Hvordan lage konstruksjonstegninger?

[Destrier]

Det er vanskelig for meg å svare på som er nyutdannet med null erfaring. Vi får en ganske teoretisk utdanning. Hele utdanningen er ganske upraktisk, noe jeg misliker sterkt. Derimot lærer vi oss ganske mye grunnleggende teori som sagt. Alt fra hvordan man beregner på holdfastheten og hvordan man armerer til hvordan man gjør geotekniske undersøkelser og hvordan man tegner og modellerer på datamaskinen (CAD/BIM) mm. Dette er dessuten bare det man lærer for retning mot husbygging blant mange flere kurs. Vi lærer oss mye teori om andre ting også som eksempelvis prosjektering, hydraulikk, bedriftøkonomi mm. Hvor anvendbart det er i virkeligheten er umulig for meg å svare på. Det er garantert anvendbart å ha grunnleggende forståelse innen ulike emner avhengig av hva man vil jobbe med. Om jeg eksempelvis vil jobbe som konstruktør, så er det ganske viktig at jeg har grunnleggende forståelse for holdfasthet, hvordan betong/stål/tre oppfører seg osv. hvilket vi lærte oss på skolen. Vi får ingen praksis av skolen overhodet. Dessuten er jo Chalmers en velkjent høyskole og alle bygningsingeniører som studerte der før meg har jo klart seg glitrende i arbeidslivet. Det er alt jeg kan kommentere om ennå Jeg lurer bare på hvordan konstruktører har lært seg å lage konstruksjonstegninger når det ikke læres ut på skolen. Jeg antar at selskapene lærer dem opp.

Takk!

Jeg gikk også på Chalmers og tegnet veldig mye på min første jobb etter skolen

-Veldig mange konsulentfirmaer nærmest skriker etter ingeniører som kan tegne, eller vil lære seg - så jobb en stund på noen slike så blir du snart riktig bra på å tegne.

-Selv de som har studert konstruksjon på videregående ansettes av konsulentfirmaene for å tegne konstruksjonstegninger og annet
-Det finnes ingeniører som gransker tegningene før de sendes ut til kunde - og også kundenes ingeniører gransker - så alt blir rett.

-De fleste blir lei av alt tegningsarbeid etter hvert - så det trengs alltid nye ingeniører .....

 

[byggingenjören97]

Jeg gikk også på Chalmers og tegnet veldig mye på min første jobb etter skolen

-Veldig mange konsulentfirmaer skriker nesten etter ingeniører som kan tegne, eller vil lære seg det - så jobb en stund på et slikt sted så blir du snart veldig flink til å tegne.

-Også de som har studert konstruksjon på videregående ansettes av konsulentfirmaene for å tegne konstruksjonstegninger og annet
-Det finnes ingeniører som gransker tegningene før de sendes til kunden - og også kundenes ingeniører gransker - så alt blir riktig.

-De fleste går lei av all tegningen etter hvert - så det trengs alltid nye ingeniører .....

Arbeidsmarkedet er ikke så supervennlig som det gir seg ut for å være. Det er mange bedrifter som skriker etter ingeniører men samtidig så konkurrerer du med 50 andre som søker samme stilling. Så kom corona og gjorde det enda verre nå. De fleste bedriftene har nå stoppet helt opp med rekrutteringsprosessene og nå er konkurransen dobbelt så stor som tidligere.

Men bortsett fra det! Hvordan er yrket som bygningsingeniør der man tegner? Hva gjør man egentlig, hva slags forventninger har man som nyutdannet, hvordan ser karrierestigen ut? Har du noen tips til meg som vil jobbe med akkurat det?

 

[bossespecial]

Jeg søker jo jobb nå. Ikke praksis. Jeg skal jo kanskje allerede begynne å jobbe om 3 uker som konstruktør. Jeg tenkte om det fantes noen måte jeg kan utdanne meg selv på til da.

Har du fått en jobb så synes jeg at du skal nyte fritiden frem til da, resten ordner seg

 

[SNf]

Intressant tråd men också lite förfärande. Redovisningsteknikens grunder (projektionslära, ritningssymboler, linjetjocklekar mm) borde du ha fått lära dig på Chalmers. Om inte så skaffa en bok om detta illa kvickt. Därutöver är det bara övning som gäller. Man måste tänka tredimensionellt och inse att en ritning bara är en horisontell eller vertikal sektion genom en 3-D modell. Dagens ungdomar som inte får lära sig rita med penna och papper (eller ritfilm) har nog en svårare inlärningskurva. Dagens datorstödda teknik är inte bara av godo. Sedan görs ju de flesta K-ritningar med A-ritningar som underlag.

