
Men de hemmagjorda fjädrarna hade också en oväntad bonus-effekt! Det visade sig t.ex. när jag sist av allt skulle fräsa falsen på mittposten liggande. Sidorna var då redan frästa, och mittposten hade väldigt liten rät yta undertill för att kunna gå rakt genom fräsningen. Tack vare den horisontella, hemmagjorda, fjäderns tjocklek så samarbetade den fint med den vertikala fjädern och höll mittposten rak genom hela fräsningen:
Redigerat:
Bästa svaret
Då är de två första vanliga karmarna i kärnvirke monterade och redo för målning, hurra! Det är ju alltid lite oroligt att något allvarligt skall gå fel (småfel blir det dock ganska ofta) men ta i trä...men jag är också glad att jag övade innan!
Här är karmdelarna innan sammanfogningen, oljade runt fogarna med rå linolja:
Med hjälp av fyra tvingar, mycket vinkelmätande och justerande av tvingar så fogades karmarna samman med tre st 5x100 skruv i varje fog, förutom för mittposten som inte skruvades/spikades alls:
Så här blev resultatet, innan de grundades med rå linolja:
En noggrann mätning gav vid handen att liknande mått skiljde sig max 3 mm. Kan säkert bli bättre, men det bör väl förhoppningsvis innebära att alla bågar kan göras med samma mått.
Maskineriet blev lite kladdigare än vanligt, vilket jag antar beror på den större mängden harts som finns i kärnvirket:
Det inköpta kärnvirket känns bra, även om jag hade önskat att det fanns färre kvistar i det. Det är också svårt att avgöra var kvistarna skall hamna innan hyvling då de flesta kvistar inte går igenom virket.
Ytterbågarna måste ju vara helt kvistfria, så vi får se hur det går att ta ut dylika bitar. Kapning av båg-virket är i all fall påbörjad, bara lite jobb kvar nu till de 8 bågarna för dessa karmar och de 2 innerbågarna för stallfönstrena är klara...uugh!!
Nu var det ett bra tag sedan jag gjorde mina övningsbågar, så det är tur att denna tråden finns för att fräscha upp minnet!
Här är karmdelarna innan sammanfogningen, oljade runt fogarna med rå linolja:
Med hjälp av fyra tvingar, mycket vinkelmätande och justerande av tvingar så fogades karmarna samman med tre st 5x100 skruv i varje fog, förutom för mittposten som inte skruvades/spikades alls:
Så här blev resultatet, innan de grundades med rå linolja:
En noggrann mätning gav vid handen att liknande mått skiljde sig max 3 mm. Kan säkert bli bättre, men det bör väl förhoppningsvis innebära att alla bågar kan göras med samma mått.
Maskineriet blev lite kladdigare än vanligt, vilket jag antar beror på den större mängden harts som finns i kärnvirket:
Det inköpta kärnvirket känns bra, även om jag hade önskat att det fanns färre kvistar i det. Det är också svårt att avgöra var kvistarna skall hamna innan hyvling då de flesta kvistar inte går igenom virket.
Ytterbågarna måste ju vara helt kvistfria, så vi får se hur det går att ta ut dylika bitar. Kapning av båg-virket är i all fall påbörjad, bara lite jobb kvar nu till de 8 bågarna för dessa karmar och de 2 innerbågarna för stallfönstrena är klara...uugh!!
Nu var det ett bra tag sedan jag gjorde mina övningsbågar, så det är tur att denna tråden finns för att fräscha upp minnet!
Verktygstokig
· Halland
· 7 236 inlägg
Ser snyggt ut!
Ser fint ut! Gillar att du har skuldror runt om på tappen till posten, det är elegant. Men jag skulle vilja tips dig om att smyga, dvs fräsa falsen i botten stycket i vinkel ut så att vatten rinner av från karmen. Med en rak fals som det ser ut att vara nu(?) rinner inte vattnet gärna bort av sig själv.
Vad tänker du ha för tätlister? Jag kan varmt rekommendera de som fästs i sågspår. De är väldigt snabba att såga till när du (antar jag?) har karmen delad igen för att fräsa för gångjärnen. Passa då på att såga spår för blecket undertill (om du ska ha det i spår) när du har allt delat, mycket enklare då.
