Framtidens fönster är intelligenta

Självrengörande fönster och fönster som frostas med ett knapptryck är två typer av smarta glas som börjar bli allt vanligare i hemmen. Men det finns andra typer av intelligenta glas som inte slagit igenom på riktigt lika bred front ännu, och så finns det de som ännu bara syns i forskarnas testlaboratorium men som förmodligen dyker upp inom ett par år - exempelvis fönster med inbyggda transparenta solceller.

Marknaden för smarta glastyper är bara i sin linda, men den förväntas växa rejält under de kommande åren. Framtidens fönster är inte bara glas, de har även funktioner.

– Smart glas är ett begrepp som är väldigt brett och kan tolkas på många olika sätt. Det är därför vi har skapat det nya teknikområdet Transparent intelligens som hanterar funktioner som görs transparenta – dvs genomskinliga och till och med osynliga. Marknaden för detta är på sikt mycket stor, säger Mikael Ludvigsson som är forskare på Glafo, Glasforskningsinstitutet i Växjö. 

En prisfråga
Precis som hos övriga marknader handlar tillgång och efterfrågan på den breda konsumentmarknaden till stor del om priset. Självrengörande glas är numera relativt vanligt. Det är glas som utrustats med en osynlig beläggning som bryter ner smuts och partiklar och som på så sätt håller glaset rent.

En annan typ av smart glas som sjunkit i pris och därmed blivit vanligare är den typen där du själv, via ett simpelt knapptryck, kan bestämma om det ska vara frostat eller transparent. Från att ha varit en produkt för de allra rikaste kan numera en sparsam medelsvensson skaffa två normalstora fönster av den här typen till badrummet för mellan 15 000–25 000 kronor.

 – Kunderna är ofta teknikintresserade. De söker kanske en duschdörr eller en duschvägg som kan frostas, eller en fönstervägg till vardagsrummet som är frostad när de inte vill att folk ska kunna se in. Det finns också de som använder glaset för att skärma av i en öppen planlösning, säger Morgan SE Larsson som är vd för Klardesign.se.

Den här typen av smart glas handlar egentligen om en lcd-film bestående av tefatformade kristaller som vrider sig när det tillförs spänning och glaset blir då transparent, utan spänning är det frostat. Här ser du hur det fungerar: http://www.youtube.com/watch?v=zJIP1gS4edw&feature=share&list=FLKY50Z_5….

En kvadratmeter lcd-film, som du monterar själv, kostar numera mellan 8 000-9 000 kronor. Medan varianten där lcd-filmen limmas mellan säkerhetsglas (ip-klassat för våtutrymmen) kostar omkring 12 000 kronor per kvadratmeter. Och i takt med att priserna fortsätter att sjunka kommer volymen att öka, och tvärtom. 

Ytterligare en tillämpning för den här typen av glas är möjligheten att projicera en bild på fönstret, du skulle i princip kunna använda det som bildskärm men svärtan lär knappast bli något att hurra över.

På Mobile World Congress visade Ericsson upp glas med multi touch-funktion. Foto: Hans Berggren

Solskyddsfönster är ytterligare en glastyp som blir allt vanligare. Har du stora glasrutor i söderläge och vill undvika 40 graders värme inomhus under våren och sommaren kan detta vara lösningen. Fönstret kan antingen vara genomfärgat och absorberar då värmen, eller så är det utrustat med en beläggning som reflekterar bort värmen. Det finns även nästintill transparent solskyddsfilm som kan monteras på fönstret, och bra sådan kan ta bort upp till 50 procent av solenergin.

Smarta glas som du kan få tag på idag:

• Självrengörande glas - Glas som rengörs automatiskt tack vare en speciell beläggning
• Solskyddsglas - Antingen genomfärgat glas, eller glas utrustat med reflexbeläggning
• Digitalt glas - Glas som skiftar mellan frostat och transparent läge med ett knapptryck
• Ljudreducerande glas - Glas som stänger ute/inne ljudet med hjälp av exempelvis ljudfolie mellan glasrutorna
• Antikondensglas - Glas som tack vare en beläggning blir utvändigt varma, detta minimerar kondensen
• Energibesparande glas - Numera standard i alla moderna fönster.

Glas på forskningsstadiet
Eftersom det finns en del problem som behöver lösas när det kommer till byggnader så forskas det en hel del på glas. Ett problem är till exempel mottagningen för trådlösa produkter i energihus.

I många täta byggnader kommer inte signalerna in vilket gör att mobiltelefoner och andra nätverksuppkopplade prylar fungerar sämre, ibland är det så pass illa att det inte går att ringa alls. En lösning är då energiglas som kan hålla inne/ute värme och kyla, men släppa igenom trådlösa signaler.

– På Glafo, och inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, undersöker vi hur man kan förbättra och påverka detta inom olika forskningsprojekt. Vi har gjort mätningar som tydligt förklarar varför mobilsignalen försvinner inne i en byggnad. Det gäller att förstå varför problemen uppstår för att kunna lösa dem med nya och innovativa fönster och väggar av glas, säger Mikael Ludvigsson.

En annan intressant produkt som vi lär få se mer av i framtiden är solcellsfönster, det är kort och gott glas utrustat med transparenta solceller. 

– Transparenta solceller är en av många Holy Grails inom Transparent Intelligens. Ljus från solen eller belysning absorberas olika mycket i olika transparenta material och ytor. Om man kan ta vara på och skörda denna energi kan man tänka sig fönster som är solceller, säger Mikael Ludvigsson.

Han berättar att solcellsfönster fortfarande är på forskningsstadiet men att det finns företag som tittar mycket på det här området.

Andra glastyper som det forskas på är till exempel lastbärande glas, och interaktiva glas. Under mobilmässan Mobile World Congress i våras visade exempelvis Ericsson upp glas med multi touch-funktion - så att du kan styra dina teknikprylar direkt på en vanlig glasruta, exempelvis skulle du rent teoretiskt kunna trycka på en virtuell knapp på glasrutan för att dra ut din markis. 

Elektrokroma glas är också en spännande produkt; det är solskyddsglas där ström reglerar hur mycket ljus som släpps igenom. Du placerar helt enkelt en ljusmätare vid fönstret och fönstrets ljusgenomsläpp styra automatiskt utifrån värdena i ljusmätaren. Utöver elektrokroma finns det även fotokroma (solskyddsglas som reagerar på ljusintensitet) och temokroma glas (solskyddsglas som reagerar på värmen i rummet).

– Det fina med alla de exempel som radas upp i denna artikel är att fönstren blir inte tyngre eller tjockare på grund av dessa funktioner. Funktionen finns i materialtekniska innovationer som endast utgörs av en tunn beläggning, film eller folie, säger Mikael Ludvigsson och fortsätter:

– Framtidens fönsterteknologi handlar inte längre om endast solskydd eller lågenergi. Framtidens energibehov och önskemål på ökad livskvalitet kommer att kräva helt nya fönsterlösningar som är dynamiska och innehåller mer än en funktion. Nu kommer de variabla funktionerna som gör att fönstret exempelvis är mörkt när solen skiner och ljust när det är molnigt. Morgondagens fönster är transparent intelligenta.