Tack! Uppskattar all info och alla tips! Jag har också förstått det som att det är något man lär sig på arbetsplatsen. Jag ser fram emot att börja jobba och lära mig! På grund av corona så är jag arbetslös nu så jag vill ta vara på tiden och utvecklas/lära mig saker på egen hand istället för att rulla på tummarna i soffan. Iallafall så mycket som det går Har du tips på hur jag kan få lite förståelse för ämnesområdet på egen hand? Även om det bara är väldigt lite så är det bättre än inget. Jag uppskattar alla råd jag kan få. Tycker att detta är superintressant men jag hittar inget sätt att ta lärdom av det

Ritteknik och ritningsläsning är lite som ett språk för att kommunicera med andra. Ju mer man kan tala och förstå, desto mindre misstag och kvalitetsproblem. Symboler linjebredder mm är specifika för olika teknikområden.
Som andra redan sagt, så kan man lära sig praktiskt. Erfarenheten kommer efter hand. Man kan ju inte vara säker på att allt man ser på jobbet ger en bra kunskap, så jag rekommenderar att du också köper någon bra bok i ritteknik/ritningsläsning. Det är lätt an ibland fastna på/i div flashiga verktyg. Men kan man enkelt och tydligt skissa ner nåt på ett papper med mått och symboler mm, så att dina kollegor kan läsa då är du på väg! En bok kostar väl 300–500 sek antar jag.

mvh
F-79 (tror jag lärt mig det mesta ritande själv)

 

[byggingenjören97]

Har du fått et jobb så synes jeg at du skal nyte fritiden frem til da, resten løser seg

Har ikke fått noe jobb ennå, men har vært på intervju. Praksis kan man søke under utdanningen, men det er ganske vanskelig å få. Ingen vits i å søke praksis etter eksamen. Da trenger man en jobb. Men ellers, så liker jeg ikke å bare sitte hjemme og trille tommeltotter. Dette er min passion Jeg liker å lese og lære om husbygging. Det er det jeg gjør i fritiden min fordi jeg liker å gjøre det Vil også forhindre en hakkete start om jeg skulle få en jobb samt for å kunne imponere på arbeidsgiveren.

 

[byggingenjören97]

Ritteknikk og tegningslesing er litt som et språk for å kommunisere med andre. Jo mer man kan snakke og forstå, desto færre feil og kvalitetsproblemer. Symboler linjebredder mm er spesifikke for ulike teknikkområder. Som andre allerede har sagt, så kan man lære seg praktisk. Erfaringen kommer etter hvert. Man kan jo ikke være sikker på at alt man ser på jobben gir en god kunnskap, så jeg anbefaler at du også kjøper en god bok i ritteknikk/tegningslesing. Det er lett å noen ganger bli sittende fast i forskjellige flashy verktøy. Men kan man enkelt og tydelig skisse noe på et papir med mål og symboler mm, så kollegene kan lese, da er du på vei! En bok koster vel 300–500 sek antar jeg.

mvh
F-79 (tror jeg lærte meg det meste tegning selv)

Jeg sikter ikke på tegneteknikken. Den kan jeg allerede. Jeg sikter til bygningsfysikken bak tegningen. Altså hvorfor det er tegnet som det er. I bygghandlinger 90 og annen litteratur står det bare "gjør slik". Okei, men hvorfor skal det gjøres slik? Det er det jeg lurer på

 

[FruB]

Jeg husker at jeg følte det samme som deg da jeg hadde tatt min eksamen. Jeg kan fortsatt noen ganger føle det slik, og da er jeg likevel inne i mitt tolvte år (minus litt barnefødsel og mammapermisjon) som konsulent i byggebransjen. Det er jo ikke alltid man som selskap prosjekterer en hel bygning på egen hånd. Et firma kan jo være ansvarlig for stålkonstruksjonen, et annet for prosjektering av prefabelementer og et tredje for den plass-støpte fundamentet osv. Det gjør jo at man som konstruktør kan bli ganske nisjet i løpet av et prosjekt, og når man så bytter og skal inn i et nytt, ett eller noen ganger flere år senere, føles alt annet enn det man nettopp jobbet med litt bleknet. Men jo lenger man har jobbet, desto lettere er det å få liv i det igjen. Når man har jobbet en stund, blir det også mer aktuelt med helhetsløsninger i mindre prosjekter. Men da kreves det litt rutine. Så tror jeg ikke at man noensinne blir helt utlært i denne bransjen, så ikke stress over din følelse av uvitenhet. Med det sagt blir mine tips til en nyutdannet bransjekollega følgende:

Tegneteknikk

• Større selskaper har alltid en håndbok for tegning. Min erfaring er at den bygger på Bygghandlingar 90, men har fått en liten bedriftsjustert drakt. Så hold BH90 nær til hands.
• Noen bestillere har egne CAD-manualer som de har utviklet, som du som konsulent forventes å følge. Der behandles ikke så mye selve tegneteknikken, men mer tegningsnummerering, eksporteringsrutiner etc. Slike ting får man altså ta etter hvert.
• Det første du kommer til å gjøre hvis du blir ansatt i et konsulentselskap, er med stor sannsynlighet en opplæring i enten Tekla Structures eller Revit Structure. Så hvis du ikke har noe bedre å gjøre, er mitt tips å fordyre deg i dette. Som nyutdannet kan du også tenkes å jobbe med litt eldre rutinerte rever, og da er det bra å ikke være helt hjelpeløs i AutoCad heller, siden dette oftest er det programmet de behersker best og gjerne holder seg til.