Ett annat tips gäller skruvarna - använd gärna klenare och kortare skruv om du vill testpassa karmen, då kommer det att dra bättre när du drar i de "riktiga" sen. Skillnaden är naturligtvis väldigt liten, men det är inte fel.
Angående måttskillnad på 3mm så är det för mycket för att göra alla bågar till samma mått enligt mitt tycke. Men jag hade istället gjort alla bågar lite större och sen hyvlat ner var och en att passa till rätt ställe.
Vad tänker du ha för tätlister? Jag kan varmt rekommendera de som fästs i sågspår. De är väldigt snabba att såga till när du (antar jag?) har karmen delad igen för att fräsa för gångjärnen. Passa då på att såga spår för blecket undertill (om du ska ha det i spår) när du har allt delat, mycket enklare då.
Ett annat tips gäller skruvarna - använd gärna klenare och kortare skruv om du vill testpassa karmen, då kommer det att dra bättre när du drar i de "riktiga" sen. Skillnaden är naturligtvis väldigt liten, men det är inte fel.
Angående måttskillnad på 3mm så är det för mycket för att göra alla bågar till samma mått enligt mitt tycke. Men jag hade istället gjort alla bågar lite större och sen hyvlat ner var och en att passa till rätt ställe.
Tack, Daniel och Frustrator och ni andra som har gillat! Jag uppskattar alltid dina kommentarer, fyllda av råd, Daniel!
Jo, det var kanske lite väl optimistiskt att påstå att karmarna var redo för målning... precis när jag hade skruvat ihop karmarna så kom jag på att, visst tusan, jag kanske skulle ha funderat ett varv till på gångjärn och bleck innan ihopskruvning!
Jag har velat mellan "vanliga" gångjärn i äldre stil och gamla tiders stapelgångjärn. Även om stapelgångjärn har sina brister så lutar jag åt dessa, eftersom det ursprungligen satt sådana på huset:
Då behövs inga urfräsningar och karmen behövs inte tas isär.
Innerbågarna fästes med enklare gångjärn (bågarna för stallfönstrena blir fasta)...
...och jag hoppas de kan fästas i karmen utan isärtagning.
Fästning av bleck finns några olika alternativ (bild från häftet Fönster - historik och råd vid renovering) ...
...men ett spår är vettigt. Hade varit bättre att göra innan ihopskruvning, men bör förhoppningsvis kunna göras även efter ihopskruvning.
Tätningslister som fästs i spår är säkert vettigt. Men dessa fönster är ju 'old school' så det lär bli något av ull, t.ex. Gysinges
Jag hoppas alltså att jag slipper ta isär karmarna nu... men ditt tips om skruvar tar jag med mig in i framtiden, Daniel!
Fasad framkant på bottenstycket är såklart vettigt. Nu är ju fönstrena gjorda enligt gammal förlaga där man inte fasade. Kanske kan jag ändå ta några drag med hyveln, nu när jag är en trollkarl med handhyvlarna (yeah, sure), beroende på avståndet mellan båge och karm, det bör inte blir för stort.
Daniel, ditt tips om hyvlad bågstorlek kör jag på!
En annan sak som jag har missat (när skall man sluta göra nybörjarmisstag?) är att karmfalsen till bågarna antagligen har blivit för tight, djupmässigt. Det skall vad jag förstår vara lite spel, bl.a. skall man få plats med tätningen...nu skall ju inte ytterbågarna vara alltför täta, men innerbågarna skall vara det.
Jag lutar åt att göra bågarna något tunnare (28mm istället för 30). Men som tur var så skall de två nyss ihopskruvade karmarna sitta i ett kallutrymme, så full tätning är egentligen inte nödvändig.
Det sägs att djävulen sitter i detaljerna...
Jo, det var kanske lite väl optimistiskt att påstå att karmarna var redo för målning... precis när jag hade skruvat ihop karmarna så kom jag på att, visst tusan, jag kanske skulle ha funderat ett varv till på gångjärn och bleck innan ihopskruvning!
Jag har velat mellan "vanliga" gångjärn i äldre stil och gamla tiders stapelgångjärn. Även om stapelgångjärn har sina brister så lutar jag åt dessa, eftersom det ursprungligen satt sådana på huset:
Då behövs inga urfräsningar och karmen behövs inte tas isär.
Innerbågarna fästes med enklare gångjärn (bågarna för stallfönstrena blir fasta)...
