Bygga timmerhus
Att bygga äkta timmerhus är en gammal fin tradition. Idag är det dock en utmaning att få till ett u-värde enligt de nya byggreglerna. Det gäller att ge huset rätt utformning och att ha en bra dialog med stadsbyggnadskontoret.
Foto: Jan-Anders Eriksson
Vad är ett timmerhus?
För att få kallas ett timmerhus ska huset vara byggt av knutade massiva stockar som är minst 10 cm tjocka. Timret kan vara handtimrat, dvs knutat för hand där man har låtit timret följa sin naturliga avsmalning, eller maskinknutet - knutat av maskiner och sågat parallellt. Stockarna kan vara naturstock eller plank som limmats samman och därefter profilerats, sk laminerad stock, lamellstock eller limstock.
– Det här är en dyrare variant där man skapar ett material som inte rör sig säger Jan-Anders Eriksson som är timmerhusexpert, före detta aktiv i Föreningen Svenska Timmerhus (FST) och numera projektledare för Tema Trä vid Jämtlands Läns Landsting.
Det finns vanliga träregelhus där man bara sätter en fasad utanpå som ska få huset att likna ett timmerhus, men det räknas inte som ett äkta timmerhus.
Handtillverkade timmerhus är individuellt byggda av en hantverkare som hanterar varje stock för sig och bygger husstommen hemma på sitt fabriksområde. Stockskarvarna förbinds till varandra med dymlingar. Hörnen låser husets sidor till varandra med knutar. När husstommen är klar märks varje stock och plockas ner för att skickas till kundens byggplats, för att där åter monteras ihop.
– Men det kräver stort hanverkskunnande och erfarenhet hos de som ska göra jobbet, säger Jan-Anders Eriksson.
Om huset istället ska maskintillverkas sågas stockarna till både jämn tjocklek och höjd för att sedan hyvla fram den profil som önskas. Stockarna kapas till rätt längd och knutarna fräser man i en maskin. En maskintillverkad timmerstomme behöver aldrig förmonteras, utan stockarna märks och packas för att direkt skickas till kunden. De maskintillverkade stockarna anses vara lättare att montera för en lekman, då de har mer enhetlig form.
Utseendet på timmerhuset
Timrets dimension, profil, knutar och tätningssystem skapar tillsammans timmerhusets utseende, stil och karaktär. Du kan ha runda eller plana stockar. Knuten har naturligtvis också stor betydelse för timmerhusets utseende.
– Den vanligaste knuten är dalaknuten. Den har i sig 30-40 varianter, men det är små skillnader. Stora skillnader är rak knut, kilknut, laxknut och rännknut. Rännknuten används mest till enklare byggnader, berättar Jan-Anders.
Grund och tak till timmerhuset
Samtliga grundläggningsmetoder går att använda till timmerhuset, både plintgrund, torpargrund, källare och platta på mark.
– Det går att göra en platta på mark, men man måste ha i åtanke att det är ett betydligt tyngre hus än ett vanligt träregelhus och dimensionera grunden för det. En åtta tums timmervägg (20cm) är nog fem gånger tyngre än en regelvägg, säger Jan-Anders.
– Många bygger med torpargrund. Stommen i sig är väldigt bra för att bara göra stolpgrund.
Timmerhuset kräver också ett ganska tungt tak.
– Det är inte bra att lägga plåt utan man måste minst ha betongtegel, säger Jan-Anders.
Någon typ av vegetationstak är också lämpligt på timmerhuset, både estetiskt och på grund av tyngden.
– I Norge lägger man skiffer eller torvtak för att få tyngden som behövs för att pressa ihop stommen, säger Jan-Anders.
Måla timmerhus
Det går inte att måla ett timmerhus med täckande olje- eller akrylfärger på grund av timrets naturliga sprickbildning och rörelser. Man ytbehandlar främst för att skydda från mögel, röta, svampangrepp och solens strålar. Lämpliga material är istället järnvitriol, träoljor, trätjära eller slamfärger. På innerväggarna kan man olja med träolja, måla med laserande färg av olja/terpentinblandning eller äggoljetempera.
Värme, ventilation och U-värde i ett timmerhus
Det skulle ha gått att välja vilket värmesystem som helst i ett timmerhus, om det inte vore för de nya energihushållningsreglerna som Boverket införde 2009. De nya reglerna gör att man får tänka till lite extra så att timmerhuset blir energieffektivt, utan att förstöra den genuina timmerhuskänslan. Det vill säga om man ska bo i timmerhuset permanent, för de nya energihushållningsreglerna gäller inte fritidshus.
Det är många parametrar som avgör vilket u-värde timmerhusets konstruktion kommer att få.