Byggdetaljer

• For å forstå hva hvert lag i en vegg, et tak etc. er nyttig for, og hvordan man vet hvor de skal plasseres, er det bygningsfysikken du må pugge. Hvert lag har et formål. Tette, ventilere, varme, brannsikre, bære osv. Noen ganger har du krav fra kunden som skal oppfylles, som spiller inn i utformingen. U-verdier for eksempel. Noen ganger skal noe også strålebeskyttes, innbruddssikres osv. Valg av materiale kan også styres hvis prosjektet er for eksempel Sunda Hus-tilknyttet. Da får man ikke foreskrive visse typer materialer på grunn av miljø og helse. Det meste av dette vil du lære deg etter hvert som du jobber.
• Mange produktbedrifter har ferdige typeløsninger/typedetaljer for sine produkter. Ha for vane å alltid sjekke deres nettside og ring gjerne en av deres sakkyndige for diskusjon.
• Grensedragningen mellom A og K kan være litt vanskelig, men i et ideelt prosjekt blir dette avklart i begynnelsen. Jeg tror at det har skjedd en endring i bransjen når det gjelder dette over tid. Tidligere hadde A større ansvar når det gjelder utforming av byggdetaljer. Nå ser jeg ofte at det er K som tegner mest når det gjelder det bygningsfysiske. (A tegner så mye annet, så det kan vel være rettferdig. ) Vanligst synes jeg, er at K har ansvar frem til tettskiktet, innfra regnet, og utenfor det tar arkitekten over. Da snakker vi fasadestein, takplater etc. Men det er ingen regel uten prosjektspecifikt. Samordningen med A er veldig viktig under et prosjekt. Den skjer hele tiden fortløpende.
• For utforming av detaljer trenger du også å ha AMA nær til hands.
• Andre disipliner er også viktige ved utformingen. Installasjonssjikt er mer regel enn unntak. I tillegg må man blant annet sørge for at det finnes stendere å feste i for eventuelle installasjoner osv. Brann gir deg forutsetninger for å kunne utforme sikkert mot brann. VVS og EL vil kanskje ha gjennomføringer gjennom grunnmuren som må tettes mot vann. Noen ganger har de ansvar for tettingen selv. Igjen er fortløpende samordning i prosjektet viktig, da det kan variere.
• Byggbarhet. Utformingen av en detalj skjer alltid med monteringen i tankene. Kommer montøren til? Har han plass? I hvilken rekkefølge må ting og tang monteres? Blir det for tungt? Kanskje smalere gipsskiver for arbeidsmiljøet? Osv.
• Referanseprosjekter. Man skal ikke oppfinne hjulet to ganger. Det er kostbart for kunden. Har en kollega laget en lignende detalj i et annet prosjekt, så be om å få kikke på den. Lag så ditt eget lille bibliotek som du kan hente frem når det trengs. Noen ganger har konsulentselskap ferdige typedetaljer, som brukes blant annet ved tegningshjelp fra kolleger i andre land. Nyttig også for nyansatte.

Beregninger

• Jeg får følelsen av at det er her du føler deg trygg. Å det er bra. Prøv å holde dine beregningskunnskaper i gang. Det er en overhengende "risiko" for at du får en prosjekteringsrolle når du kommer ut i arbeidslivet, og da er det lett å falle i et fag over noen år og kunnskap er som man pleier å si en ferskvare. Så prøv å holde dine beregningskunnskaper i gang. Du trenger dem senere når du forventes å stå litt mer på egne ben. Oppfordre litt nå og da om at du vil ha en beregningsjobb.
• Les Eurocode.

Generelt

• Prøv å finne en kunnskapsrik pedagogisk kollega som du føler deg trygg på og som er villig til å hjelpe. Dessverre finnes det ikke noe etablert mentorskap i konsulentbransjen, i alle fall ikke der jeg har jobbet, men det er nøkkelen til utvikling vil jeg si. Kunnskapsoverføring. Ikke vær redd for å stille spørsmål. Om den du spør mener at du burde kunne svaret på spørsmålet, så er de feil person å spørre. Da fortsetter du å lete til du finner noen som er smart nok til å forstå dette med utvikling. Problemet er ofte belægsgrad og tidsfrister. Det er lite tid til pedagogisk læring. Der kan egentlig bare din sjef gjøre en forskjell. Ved at han lar de erfarne konsulentene bruke litt tid på kunnskapsoverføring.
• Ikke rokk ved kvalitetssikringen. Det er den som gjør at du kan sove godt om natten. Jeg tror at mer eller mindre alle konsulentselskaper har et etablert system for dette i dag. Prøv å få tak i sjekklister eller lag dine egne etterhvert som du jobber i prosjektene, for å kunne sjekke av at du ikke har glemt noe. Sørg for at ditt arbeid alltid blir gransket. Vær også nøye med å alltid dokumentere dine beregninger tydelig i en beregningsrapport, slik at gjennomgangen blir smidig.

Lykke til!

 

[justusandersson]

En fantastisk fin gjennomgang av @Fru B!