...och jag hoppas de kan fästas i karmen utan isärtagning.
Fästning av bleck finns några olika alternativ (bild från häftet Fönster - historik och råd vid renovering) ...
...men ett spår är vettigt. Hade varit bättre att göra innan ihopskruvning, men bör förhoppningsvis kunna göras även efter ihopskruvning.
Tätningslister som fästs i spår är säkert vettigt. Men dessa fönster är ju 'old school' så det lär bli något av ull, t.ex. Gysinges
Jag hoppas alltså att jag slipper ta isär karmarna nu...
men ditt tips om skruvar tar jag med mig in i framtiden, Daniel!Fasad framkant på bottenstycket är såklart vettigt. Nu är ju fönstrena gjorda enligt gammal förlaga där man inte fasade. Kanske kan jag ändå ta några drag med hyveln, nu när jag är en trollkarl med handhyvlarna (yeah, sure), beroende på avståndet mellan båge och karm, det bör inte blir för stort.
Daniel, ditt tips om hyvlad bågstorlek kör jag på!
En annan sak som jag har missat (när skall man sluta göra nybörjarmisstag?) är att karmfalsen till bågarna antagligen har blivit för tight, djupmässigt. Det skall vad jag förstår vara lite spel, bl.a. skall man få plats med tätningen...nu skall ju inte ytterbågarna vara alltför täta, men innerbågarna skall vara det.
Jag lutar åt att göra bågarna något tunnare (28mm istället för 30). Men som tur var så skall de två nyss ihopskruvade karmarna sitta i ett kallutrymme, så full tätning är egentligen inte nödvändig.
Det sägs att djävulen sitter i detaljerna...
Redigerat:
Intressant! Jag har aldrig gjort nya fönster med den typen av gångjärn, och har inte heller någon erfarenhet av tätlisterna i ull (hur fäster man dem?). Skönt om du slipper dela. Spåret för blecket kan du säkert ta upp även m karmen monterad.
Angående blecket så är det egentligen en fråga för den som monterar, dvs hur de föredrar att sätta blecket. Vi sågar i princip alltid ett spår vilket brukar vara uppskattat. En riktigt erfaren montör, typ verktygsgurun kan säkert ge input på vad som är vettigt. Den översta bilden känns inte så kul, gissar att det är risk att det ställer sig vatten på ovansidan mellan bleck och karm. Men jag vet inte.
När du ska göra bågarna större och sen hyvla ner så är min rekommenderation att du inte bara skalar upp yttermåtten utan också bredden på bågträet, då blir den inte "för tunn" när du har hyvlat ner. På bågar som skall vara 45 i bredd brukar jag göra 47 och yttermåttet=karmens stummått, efter hyvling blir de precis lagom då (ska bli i alla fall ).
Angående djupet på falsen så brukar jag dra in bågen 1mm i karmen, sen bågens tjocklek sen plats för tätlist (olika plats beroende på list, typiskt 4mm i ihoppressat läge på de vi oftast använder). Är det kopplade bågar så blir det såklart dubbel bågtjocklek + utrymmet mellan bågarna.
Jag hade nog avvaktat med att hyvla en smyg i bottenstycket. Dels är det svårt att komma till, dels så kommer du antingen bara att kunna ta på mitten, eller (om du går på med tex stämjärn hela vägen ut) så kommer du att exponera ändträ i sidorna på bottenstycket, vilket jag skulle säga är ett större problem. Men nu gissar jag mest
Angående när man slutar göra nybörjarmisstag? Ingen aning, ser inte ljus i den tunnel än....Gissa om jag har monterat karm utan att fräsa för gångjärn...I veckan kommer en byggfirma och hämtar ett vackert fönster i äldre stil, profiler, spröjs, kulturglas, linoljemålat etc. Ska monteras i en prästgård med höga krav på anpassning till det befintliga. Det blev fint....det blev det förra fönstret jag gjorde till dem också, dock var det 80mm för lågt...så nu har jag ett fönster över
Angående blecket så är det egentligen en fråga för den som monterar, dvs hur de föredrar att sätta blecket. Vi sågar i princip alltid ett spår vilket brukar vara uppskattat. En riktigt erfaren montör, typ verktygsgurun kan säkert ge input på vad som är vettigt. Den översta bilden känns inte så kul, gissar att det är risk att det ställer sig vatten på ovansidan mellan bleck och karm. Men jag vet inte.
