Värme

Verkningsgrad - fakta

Det här huset värms med kombinerad sol- och jordvärme.

Det här huset värms med kombinerad sol- och jordvärme. Foto: Petra Hall

Begreppet ”verkningsgrad” används flitigt i värmeleverantörernas reklam, men vad är det egentligen? Här reder vi ut vad begreppet innebär och ger exempel på verkningsgrad hos några av våra vanligaste värmeanläggningar.

Allmänt om verkningsgrad
För att beskriva hur effektiv en värmeanläggning är brukar man använda begreppet verkningsgrad. Verkningsgraden är ett mått på hur mycket energi du kan få ut av anläggningen (nyttoenergi) jämfört med hur mycket energi som anläggningen tillförs. För att räkna ut verkningsgraden gör tillverkarna mätningar på sina produkter i laboratoriemiljö. Även Energimyndigheten utför jämförande mätningar som underlag för konsumenter.

Verkningsgrad i praktiken
Köper du en vedpanna som anges ha ”90 procent verkningsgrad” kan du inte räkna med pannan ger exakt detta utbyte i praktiken.

Verkningsgraden påverkas av;

  • hur värmesystemet är installerat,
  • hur du eldar,
  • hur torr veden är och
  • hur du sköter anläggningen.

Samma princip gäller för en värmepump där verkningsgraden mäts med utgångspunkt från vissa temperaturförhållanden och en korrekt injustering. Räknar du in hela det fysiska distributionssystemet - beredare/ackumulatortank, radiatorer/golvvärme etc – så påverkas den reella verkningsgraden ytterligare. Kort sagt är verkningsgraden mest ett idealt begrepp som beskriver hur effektiv din anläggning är under specifika förhållanden.

Verkningsgrad hos värmepumpar
En värmepumps verkningsgrad mäts utifrån värmefaktor (COP). Om verkningsgraden hos en värmepump är 3 (COP 3) innebär det att värmepumpen ger tre gånger mer värme jämfört med den elektriska energi som den förbrukar vid drift. Den utvunna energin utgör alltså två tredjedelar.
COP baseras på ett tillfälligt uppmätt värde som inte säger så mycket om värmepumpens generella verkningsgrad. Istället använder sig branschen numera av SCOP, vilket är en beräkning av värmefaktorn under ett driftår. Enligt ett EU-direktiv är det idag krav på att alla luft/luftvärmepumpar under 12 kW ska kunna redovisas med årsvärmefaktor.

Exempel på värmepumpars verkningsgrad
Följande exempel avser tester som gjorts av Energimyndighetens testlabb.
Bergvärmepumpar (2012): Årsvärmefaktorn (SCOP) varierar från högst 4,9 till lägst 2,8 hos åtta testade pumpar. Verkningsgraden hos en bergvärmepump påverkas av flera faktorer som husets energibehov, typ av distributionssystem, varmvattenberedares prestanda, temperatur i borrhålet etc.

Luft/luftvärmepumpar: (2009-2013) Årsvärmefaktorn (SCOP) varierar från högst 4,1 till lägst 2,3 hos sjutton testade pumpar. Verkningsgraden påverkas i synnerhet av utomhustemperaturen, som varierar efter säsong och var du bor i landet.
Fler tester hittar du på Energimyndighetens hemsida.

Verkningsgrad hos biobränslepannor
När det gäller verkningsgraden på värmepannor förekommer flera begreppsvarianter, till exempel pannverkningsgrad, förbränningsverkningsgrad och systemverkningsgrad. De flesta branschaktörer använder idag ”pannverkningsgrad” som standard för att jämföra olika värmepannor. Med pannverkningsgrad tar man bland annat hänsyn till energiförluster i rökgaserna och läckage från pannytorna.
En annan faktor att tänka på är att mätmetoderna av verkningsgrad varierar i olika delar av Europa. Till exempel blir verkningsgraden hos en vedpanna högre om mätningen sker i en uppvärmd panna jämfört med en ouppvärmd panna (där energi går åt för att värma pannan). Därför är det säkrast att jämföra anläggningar som testats i samma land.

Exempel på biobränsleanläggningars verkningsgrad
Pelletskaminer: Energimyndigheten har testat åtta modeller där verkningsgraden vid lägsta effekt varierade mellan 75 och 93 procent och vid högsta effekt 79 och 91 procent. Verkningsgraden hos två kombikaminer (ved/pellets) varierade mellan 65 och 73 procent.

Biobränslepannor: Det finns idag inga aktuella oberoende tester av ved- och pelletspannor. Enligt tillverkarnas egna uppgifter framgår det att verkningsgraden på nya vedpannor vanligtvis uppgår till max 90-92 procent, med det finns även modeller med något lägre verkningsgrad, kring 75-80 procent. Verkningsgraden hos pelletspannor är generellt något högre än hos vedpannor.

Energimyndigheten planerar under hösten att göra tester på både vedpannor, pelletspannor och braskaminer.