 

[byggingenjören97]

Jeg husker at jeg følte likt som deg da jeg hadde tatt min eksamen. Jeg kan noen ganger fortsatt føle så og da er jeg likevel inne i mitt tolvte år (minus litt barnefødsel og mammapermisjon) som konsulent i byggebransjen. Det er jo ikke alltid man som firma prosjekterer en hel bygning på egen hånd. Et byrå kan jo være ansvarlig for stålkonstruksjonen, et annet for prosjektering av prefabrikkerte elementer og et tredje for den plassstøpte grunn osv. Dette gjør at man som konstruktør kan bli ganske nisjet under et prosjekt, og når man deretter bytter og skal inn i et nytt, ett eller noen ganger flere år senere, føles alt annet enn det man akkurat jobbet med litt blekt. Men jo lengre man har jobbet, desto lettere rister man liv i det igjen. Når man har jobbet en stund, blir det også mer relevant med helhetsløsninger i mindre prosjekter. Men da kreves det litt rutine. Jeg tror ikke man noen gang blir full lært i denne bransjen, så stress ikke over din følelse av mangel på kunnskap. Med det sagt blir mine tips til en nyutdannet bransjekollega som følger:


Tegneteknikk

• Større selskaper har alltid en tegnemanual. Min erfaring er at den bygger på Bygghandlingar 90, men har fått en liten bedrifts tilpasset drakt. Så hold BH90 nær til hands.
• Noen bestillere har egne CAD-manualer som de har utarbeidet som du som konsulent forventes å følge. Der behandles ikke så mye selve tegneteknikken, men mer tegningenummerering, eksporteringsrutiner osv. Slike ting får man altså ta etter hvert.
• Det første du kommer til å gjøre hvis du blir ansatt i et konsulentfirma er med størst sannsynlighet en tutorial i enten Tekla Structures eller Revit Structure. Så hvis du ikke har noe bedre å gjøre, er mitt tips å fordybe deg i dette. Som nyutdannet kan du også tenkes å jobbe med litt eldre rutinerte rever, og da er det bra å ikke være helt hjelpeløs i AutoCad heller, da dette ofte er det programmet de håndterer best og gjerne holder fast ved.

Byggdetaljer

• For å forstå hva hvert lag i en vegg, et tak etc. har for nytte og hvordan man vet hvor de skal plasseres, så er det bygningsfysikken du må plugge til. Hvert lag har et formål. Tette, ventilere, varme, brannsikre, bære osv. Noen ganger har du krav fra kunde som skal oppfylles, som spiller inn i utformingen. U-verdier for eksempel. Noen ganger skal noe også strålebeskyttes, innbrudd sikres osv. Valg av materialer kan også være styrende hvis prosjektet for eksempel er Sunda Hus-tilkoblet. Da får man ikke foreskrive visse typer materialer på grunn av miljø og helse. Det meste her vil du lære deg etter hvert som du jobber.
• Mange produktfirmaer har ferdige typeløsninger / typedetaljer for produktet sitt. Ha for vane å alltid sjekke inn deres hjemmeside og ring gjerne en av deres sakkyndige for diskusjon.
• Grensedragningen mellom A og K kan være litt tricky, men i et ideelt prosjekt så gjøres dette opp i begynnelsen. Jeg tror det har skjedd en endring i bransjen angående dette over tid. Tidligere hadde A større ansvar når det gjaldt utforming av byggdetaljer. Nå synes jeg at det oftest er K som tegner mest angående det bygningsfysiske. (A tegner så mye annet, så det kan vel være fair. ) Vanligst synes jeg at K er ansvarlig opp til tettesjiktet, regnet fra innsiden, og utenfor det tar arkitekten over. Da snakker vi fasadestein, takplater, osv. Men det er ingen regel uten prosjektspecifikk avgjørelse. Samordningen med A er kjempeviktig under et prosjekt. Den skjer hele tiden fortløpende.
• For utforming av detaljer trenger du også ha AMA nær til hands.
• Øvrige disipliner er også viktig ved utformingen. Installationslag er mer regel enn unntak. Utover det, så må man blant annet sørge for at der finnes lektere å feste i for eventuelle installasjoner osv. Brann gir deg forutsetninger for å kunne utforme brannsikkert. VVS og EL vil kanskje ha gjennomføringer gjennom grunnmuren som må tettes mot vann. Noen ganger er de ansvarlige for tetningen selv. Igjen, løpende samordning i prosjekt er viktig da det kan variere.
• Byggbarhet. Utformingen av en detalj skjer alltid med montasje i tankene. Kommer montøren til? Har han plass? I hvilken rekkefølge må ting monteres? Blir det for tungt? Kanskje smalere gipsplater for arbeidsmiljøet? Osv.
• Referanseprosjekt. Man skal ikke oppfinne hjulet to ganger. Det er kostbart for kunde. Har en kollega laget en lignende detalj i et annet prosjekt, så be om å få titte på den. Lag deretter ditt eget lille bibliotek som du kan dra frem når det trengs. Noen ganger har konsulentfirmaer ferdige typedetaljer som brukes blant annet ved tegnehjelp fra kollegaer i andre land. Nyttig også for nyansatte.