När du ska göra bågarna större och sen hyvla ner så är min rekommenderation att du inte bara skalar upp yttermåtten utan också bredden på bågträet, då blir den inte "för tunn" när du har hyvlat ner. På bågar som skall vara 45 i bredd brukar jag göra 47 och yttermåttet=karmens stummått, efter hyvling blir de precis lagom då (ska bli i alla fall
).Angående djupet på falsen så brukar jag dra in bågen 1mm i karmen, sen bågens tjocklek sen plats för tätlist (olika plats beroende på list, typiskt 4mm i ihoppressat läge på de vi oftast använder). Är det kopplade bågar så blir det såklart dubbel bågtjocklek + utrymmet mellan bågarna.
Jag hade nog avvaktat med att hyvla en smyg i bottenstycket. Dels är det svårt att komma till, dels så kommer du antingen bara att kunna ta på mitten, eller (om du går på med tex stämjärn hela vägen ut) så kommer du att exponera ändträ i sidorna på bottenstycket, vilket jag skulle säga är ett större problem. Men nu gissar jag mest
Angående när man slutar göra nybörjarmisstag? Ingen aning, ser inte ljus i den tunnel än....Gissa om jag har monterat karm utan att fräsa för gångjärn...I veckan kommer en byggfirma och hämtar ett vackert fönster i äldre stil, profiler, spröjs, kulturglas, linoljemålat etc. Ska monteras i en prästgård med höga krav på anpassning till det befintliga. Det blev fint....det blev det förra fönstret jag gjorde till dem också, dock var det 80mm för lågt...så nu har jag ett fönster över
Redigerat:
Den översta bilden med bleckinfästningar visar hur man gjorde i äldre tider, redan på 1600-talet. Sedan var det någon som kläckte iden med att sätta blecket i spår, som blev vanligt under 1800-talet, och den idén håller ju än!
De fragment jag har av husets original-karm visar inga spår av bleck alls, men det beror ju på att karmen satt ytterst i husets korsvirkesstomme, såsom på bilderna nedan.
Här är några bättre exempel på stapelgångjärn (gångjärnsstapel?) som jag har fångat på frilandsmuseet i Kongens Lyngby:
Dessa gångjärn lär vara lite svåra att justera, så det gäller att sätta dem rätt från början.
Bågen satt tight i karmfalsen på gamla fönster...
...men så var kanske inte isoleringstänket så långt kommet vid den tiden.
Det känns bra att även erfarna gör grova misstag! Eller egentligen inte, nu måste jag ju leva med vetskapen om att misstag kommer man alltid att göra...men de kanske blir färre i alla fall!
De fragment jag har av husets original-karm visar inga spår av bleck alls, men det beror ju på att karmen satt ytterst i husets korsvirkesstomme, såsom på bilderna nedan.
Här är några bättre exempel på stapelgångjärn (gångjärnsstapel?) som jag har fångat på frilandsmuseet i Kongens Lyngby:
Dessa gångjärn lär vara lite svåra att justera, så det gäller att sätta dem rätt från början.
Bågen satt tight i karmfalsen på gamla fönster...
...men så var kanske inte isoleringstänket så långt kommet vid den tiden.
Det känns bra att även erfarna gör grova misstag!
Eller egentligen inte, nu måste jag ju leva med vetskapen om att misstag kommer man alltid att göra...men de kanske blir färre i alla fall!
Redigerat:
Angående blecket så kan du göra en infräsning på 1 mm (plåtens tjocklek) så att vatten inte tar sig in från ovankant. Alltså så som bild 1 men den första översta delen på blecket är infräst. Så gjorde snickaren som gjorde mina fönster i gammal stil och det funkar väldigt bra.
Verktygstokig
· Halland
· 7 236 inlägg
Med små nubb, jag har köpt på mig ett gammalt lager med pytte-nubb som använts vid skotillverkning en gång i tiden, huvuden är lite åt det lilla hållet men funkar ok.Daniel_N skrev:
Annars funkar det nästan lika bra med häftklammrar 'längs med'..körde med det första vintern..tror att skillnaden jag upplevde när jag tog.bort klamrarna och körde med nubben mest sitter i huvudet.
