Läcker bastu med relaxrum där kyrkspån och järnvitriol ger karaktär

Hans Murman och hans arkitektkollegor har under mer än 20 år hjälpt en familj att finna sig tillrätta i Saltsjöbaden. Först blev det om- och tillbyggnad av en villa från 1910-talet, därefter tillkom ett garage och nu senast också en bastu.

- Jag gjorde en snabbskiss när de frågade mig om hjälp med en mäklarbroschyr de just fått. Kunde det här huset vara värt att bygga om? Och kan vi ha en bastu också?

Tanken var först att bygga om den gamla sjöboden, men det föll på strandskyddsbestämmelserna.

Alternativet var en befintlig friggebod som däremot visade sig för liten för både bastu och relax. Till slut blev placeringen lite längre upp på tomten.

Bastubyggnaden är ett helt litet spa med relaxavdelning, bastu med högt i tak och utsikt samt dusch och omklädning.

– Vi studerade noggrant hur vi kunde passa in bastun så diskret som bara möjligt. En klippbrant blev lösningen. Från villan så syns bastun knappt, sedumtaket blir nästan en naturlig förlängning av gräsmattan ovanför.

Byggnaden är gjord med en konstruktion helt i trä på plintgrund. Innanför fasaden av järnvitriolbehandlade kyrkspån ligger traditionell mineralullsisolering, en luftvärmepump hanterar uppvärmningen av relaxdelen.

Basturummet och duschen har ett golv av ottaskiffer, närmare bestämt Otta Pillarguri som har en rostfärgad kulör. Duschen har dessutom rumshöga klinkerplattor.

– Bastun är klädd med asp som inte blir lika het som furu eller gran, den kan betsas också, men här har vi valt att ha den naturfärgad.

Relaxrummet påminner på insidan om en skärgårdsstuga med liggande vitmålad furupanel och ordentligt gerade hörn. En liten passage leder in till duschrummet, utanför ger några björkar och buskar tillsammans med ett smidesgaller skydd från insyn.

Inredningen helt i ask är ritad av Murman arkitekter i minsta detalj. Soffan fungerar som extrabädd och hela bastun dubblerar som ett ett gästrum.

– När pandemin slog till blev det inte bara bastubad utan huset användes som minikontor. Byggnaden öppnar sig från golv till tak mot vattnet, hela fönsterpartiet kan skjutas undan när vädret tillåter.

Bastubadande är en uråldrig sedvänja känt från både romartiden och antiken, och till med omnämnt i landskapslagarna. Inne i det upphettade svenska badstugan tvagades inte endast kroppen, här tvättades kläder, föddes barn, slaktades djur och här väntade ibland även de döda på deras gravplats skulle grävas klar. På 1700-talet föll bastun i vanrykte och förbjöds för att sedan åter blomma upp igen i slutet av 1800-talet. Hans Murman minns ett besök i Alvar Aaltos finska rökbastu med helt svärtade väggar.

– Den finska bastukulturen omfattar ofta själva bastun och sedan ett relaxrum, där man äter och dricker något, som sedan övergår i en brygga. Min egen favorit är sedan länge rökbastun, men det är lite mer pyssel med att köra vedeldat.

– Den gråtonade fasaden smälter fint in i omgivningen, det blir lite mer organiskt. Men mot vattnet är det så öppet som bara möjligt med uteplats och allt.

– Trappan som leder ned till vattnet har vi klätt in tillsammans med resten av grunden så att huset landar ordentligt på marken. När isen lägger sig hugger våra beställare upp en vak, det är inga problem att basta året runt.

Är Hans Murman egentligen inte en bastuarkitekt? Vi har genom åren skrivit om flera av hans alster som bygger vidare på en gammal bastutradition, bland annat Villa Sunnanö, Bastu med utsikt och Ett spjut i skogen som han ritade tillsammans med Jonas Bohlin.

– Nej, inte alls, jag är ju trähusarkitekt, protesterar Hans Murman med ett skratt högst upp under takåsen i det karaktäristiska kopparhuset på Hornsgatan, en gång på sextiotalet ritat av AOS och idag kontor för Murman arkitekter.