Beregninger

• Jeg har følelsen av at det er her du føler deg trygg. Det er bra. Forsøk å holde dine beregningskunnskaper i gang. Det finnes en overhengende "risiko" for at du havner i en prosjekteringsrolle når du kommer ut i arbeidslivet, og da er det lett å havne i en bås i noen år og kunnskap er, som man sier, ferskvare. Så forsøk å holde dine beregningskunnskaper i gang. Du trenger dem senere når du forventes å stå litt mer på egne ben. Skyv på litt nå og da om at du vil ha en beregningsjobb.
• Studér Eurocode.

Generelt

• Forsøk å finne en kunnskapsrik pedagogisk kollega, som du føler deg trygg med og som er tjenestevillig. Dessverre finnes det ikke noe etablert mentorskap i konsulentbransjen, i hvert fall ikke der jeg har jobbet, men det er nøkkelen til utvikling ville jeg si. Kunnskapsoverføring. Vær ikke redd for å stille spørsmål. Hvis den du spør mener at du burde kunne svaret på spørsmålet, så er de feil person å spørre. Da leter du videre til du finner noen som er smart nok til å forstå dette med utvikling. Problemet er ofte belastningsgraden og deadlines. Det er lite tid til nettopp pedagogisk læring. Der kan egentlig bare din sjef gjøre forskjell. At han lar de rutinerte konsulentene føre litt tid på kunnskapsoverføring.
• Slurv ikke på kvalitetssikringen. Det er den som gjør at du kan sove godt om natten. Jeg tror at mer eller mindre alle konsulentfirmaer har et etablert system for dette i dag. Forsøk å få tak i sjekklister eller lage dine egne etter hvert som du jobber i prosjektene, for å kunne kryssabsjekke at du ikke har gått glipp av noe. Sørg for at ditt arbeid alltid blir gransket. Vær også nøye med å alltid dokumentere dine beregninger tydelig i en beregningsrapport slik at granskingene blir smidige.

Lykke til!

WOW! Jeg er så utrolig takknemlig for at du tok deg tid til å dele dette Skulle bli så glad om du kunne svare på disse småspørsmålene?

Tegneteknikk.
- Hvilken BH90 skal man ha koll på da? Det finnes mange forskjellige deler. Alt fra presentasjonsmetoder og presentasjonsteknikk til presentasjon av mål og presentasjon av hus. Hvilken bruker man mest og hvilken bør man ha nærmest til hands? Eller skal man kanskje ha koll på alle?

Byggdetaljer
- Er det forventet at man som nyutdannet skal ha koll på bygningsfysikken? I hvor stor grad da?
- Hva er forskjellen mellom AMA og Bygghandlingar 90? Til hvilke formål brukes de respektive bøkene?
- Når jeg begynner å tegne detaljer som nyansatt, handler det bare om at jeg skal lage en tegning eller skal jeg forstå all bygningsfysikken bak tegningen også? Hvordan pleier ansvaret å se ut som nyansatt?

Beregninger
- Jeg elsker å regne! Har hørt at man ofte blir plassert i en bås som du nevnte. Jeg er redd jeg kommer til å bli en CAD-slave på grunn av det. Hvordan unngår man det best? Er det gjennom å spørre noen ganger om man kan regne litt også eller hva er ditt råd rundt det?
- Har faktisk studert Eurocode den siste uken Er det noen spesifikk del jeg bør ha ekstra koll på?

Jeg var på jobbintervju for en uke siden hvor de trengte å ansette en bygningsingeniør som kan tegne detaljer for dem i Revit. Men det var en veldig liten nyåpnet bedrift med bare 4 ansatte. Så derfor føles det som at jeg vil få større ansvar som nyansatt der sammenlignet med et større firma hvor de har større muligheter til å lære opp nyansatte med kurs, mentorer osv. Eller hva tror du selv? Det er nettopp derfor jeg har opprettet denne tråden for å prøve å forberede meg så godt jeg kan i tilfelle jeg skulle få jobben. Så jeg ikke sitter der og bare "hvordan gjør man det?" om du forstår meg. Hvordan kan jeg forberede meg best tror du?

 

[seniorkonsult]

Jeg husker at jeg følte det samme som deg da jeg hadde tatt min eksamen. Jeg kan noen ganger fortsatt føle det sånn, og da er jeg likevel inne i mitt tolvte år (minus litt barnefødsel og mammapermisjon) som konsulent i byggebransjen. Det er jo ikke alltid man som selskap prosjekterer en hel bygning på egen hånd. Et firma kan jo ha ansvar for stålrprosjekteringen, et annet for prosjektering av prefabelementer og et tredje for den plass-støpte grunnen osv. Det gjør jo at man som konstruktør kan bli ganske nisjet under et prosjekts tid og når man så bytter og skal inn i et nytt, ett eller noen ganger flere år senere, føles alt annet enn det man nettopp jobbet med litt bleket. Men jo lenger man har jobbet, desto lettere rister man liv i det igjen. Når man har jobbet en stund blir det også mer aktuelt med helhetsløsninger i mindre prosjekter. Men da kreves det litt rutine. Så tror jeg ikke at man noen gang blir helt utlært i denne bransjen, så stress ikke over din følelse av uvitenhet. Med det sagt så blir mine tips til en nybakt bransjekollega følgende:


