Renovering och husdjur som far illa

När vi byggde om vårt kök i höstas/vintras så drog arbetet ut på tiden. Totalt hade vi en eller flera hantverkare här måndag-fredag i mer än tre månader. Något vi inte hade tänkt på alls var att katten skulle fara illa av detta.

Vi har en liten Doris sedan drygt två år tillbaka. Hon är en blandning mellan ragdoll och perser, hennes päls är supertjock. Vår förra katt Smilla som blev 18 år gammal var en korthårig bondkatt med ett robust psyke, hon tog det lugnt mest hela tiden. Därför har vi varit vana vid en katt som inte blir rädd utan som klarar sig själv.

Doris har inte bara fem gånger så mycket päls, hon har en helt annan personlighet. Hon blir rädd för de flesta främlingar och flyr huset i panik när någon kommer hem till oss och kommer inte tillbaka förrän dessa okända figurer har åkt igen. De hon har accepterat är i princip bara min mamma, min syster och en kompis som pratar ungefär likadant som jag.

Hantverkare som river, bankar, sågar och spikar, ja ni kanske förstår att hon klassade dem som monster som förmodligen skulle riva vårt hus och kanske ta död på hela familjen. Det hjälpte inte att hålla henne och presentera henne för personen för att visa att det var en snäll figur, hon försvann ut i panik och kom inte tillbaka förrän de har gått. Inte nog med det, utan hon var upprörd även på kvällen och hade svårt för att koppla av. Detta pågick i tre månader, stackars katt ..

Andra saker som inte var så bra var att husse och matte var väldigt upptagna och stressade under den här perioden. Istället för att ägna kvällarna åt att kamma Doris päls och reda ut nya knutor i pälsen fick vi jaga hantverkare, material och söka information om olika beslut som behövde fattas. Dessutom var det fullt med byggdamm överallt som satte sig hennes päls. Det blev katastrof. Pälsen förvandlades sakta men säkert till en massiv sköld, en enda stor knuta som inte gick att bena ut.

Det tog lite tid innan vi insåg att hon for illa av det. Hon började halvsitta när hon sov för att det gjorde ont när hon låg på sidan, vilket hon annars brukar göra. Jag såg henne försöka klättra i träden som alltid brukar göra, men nu klättrade hon upp en liten bit och hoppade ner snabbt igen. Trodde först att hon hade blivit otränad under vintern och inte orkade. Men så kom jag på det - det gjorde ju ont i pälsen när hon klättrade.

När jag insåg detta ringde vi och bokade en trimning av hennes päls. Men innan vi hann gå dit hamnade hon i ett kattslagsmål och fick ett sår så vi fick åka till veterinären med henne. Där kunde de inte inspektera såren pga den massiva pälsen och det fick bli en akut lejonklippning där hos veterinären.

Jag vet inte vad som hade varit bästa sättet att ta hand om Doris under renoveringen. Kanske borde hon ha fått bo hos någon vi känner under tiden, eller kanske på kattpensionat. Hon har ju inte så lätt för att anpassa sig till nya människor, så det känns inte givet.

Kanske borde vi förlägga renoveringar till sommaren istället, när pälsen är mycket tunnare på katten och hon ändå mår bäst av att vara ute hela tiden.

Nu mår hon i alla fall prima igen. Pälsen håller på att växa ut och är precis lagom lång för att hon ska må bra i sommarvärmen. Hon jagar möss och klättrar i träd som aldrig förr. Förra sommaren hade hon det plågsamt varmt när hela pälsen var intakt.