Antal lysrör per brytare?
Hej
Kan man köra 11 st 2 X 36 W Lysrör på en Aqua Stark trappbrytare utan att den svetsar sönder eller ska det delas upp på två system?
Kan man köra 11 st 2 X 36 W Lysrör på en Aqua Stark trappbrytare utan att den svetsar sönder eller ska det delas upp på två system?
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Har lysrörsarmaturerna faskompensering så är det på gränsen men går, är de utan kompensering så går det inte.
Protte
Protte
Men om man har en 2 pol brytare och delar fasen över båda polerna så är man på säkra sidan altså
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Det blir i praktiken den ena som tar smällen till den är sönderbränd sedan får den andra jobba. Med trappkoppling så har du 4 brytställen att slita på.
En tvåpolig skulle hjälpa OM du delar i två grupper men då kan du lika gärna sätta en kronbrytare (dubbel) så kan du tända hälften om du "bara ska in oh..."
Protte
En tvåpolig skulle hjälpa OM du delar i två grupper men då kan du lika gärna sätta en kronbrytare (dubbel) så kan du tända hälften om du "bara ska in oh..."
Protte
Tackar!
Ingen brytare för 16 A klarar under nån längre tid en belastning av 40 2x36 W lysrör. Det är mycket stor skillnad på vilken typ av last man har, en "vanlig" brytare klarar kanske 16 A resistiv belastning men med lysrör som last ligger man på gränsen vid 10-15 armaturer. Och jag sägen det igen, står det 16 A på en apparat är det den maximala belastningen för apparaten vid den "snällaste" typen av last och den kommer att slitas ut rätt snabbt.
Man brukar inte sätta mer än 10 st lysrörsarmaturer på samma brytare pga. den begränsade livsländ som brytaren får.
Man brukar inte sätta mer än 10 st lysrörsarmaturer på samma brytare pga. den begränsade livsländ som brytaren får.
Ja jag misstänkte att det det låg till på det viset. jag vill inte byta brytare alltför ofta.
Jag gör nog så att jag kör kronbrytare med 3 armaturer i nock på en knapp och 8 armaturer på vägg på den andra knappen.
Jag gör nog så att jag kör kronbrytare med 3 armaturer i nock på en knapp och 8 armaturer på vägg på den andra knappen.
Jag är inte säker på om jag håller med. Brytaren brytförmåga handlar om dess förmåga att ta hand om ljusbågen vid bryttillfället. Ljusbågen orsakas av strömmen, hur stor del av effekten som är reaktiv påverkar inte ljusbågen. Eller tänker jag fel?
Det påverkar i högsta grad om det är reaktiv effekt. Extremfallet är likström genom en induktiv last. Det kan bli en ljusbåge som står kvar och inte slocknar förrän man bryter någon annan stans. Jag har flera gånger sett kontaktorer börja brinna med öppen låga för att de vid fel tillfälle brutit mellan motor och frekvensstyrning. Det händer inte utan induktans med i kretsen.
Erik
Erik
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 871 inlägg
Kanske sent på kvällen, men varför skulle just reaktiv effekt påverka ljusbågen i brytaren? Ström är ström, eller? Enligt märkdata på t.ex reläer kan det var stor skillnad på brytförmågan för resistiv och reaktiv last. Men varför? Behöver jag läsa 40 högskolepoäng för att förstå det? Är det egenskapen hos en ljusbåge i kombination med en spole som orsakar en osläckligt ström genom brytaren? Brytaren försöker bryta men möts av en motström från spolen?
Strömmen genom en spole kan inte ändras språngartat. Om kontaktblecken öppnas så kommer samma ström fortfarande att flyta genom spolen. Det innebär att spänningen stiger tills det blir överslag. Ljusbågen gör att strömmen åter flyter och spänningen sjunker varvid ljusbågen slocknar och det hela börjar om. Det hela fortsätter tills gnistgapet är stort nog eller polariteten på matningen byter riktning. Därför är det extra elakt med likström. Fenomenet utnyttjas vid elsvetsning. För att minska gnistan kan man ha en varistor eller kondensator över spolen. Kondensator finns som bekant i gamla tändsystem för att skona brytarspetsarna.
Erik
Erik
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Med reaktiv effekt så ligger inte ström och spänning i fas med varandra så när strömmen går genom noll (då ljusbågen ska slockna) finns det spänning som kan återtända ljusbågen.
Med likström är det 7 resor värre.
Protte
Med likström är det 7 resor värre.
Protte
Reaktiv effekt och fasvinkel är väl ändå begrepp som är relevanta endast vid sinusformad spänning och ström och inte vid transienta förlopp. Kapacitans är elak vid tillslag och ofarlig vid brytning. Induktans är ofarlig vid tillslag, men elak vid brytning. Vanliga beräkningsmodeller har på det hela taget begränsad noggrannhet vid det transienta förloppet att bryta strömmen genom en spole.
Erik
Erik
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 871 inlägg
Tack för förklaringen. Vid likström brukar man ju ha en motvänd diod över spolen. Och vid växelström kan man en avstörningsfilter (RC-nät) över brytaren. Detta visste jag ju (och har använt), fast inte i går kväll...