Tegneteknikk

• Større selskaper har alltid en tegnehåndbok. Min erfaring er at den bygger på Bygghandlingar 90, men har fått en liten bedriftstilpasset dress. Så hold BH90 nær til hands.
• En del bestillere har egne CAD-manualer de har utarbeidet som du som konsulent forventes å følge. Der behandles ikke så mye selve tegneteknikken, men mer nummerering av tegninger, eksporteringsrutiner osv. Slikt får man altså ta etter hvert.
• Det første du vil få gjøre hvis du blir ansatt i et konsulentfirma er med stor sannsynlighet en tutorial i enten Tekla Structures eller Revit Structure. Så har du ikke noe bedre for deg, så er mitt tips å fordype deg i dette. Som nyutdannet kan du også tenkes å få jobbe med litt eldre erfarne rever, og da er det bra å ikke være helt hjelpeløs i AutoCad heller, siden dette ofte er programmet de håndterer best og gjerne holder fast ved.

Byggdetaljer

• For å forstå hva hvert lag i en vegg, et tak, etc. har av nytte, og hvordan man vet hvor de skal plasseres, så er det byggfysikken du må lese opp på. Hvert lag har et formål. Tette, ventilere, varme, brannsikre, bære osv. Noen ganger har du krav fra kunde som skal oppfylles, som spiller inn i utformingen. U-verdier for eksempel. Noen ganger skal noe også strålingsskjermes, innbruddsikres osv. Valg av materialer kan også være styrende hvis prosjektet f.eks. er Sunda Hus-tilknyttet. Da får man ikke foreskrive visse typer materialer på grunn av miljø og helse. Det meste her kommer du til å lære etter hvert som du jobber.
• Mange produktfirmaer har ferdige typeløsninger/typedetaljer for sine produkter. Ha som vane å alltid sjekke nettsiden deres og gjerne ringe en av deres eksperter for diskusjon.
• Grensetrekningen mellom A og K kan være litt utfordrende, men i et ideelt prosjekt gjøres dette opp i starten. Jeg tror at det har skjedd en endring i bransjen når det gjelder dette over tid. Før hadde A større ansvar for utforming av byggdetaljer. Nå synes jeg å se at det ofte er K som tegner mest når det gjelder det byggfysikalske. (A tegner så mye annet, så det kan vel være rettferdig. ) Vanligst synes jeg er at K har ansvar fram til tettesjiktet, regnet innover, og utenfor det tar arkitekten over. Da snakker vi fasadetegl, takblikk osv. Men det er ingen regel uten prosjektspesifikk unntak. Samordningen med A er veldig viktig under et prosjekt. Den skjer hele tiden fortløpende.
• For utforming av detaljer trenger du også å ha AMA nær til hands.
• Øvrige disipliner er også viktige ved utformingen. Installasjonssjikt er mer regel enn unntak. I tillegg må man bl.a. passe på at der er spikerslag å feste i for eventuelle installasjoner osv. Brann gir deg forutsetninger for å kunne utforme brannsikkert. VVS og EL vil kanskje ha gjennomføringer gjennom grunnmuren som må tettes mot vann. Noen ganger er det de som er ansvarlige for tetting. Igjen, løpende samordning i prosjektet er viktig fordi det kan variere.
• Byggbarhet. Utformingen av en detalj skjer alltid med tanke på montasjen. Kommer montøren til? Har han plass? I hvilken rekkefølge må ting monteres? Blir det for tungt? Kanskje tynnere gipsplater for arbeidsmiljøet? Osv.
• Referanseprosjekt. Man skal ikke oppfinne hjulet to ganger. Det er kostbart for kunden. Har en kollega gjort en lignende detalj i et annet prosjekt, så be om å få kikke på den. Lag deretter ditt eget lille bibliotek som du kan ta fram når det trengs. Har konsultfirmaer ferdige typedetaljer som brukes bl.a. ved tegnehjelp fra kolleger i andre land. Brukbart også for nyansatte.

Beregninger

• Jeg får følelsen av at det er her du føler deg trygg. Og det er bra. Forsøk å holde dine beregningskunskaper i gang. Det finnes en overhengende "risiko" for at du havner i en prosjekteringsrolle når du kommer ut i arbeidslivet og da er det lett å havne i et fagfelt i noen år og kunnskap er som man pleier å si en ferskvare. Så forsøk å holde dine beregningskunskaper i gang. Du trenger dem senere når du forventes å stå litt mer på egne ben. Push litt nå og da om at du vil ha en beregningsjobb.
• Studer Eurocode.

