Bygga

Ekologiskt hus i hampa, kalk och trä

Det är inte lätt att bygga ekologiskt och kretsloppsanpassat i ett Sverige dominerat av konventionell byggteknik och ett svårforcerat regelverk. Dag Melkersson, dagligdags verksam i vindkraftsbranschen, har däremot bespetsat sig på att bygga en hel jordbruksanläggning i hampa, kalk och trä i Burs på södra delen av Gotland. Först ut är ett boningshus som nyligen slutbesiktigades.

- Med tiden ska det bli en kretsloppsgård med fokus på hälsosamt liv och hållbart byggande, berättar arkitekt Helena Granting. Tanken är att stoppa in så lite teknik som möjligt, ägaren ska själv kunna underhålla och renovera sitt hus. Till den första delen, som blir en flygelbyggnad i hela anläggningen, så har vi försökt använda lokala entreprenörer och lokalt material så mycket som möjligt.

Helena Granting fick sitt arkitektuppdrag via Varis Bokalders som är något av en nestor i svenskt ekologiskt byggande. Han har också deltagit som expert med sin firma Ekokulture Konsulter AB. Hampakalk klarar att ta upp och buffra fukt, men kräver lite tjockare väggar eftersom isoleringsvärdet är något sämre än vanlig mineralull. Foto: Varis Bokalders

Huset I Burs är ett av många alternativ till de allt annat än kretsloppsanpassade lösningar som marknadsförs av de stora byggföretagen. Skandalerna med enstegstätade fasadkonstruktioner, som introducerades i stor skala utan någon större utvärdering och test på förhand av byggföretagen, har visserligen inneburit större krav på ansvar i byggbranschen. Men efterfrågan på andra mer miljömässiga och genomtänkta lösningar är stor. Boningshuset I Burs visar att det går att bygga långsiktigt hållbart med traditionella om än moderniserade metoder.

- Jag ogillar begreppet “hus som andas”, det är känsligt med fukt, det blir lätt farliga konstruktioner och man får fukt som står kvar om man inte är noggrann. I det här fallet blir väggarna rätt rejäla, hela 500 millimeter. Tjockleken beror till största del på att man vill ha ett bra u-värde.På utsidan har vi 20 mm puts, och på insidan 40 mm lerputs som bidrar till ett skönt klimat tillsammans med hampakalken. Foto: Helena Granting

På Gotland har Dag Melkersson valt att bygga det med hampakalk, en metod som blivit rätt vanlig i brittiska eko-hus under de senaste två decennierna. Träkonstruktionen i gotländsk kärnfuru kläs in med en blandning av kalk och industrihampans skäv, den del av hampan som blir över när fibren tagits tillvara. En hel åkerlapp hampa går åt, närmare bestämt en hektar. Resultatet blir en både välisolerande och brandsäker konstruktion. I Storbritannien används ofta färdigtillverkade block, i Burs har man istället valt att blanda till hampakalken på plats och använda en gjutform som successivt flyttas uppåt.

Istället för en cellplastgrund så har man i Burs använt skivlelement av Foamglas i en så kallad Koljernteknik, ett helt ångtätt och oorganiskt material av återvunnet glasmaterial som används inom vägbyggande och som är både dränerande och isolerande. Till skillnad från oljebaserade cellplastmaterial som EPS och XPS så är Foamglas beständigt och utan någon risk för deformering och insektsangrepp, punktlaster kompenseras med metallplattor I elementen. Skivorna kräver inte heller någon torktid till skillnad från betonggjutna plattor. Foto: Helena Granting

- Det här är en rätt arbetsintensiv teknik medger Helena, och vi slåss mot en väldigt konservativ byggindustri som är rädd för alternativa lösningar. Hampakalk lämpar sig däremot väldigt väl för självbyggen och sociala byggen där alla kan delta. Ja, varför inte flyktingmottagande? Det kan dra ned på kostnaderna och göra alla delaktiga.

Blandaren för hampakalk. Foto: Helena Granting

Förutom hampakalken så finns flera andra miljölösningar. Med naturlig ventilation som utgångspunkt används bland annat förstärkt självdrag med både en vinddriven frånluftshuv, Aspiromatic, och en så kallad solskorsten som hjälper till sommartid då självdraget fungerar sämre. På platsen mellan Hemse och När inte långt från den gotländska östkusten, har man även grävt ned rör som ger kyld luft sommartid och förvärmd luft om vintern. När väl hela gården blir färdig så kommer en större vedpanna tillsammans med solceller utgöra grunden för en lokal liten fjärrvärmeanläggning.

 

Allt gick inte att köpa lokalt, trots att det var ägaren Dag Melkersson och arkitekt Helena Grantings avsikt. Konstruktionen av gotländsk kärnfuru var inte något problem, men kalken till väggarna fick hämtas i England som har en helt annan erfarenhet av konstruktionsmetoden. Kalken ska ge en fluffig konsisten, och rätt kalktyp kunde inte tillhandahållas från svenska kalkbruk. Hampan kom från västgötska Grästorp som har Sveriges enda beredningsverk. På sikt hoppas Hans Bulthuis, som tillsammans med Göran Gomér varit byggmästare, att hampakalk kan bli en lokal gotländsk byggmetod. Innan förbudet mot hampaodling trädde i kraft på sjuttiotalet odlas hälften av all svensk hampa på Gotland där Visby hade ett eget beredningsverk för hampaskörden från cirka 1 000 hektar. Foto: Helena Granting

Det arkitektoniska uttrycket lämnar dock lite att önska, eko-hus tenderar till att blir rätt traditionella när fokus mest ligger på de tekniska lösningarna. Önskemålet från beställare var dock ett mer traditionellt uttryck och att ansluta till gotländsk byggnadstraditon. Helena Granting hade förstås hellre sett en- istället för tvåluftsfönster och en mer expressiv arkitektur. Inte desto mindre är huset ett viktigt bidrag till en alternativ byggkultur.

Ovanvåningen har ett luftigt uttryck med en rikligt uppglasad gavel. Även badrummet har fått en okonventionell lösning med ett slipat betonggolv och väggmonterade glasskivor. Tack vare civilingenjör och fuktsakkunnig Paulien Strandbergs beräkningar har man fått till en fuktsäker våtrumsfunktion som lever upp till både byggregler och försäkringsvillkor. Foto: Helena Granting

Hampa har länge använts till isolering i bland annat mellanbjäklag och som drev. Om man däremot blandar upp industrihampans skäv med kalk som bindemedel får man ett byggnadsmaterial som i Storbritannien vunnit popularitet de senaste 20 åren och där kallas för Hempcrete. Genom att gjuta kring en träkonstruktion så får man ett enda isolerande och fuktreglerande skikt. Odling av industrihampa kräver ingen besprutning, och när huset rivs kan allt återgå i det naturliga kretsloppet. Hampaodling var förbjuden i Sverige till år 2005, sedan dess är det däremot tillåtet att odla industrihampa. Foto: Helena Granting

- Hampakalk varken möglar, ruttnar eller blir angripet av insekter, säger Helena Granting. Metoden är inte helt olik korsvirkesteknik med en bärande träregelkonstruktion, man kan även jämföra med lerflishus. Torkprocessen tar i snitt en månad, sedan kan man börja putsa in- och utvändigt. Foto: Helena Granting

Foto: Helena Granting

Foto: Helena Granting

Foto: Helena Granting

Foto: Helena Granting