Luftigt ljust gediget

Johan Arrhov och Henrik Frick fick ett rätt stort förtroende, men kanske inte så underligt med tanke på att det unga beställarparet var trogna stadsbor och överhopade med eget arbete. Nu hade de förälskat sig i en avstyckad tomt de hittat mitt i ett fritidshusområde som sakta har börjat förvandlas till ett område med året-runt-hus.

– Vi var ute tillsammans flera gånger och byggnadens form har vuxit fram helt naturligt utifrån platsens förutsättningar, säger Johan Arrhov. Runtomkring ligger det hus och stugor i trä, men vi ville ha något mer robust och stadigt.

Sex höga väggelement av murad lättbetong ger villan en tydlig geometrisk struktur, och också dess namn: Six Walls House. Inne i de höga rummen är det ljust och luftigt med öppna planlösningar utan instängda korridorer. Utblickarna styrs ned mot vattnet och de höga glaspartierna ger en närmast obefintlig avgränsning mellan ute och inne. Den stålglättade betongen är allt annat än grov, den reflekterar ljuset i både blanka och matta vägg- och golvytor. Ett och annat undertak är utfört i björkplywood som en påminnelse om de ljusa björkarna ute i tallskogen.

Johan Arrhov kan inte upplysa om budgeten, men säger att den ändå har varit rätt begränsad vilket förklarar enkelheten i uppbyggnad och materialval. Och här finns en saklig klarhet som är rätt sällsynt i samtida svensk arkitektur, den hör snarare arkitekturhistorien till oavsett om man nu minns favoriter av Peter Celsing, Bengt Edman eller Jan Gezelius. Det unga arkitektkontoret, vars två ägare härstammar från Jönköping, ritar nu inte endast villor. De har bidragit med flerfamiljshus på Saltsjöterrassen och i Hammarby sjöstad, och de driver även projekt som ska förverkligas på Årstafältet och i Djurgårdsstaden.

Villa Six Walls och de geometriskt exakta formerna i glas och betong ger en effektiv kontrast mot de oregelbundna klipphällarna.

– Det är helt andra begränsningar med regelverk och upplägg i större projekt än i små villor, och hur vi ska kunna bidra med något annorlunda är något vi diskuterar nästan varje dag på kontoret. En rätt stor del av det som byggs är rätt bakåtsträvande, nog borde det kunna vara möjligt att ha en högre ambitionsnivå och bygga verkligt bra bostäder? För oss handlar det om att kunna manipulera strukturer och vägguppbyggnader, att kunna hitta nya typer av planlösningar. Varför inte en etta på 80 kvadratmeter, eller att få in fem rum på samma yta?

Den rejält tilltagna villan möter upp med en 18 meter bred fasad och mäter hela 220 kvadratmeter.

– Beställarnas önskemål var att bygga ett smalt och ytmässigt tajta hus som ändå har generösa rum, förklarar Johan Arrhov.

Den sparsamma möbleringen och de höga rummen ger nästan en dansk känsla i det luftigt sparsmakade uttrycket. Öppet och generöst, och utan att fyllas upp av inredningsobjekt.

En stor taklanternin ovanför spiraltrappan i mitten av huset ökar ljusinsläppet än mer.

Inga slutna väggar, utan öppna glaspartier från golv till tak. Både insyn och utblick istället för avgränsande tunga väggar, helt i den modernistiska andan.

– Vi hade ingen möjlighet att täcka över plattan som gjöts i ett enda svep, säger Johan Arrhov. På natten när betongen brann började det blåsa och det föll ned mängder med tallbarr. Beställarna ringde i panik, men när vi tittade på det här reliefmönstret så var det fantastiskt, som fossiler över hela golvet!

– Se på badrummen, de är så pass väl tilltagna att man kan ställa in möbler i dem, de är nästan som normala rum.

Alla betongytor skulle stålglättas, en rätt enkel metod för att ge jämna och släta ytor. När ljuset faller in ger det både en hårdhet och mjukhet som ger liv åt ett annars så pass dött material som betong.

– Nja, riktigt så enkelt är det inte, invänder Johan Arrhov. Det tycks finnas minst ett femtiotal sätt att göra det på, och vi utförde säkert 10 tester för att hitta rätt entreprenör. Vårt mål var att få en levande yta som skiftar från blanka till matta partier.

De olika sektionerna ser på planlösningen ut som en enkel byggsats, bara att limma ihop!