Isoleringstjockleken i väggarna är något som man jobbar med i träregelhus, men det är inte aktuellt i timmerhus som förlorar mycket av sin karaktär om man isolerar det. Stefan Norrman som är energiexpert på Boverket menar att man här ska jobba med tjockleken på timret istället.
– Timmerhusen får gå upp i väggtjocklek. Man kan också isolera bättre i tak och golv, välja bättre u-värden på fönster och dörrar för att klara de nya gränsvärdena, säger Stefan Norrman som är energiexpert på Boverket.
Det är fördelaktigt att välja bort värmesystem som är beroende av el och istället välja ett som baseras på solvärme, biobränsle eller fjärrvärme om det är möjligt. Ett annat sätt att minska energibehovet i huset är att välja en kvadratisk form på huset istället för en rektangulär. På så sätt minimerar man mängden väggyta och vilket är mer energieffektivt. Att bygga i två plan är också bra för energiförbrukningen, liksom att hitta en optimal storlek och placering av fönstren.
Ventilation i ett timmerhus
Idag säger byggreglerna att luftomsättningen i ett småhus ska vara 0,35 liter per sekund och kvadratmeter, något som kan vara svårt att klara utan ett mekaniskt ventilationssystem med återvinning av värmen i frånluften. Det ventilationssystemet kräver dock ett helt tätt hus, vilket ett äkta timmerhus inte är.
– De här normerna är gjorda för hermetiskt inplastade hus, säger Jan-Anders
– I timmerhus kan luften sippra in i hela konstruktionen och den kalla luften värms upp av transmissionsluften. Därför behövs inget mekaniskt ventilationssystem, menar Jan-Anders.
Här gäller det för byggherren att argumentera för sin sak hos stadsbyggnadskontoret och kunna visa för kommunen att man uppfyller reglerna.
– De brukar vara toleranta när det gäller småhus, säger Jan-Anders.
Jan-Anders Eriksson menar att det är tillräckligt att ventilera med fläktstyrd frånluft i ett timmerhus (F). Frånluften placerar man i våtutrymmen som badrum och tvättstuga. Tilluftsventiler sätter man i sällan utnyttjade utrymmen som skafferi och klädkammare. Men man ska vara beredd på diskussioner med kommunen för att få igenom sin vilja.
Vad kostar ett timmerhus?
Har du inte själv tillgång till skog och färdigheter i att bygga timmerhus, kostar det aningen mer att bygga ett timmerhus än ett vanligt träregelhus.
– Priset brukar landa på 25-30 000 kr per kvadratmeter, men då får du ett hus som kan stå i flera hundra år, säger Jan-Anders Eriksson.
Timmerhusmarknaden idag
Det finns ingen som har någon riktig kontroll på hur många timmerhus vi bygger per år i Sverige. TMF:s prognos för påbörjade småhus 2023 liggger på 7.500 stycken.
– Sist jag gjorde en uppskattning kom jag fram till att det byggs ungefär 1000 timmerhus per år i Sverige, säger Jan-Anders Eriksson.
Men det finns andra länder där det byggs desto fler timmerhus. I Finland bygger man näst flest timmerhus i världen, ca 10 000 per år i USA hela 27.000 timmerhus per år.
– Där bygger man 90% maskinknutat, berättar Jan-Anders.
Timmerhusets historia
Konsten att bygga timmerhus har en tusenårig tradition i Sverige. Troligen var det vikingarna som tog den med från öst. Man kan se hur timringstekniken utvecklas vidare regionalt; i Ryssland timrar man fortfarande med enkla knutar som måste drevas täta. Ju längre västerut man kommer, desto mer har tekniken utvecklats. I Sverige och Norge har vi kommit längst med riktigt täta knutar. Totalt finns det över 300 varianter på timmerknutar.
De äldsta stående timmerhusen i Sverige är daterade till 1200-talet. År 1348 slog digerdöden till och hela bygder dog ut. Därefter hade vi en period på ca 150 år när inga nya hus byggdes, men på 1500-talet satte det fart igen. Timmerhusen byggdes då enligt samma gamla tradition och denna hålls vid liv tills den ebbar ut vid sekelskiftet 1900.
På det nya seklet 1900 etablerades sågverk som kunde erbjuda sågade och hyvlade trävaror till bra priser. Nya hus började byggas med träregelstommar, stora ekonomibyggnader med väggar av träpanel ersatte de många små uthusen i timmer.
På 1950-talet återuppväcktes intresset för timring. Då startades timringskurser i Dalarna och man började bygga timmerhus igen, villor såväl som fritidshus.
Vid tillverkningen av timmerhus får man inga industriella rester eller biprodukter som är svåra att förstöra. Timmer är en så kallad koldioxidsänka som binder koldioxid i hundratals år. Timmerväggen utan invändig isolering ger ett behagligt inomhusklimat, utan allergiframkallande substanser. Det grova timret utan isolering kan lagra värme.
Kommentarer
23