Kunden rätt till missnöje?

Nu måste jag förtydliga ett påstående som jag kastade ur mig i bloggen förra veckan, angående det här med baksidan av att varna för ett företag i forumet. Det gäller de här tre korta meningarna i blogginlägget Inte på oärlig konsuments sida.

"Sedan kan man vara missnöjd kund utan att ha rätt att vara det. Hos ARN är bifallsprocenten 49 % av de fall som tas upp till prövning. Det är också något att ha i åtanke."

Självklart kan inte alla förstå hur jag tänkte i de här tre korta meningarna. Det var alldeles för summariskt uttryckt av mig. Min analys av bifallsprocenten hos ARN bottnar i att vi själva gjorde två anmälningar till ARN 2001. Vi fick bifall i ena ärendet, avslag i det andra.

Det året hade vi just köpt vårt första hus där vi totalrenoverade insidan och rev en veranda på utsidan, vilket krävde en del mureriarbete. Vi anlitade snickare, rörmockare, målare och murare. Snickarna fick vi på rekommendation från en släkting, övriga hittade vi i telefonkatalogen - utan att ta referenser.

Generalfel nr 1. Vi fick bara muntliga prisuppskattningar från muraren och målaren. Från båda fick vi sedan räkningar som långt överskred det avtalade muntliga priset.

Vi anmälde båda till ARN och fick rätt emot målaren, som blev rekommenderad att betala tillbaka X antal tusen kr till oss. Det gjorde han inte. Dumma som vi var hade vi inte vågat annat än att betala när vi fick räkningen, så de pengarna såg vi aldrig mer.

Vi fick inte rätt emot muraren och jag har förträngt alla omständigheter i ärendet. Jag förstår i alla fall att vi hade kunnat undvika det om vi hade noga preciserat alla moment i arbetet som skulle utföras och skriftligt avtalat om ett pris. Men vi var nybörjare och trodde gott om alla människor. Vi förutsatte att de var professionella nog att upplysa oss om allt arbete som kunde tillkomma.

Hade vi rätt att vara missnöjda? Missnöjd kan man ju alltid vara, men om man får rätt i en domstol är en annan sak. Det är så jag menar. Man måste informera sig om spelreglerna innan man ger sig in i leken.

Om företagaren har varit aktiv ett längre tag så kan ju i alla fall han spelreglerna. Det lättaste är att ta uppdrag på löpande räkning. Man kastar ur sig en muntlig prisuppgift, saltar sedan fakturan lite grand. Eller så gör man det inte, kunden blir missnöjd ändå. För det är svindyrt för en privatperson att anlita hantverkare.

Hade det varit OK för mig att varna för de här två hantverkarna i forumet? Självklart! Om inte annat så hade deras nästa kund som läst min klagovisa varit noggrannare med att få till ett skriftligt avtal, och att inte betala mer än vad som var överenskommet.

Därför skulle jag inte heller ha skrivit de där tre meningarna i blogginlägget. Det är en helt annan diskussion.

De där varningarna som jag inte tycker är befogade, de är väldigt få till antalet. Bara en handfull per år. 99,99 % av konsumenter som är missnöjda har ett väl grundat och befogat missnöje. Om vi inte är nöjda med en leverantör, så väljer vi en annan som är bättre.