Generelt

• Prøv å finne en kunnskapsrik pedagogisk kollega, som du føler deg trygg med og som er hjelpsom. Dessverre finnes det ikke noe etablert mentorprogram i konsulentbransjen, i hvert fall ikke der jeg har jobbet, men det er det som er nøkkelen til utvikling skulle jeg si. Kunnskapsoverføring. Vær ikke redd for å stille spørsmål. Hvis den du spør mener at du skal kunne svaret på spørsmålet så er det feil person å spørre. Da leter du videre til du finner noen som er smart nok til å forstå dette med utvikling. Problemet er ofte belønningsgrad og frister. Det er knapp tid for nettopp pedagogisk læring. Der kan egentlig bare sjefen din gjøre forskjellen. At han lar de erfarne konsulentene gi litt tid på kunnskapsoverføring.
• Ikke gå på akkord med kvalitetssikringen. Det er den som gjør at du kan sove godt om nettene. Jeg tror at mer eller mindre alle konsultfirmaer har et etablert system for dette i dag. Forsøk å få tak i sjekklister eller lag egne etter hvert som du jobber i prosjektene, for å kunne sjekke av at du ikke har gått glipp av noe. Sørg for at arbeidet ditt alltid blir gransket. Vær også nøye med å alltid dokumentere dine beregninger tydelig i en beregningsrapport slik at granskingen blir smidig.

Lykke til!

Å presentere på tegning lærer man seg stort sett i yrket. Gjennom å se på tegninger fra tidligere prosjekt som selskapet har utført og få tilbakemelding fra mer rutinerte kolleger.

Det finnes en bokserie som heter "bygghandlingar 90" som er veldig lesverdig.

Har.også kommet en ny bok om presentasjon av detaljer som ser ut til å være bra.
[lenke]

Fru B!
Takk! Det var det beste utførlige svaret til vår nye Kunnskapstørste byggingeniørmedlem. Jeg kunne ikke gitt svar tydeligere. Veldig bra!

 

[FruB]

WOW! Jag är så otroligt tacksam för att du tog din tid att dela med dig detta Skulle bli så glad om du kunde svara på dessa småfrågor?

Ritteknik.
- Vilken BH90 ska man ha koll på då? Det finns massa olika delar. Allt från redovisningsformer och redovisningsteknik till redovisning av mått och redovisning av hus.Vilken använder man mest och vilken bör man ha närmast till hands? Eller ska man kanske ha koll på alla?

Byggdetaljer
- Är det förväntat att man som nyexaminerad ska ha koll på byggnadsfysiken? Hur mycket då isåfall?
- Vad är skillnaden mellan AMA och Bygghandlingar 90? Till vilka syften används respektive bok?
- När jag börjar rita detaljer som nyanställd, handlar det bara om att jag ska ta fram en ritning eller skall jag ha förstått all byggnadsfysik bakom ritningen också? Hur brukar ansvaret se ut som nyanställd?

Beräkningar
- Jag älskar att räkna! Har hört att man oftast blir placerad i fack som du nämnde. Jag är rädd att kommer bli en CAD-slav pga det. Hur undviker man det bäst? Är det genom att fråga ibland om man får räkna lite också eller vad är ditt råd kring det
- Har faktiskt pluggat Eurocode senaste veckan Någon specifik del jag bör ha extra koll på?

Jag var på jobbintervju för en vecka sedan där de behövde anställa någon byggingenjör som kan rita detaljer för de i Revit. Men det var ett jättelitet nyöppnat företag med bara 4 anställda. Så därför känns det som att jag kommer få större ansvar som nyanställd där jämfört med ett större företag där de har större möjligheter att lära ut nyanställda med kurser, mentorer osv. Eller vad tror du själv? Det är just därför jag skapade denna tråden för att försöka förbereda mig så gott jag kan ifall jag skulle få jobbet. Så att jag inte sitter där och ba "hur gör man?" om du förstår mig. Hur kan jag förbereda mig bäst tror du?

Kul att mitt lilla bidrag blev uppskattat.


När det gäller BH90 så kan jag nog inte säga vilken del som är viktigare än den andra. Jag har själv en företagsanpassad rithandbok som jag tar till om ngt behöver fräschas upp. Men spontant så är installationer, ombyggnad och anläggning kanske ngt som du inte kommer ha användning för direkt. Men jag tycker inte du ska sätta dig och stressplugga ritteknik planlöst. Du har förmodligen lärt dig lite grunder i skolan och resten lär du dig under tiden som du jobbar. Ha då BH90 eller företagets rithandbok till hjälp när du känner dig osäker. (De företag jag jobbat på har haft BH90 antingen i bokform eller digitalt så spring inte iväg och köp för dyra pengar.) Du kan även i detta läget be en kollega om en referensritning som du kan ha att snegla på under skapandeprocessen.


Gällande kunskapsnivån i byggfysik så är det inte fel om du har lite förståelse för daggpunkt, diffusion, konvektion etc. Det kommer hjälpa dig i din utveckling, men att kräva att en nyexaminerad högskoleingenjör ska kunna snickra ihop fulländade byggdetaljer är i min värld inte rimligt. Det vanligaste är, som sagt, att man börjar i ngt av tidigare nämnda 3D-program med modellering. Efter det kan det vara lämpligt att gå vidare med tex tillverkningsritningar av stål- eller prefabelement eller kanske bjälklagsplaner och huvudsektioner.


Skillnaden mellan BH90 och AMA är att det ena, BH90, är en handbok i ritteknik. Den finns till för att alla ritningar som skapas i Sverige ska se likadana ut. Ett kryss i en fyrkant/cirkel betyder exempelvis alltid hål. Om alla körde sitt eget race skulle det bli väldigt svårjobbat på byggarbetsplatsen. AMA Hus däremot är en sammanställning av regler för hur husbyggnadsarbeten ska utföras. Exempelvis hur högt upp man ska dra tätskikt för att det ska räknas som fuktsäkert.


När du ska rita byggdetaljer som nyexaminerad byggnadsingenjör så skulle jag säga att det vanligaste förfarandet är att någon äldre och mer rutinerad skissar fram lösningar på ett papper som du ritar upp. Bra om du tänker till och försöker lite själv innan. Låt dig inte stressas in i ett ansvar som du inte känner dig mogen för. Hamnar du i ett läge där du ska göra detaljer självständigt så fråga massor och se till att någon granskar grundligt. Påtala din osäkerhet så gör granskaren ett mer omfattande jobb. Håll inte på dina frågor till sista stund utan var tydlig tidigt om du har svårigheter med uppgiften. Då finns det fortfarande tid att sätta till åtgärder. Och viktigast av allt..alla gör fel. Upp med det till ytan bara. Ju tidigare ett fel upptäcks desto bättre, så även om det känns frestande att mörka ett misstag så är det alltid bättre att inte göra det.


När det gäller CAD-slaveriet så tror jag att det är på den vägen du lär dig mest. Det är liksom oundvikligt om du ska kunna driva ett projekt självständigt. Det är först när du ska rita exempelvis en anslutning mellan tak och vägg som du ser problemen. Du tvingas tänka till kring saker som du inte annars skulle konfronterats med och det är det som gör att du utvecklas. Jag tror, som jag sa tidigare, på att påminna din chef lite då och då om din önskan om att få räkna. Det händer att en och annan bara håller på med beräkningar, men det är väldigt ovanligt nuförtiden. Du stagnerar lite och blir beroende av att andra kan rita åt dig. Din strävan ska alltid vara att kunna behärska alla delar i ett projekt och kunna jobba självständigt. Då pratar vi steg i karriären och extra pengar i lönekuvertet, men du gör dig också mer oumbärlig för företaget, vilket är bra i kristider.


Det var ett litet skämt det där med att plugga Eurocode. Men har du inget bättre för dig så kör på. Lär dig lite hur den är uppbyggd och hur den funkar med sina nationella bilagor. Troligtvis är det laster, betong och stål som du kommer använda mest. Trä är på uppgång, men används enligt min erfarenhet, fortfarande övervägande mest i uppstolpade tak och utfackningsväggar.


Fyra anställda är en ganska tunn styrka, men med rätt personer så kan det funka hur bra som helst. De försöker förmodligen expandera och då kan det droppa in mer folk inom kort. Det var inte ett nyöppnat kontor, som kanske har andra kontor i Sverige eller utomlands? Då kan man ha mycket samarbeten med kollegor på annan ort. Har du bara varit ärlig med dina kvalifikationer och de är någorlunda rutinerade så kommer det gå fint. Annars kan man alltid byta jobb. Då går du in i nästa anställning med lite mer meriter i ditt CV och förmodligen en massa användbar erfarenhet.


Försök också att hålla en sund nivå på din arbetstid. Det är lätt att man vill visa framfötterna när man är ny och man kan lätt jobba ihjäl sig i den här branschen. Toppar av ökad arbetsbelastning är rimligt i samband med leveranser men om det blir ett typ av normaltillstånd så är det dags att bryta, vilket kan vara svårt när man väl hamnat i ett ”han-ställer-alltid-upp-fack”. Då kanske det är dags att söka sig vidare.

 

[FruB]

En fantastisk fin gjennomgang av @Fru B!

Takk for fine lovord!

 

[FruB]

Fru B!
Takk! Det var det beste utførlige svaret til vår nye Kunnskapstørstende byggingeniørmedlem Jeg hadde ikke kunnet gi svar tydeligere. Veldig bra!

Men takk! Det var snilt sagt.

 

[Wiklundo]

Jeg foreslår at du leser bøker i stedet for på forum.
Ganske enkel men overgripende bok:
https://www.bokus.com/bok/978914412...Ta0he6WbgY5cnUM90JAeECX1qura1AehoCxwQQAvD_BwE

For å forstå eldre husbygg:
https://www.adlibris.com/se/bok/sa-...VduE_EqHO-XMOiM9ysj2FNQ0r53x2-GBoC1mAQAvD_BwE

Det har sikkert noen allerede sagt, men du kan også lære deg grunnleggende i Revit eller Tekla hvis du synes det er gøy. Men det er ikke superviktig. Det plukker man opp ganske fort når man først begynner å jobbe. Enklere når man har et ekte prosjekt og kollegaer å spørre.

 

[SNf]

Jeg sikter ikke på tegneteknikken. Den kan jeg allerede. Jeg sikter på bygningsfysikken bak tegningen. Altså hvorfor det er tegnet som det er. I bygghandlingar 90 og annen litteratur står det bare "gjør slik". Ok, men hvorfor skal det gjøres slik? Det er det jeg lurer på

Ok, beklager at jeg misforstod spørsmålet ditt. Ser at du har fått god veiledning av andre allerede. Bukker og kan ikke bidra noe mer. Lykke til i arbeidet ditt!