Hur fungerar en frånluftsvärmepump på vintern

Möjligen att jag är tisdagstrött, och inte förstår frågen heller. Men, Frånluftsvärmepumpen använder ju den redan uppvärmda luften från huset, där den kalla uteluften är ett tillskott av frisk luft in i huset/systemet.
Den kontakt jag haft med leverantörer av VVP har pratat om att den är känslig för att temperaturen på frånluften går under ca 17 grader. Men så länge systemet har en konstant frånluft att jobba med så är det helt oberoende av friskluftstemperatur. Men det bör ju innebära att man inte kan starta systemet från låga temperaturer, även om det är en egen tanke av mig.

Rent tekniskt har frågeställaren rätt. Om man ser huset som ett enkelt system med bara värmetillförsel och ventilation från värmepumpen. Kyler man avluften till -15 och tar in ny luft som är -15 så blir det ett nollsummespel oavsett hur bra verkningsgrad värmepumpen har.
Det man måste ta med i beräkningen är att ett bebott hus genererar spillvärme och det är den värmen frånluftvärmepumpen "lever på" under dessa förhållanden.

Det verkar som ingen vill erkänna att en frånluftsvärmepump behöver en ytterligare värmekälla. Den fungerar ju bara vid kall väderlek tack vare elpatron och den el man tillsätter via kompressorn. Man återvinner visserligen värmen ur frånluftdon men samtidigt skapas en förlust vid uteluftintaget. Det kan endast bli ett tillskott av energi om avluftstemperaturen är lägre än utelufttemperaturen.
Det är svårt att snåla på ventilationen vintertid för då fungerar inte värmepumpen. Det hela fungerar bäst vid milda vintrar.

I Skåne så är det väldigt sällsynt med 15 minus några längre tider.
Har 150+70 kvm uppvärmt hus med bra klimat skal och min elpatron har varit spärrad från dag ett (4.5 år sen) och ännu har jag inte märkt av att den inte skulle orka med att värma mitt hus

- 15 in och - 15 ut ger ett minus pgav nödvändiga avfrostningar. - 10 in och - 15 ut skulle möjligen kunna göra +- noll. Men har man ett hus som är avsett för mekanisk ventilation är FLVP ett vettigt alternativ, den verkar ju trots allt som en vp största delen av året. Alternativet skulle vara en kraftigare LV, jord eller bergvärmepump och låta kråkorna avnjuta den varma frånluftströmmen. Det kan vara fördelaktigt med en större pump om man behöver mycket varmvatten och inte vill köra elpatron.

Man får räkna på årsbasis när det gäller FLVP, inte på specifika dagar.
Där jag bor byggdes flera parhusområden i början på 90 talet, vissa fick elpanna med FTX, andra FLVP, jag har bott i båda typerna.
En 2a som jag har på 76 kvm drar ca 7000 kWh per år med FLVP, de med elpanna och FTX ca 11.000 kWh per år i samma storlek med mitt levende.
Om jag inte tar ut varmvatten, tex duschar, klarar kompressorn sig utan tillskott neråt -10 grader.
När det är kallt ute stryper jag ventilerna till hälften (Jo det funkar utmärkt) och jag har varmt inne, 22-23 grader, det i sin tur gör att kompressorn har gott om varmluft att åter vinna.
Och den återvinner inte bara spillvärme, utan återanvänder den värme den producerat.
Sämsta man kan göra med en FLVP är att sänka temperaturen för mycket, så den för lite värme att återvinna, då kan det bli dyrt, för då stöttar den med elpatronen mest hela tiden. Jag VET, för jag har provat, ställde ner pannan till 18 grader och åkte bort en vecka förra vintern, det blev dyrt.

Man ska också komma ihåg att den har ett energitillskott från kondensering av rumsfukten. Jag vet inte hur mycket det rör sig om men en liten del.

Fick köra min FLVP (2 kw kompressor) som ren elpanna i väntan på reservdelar .
Blev dyra dagar , 70 kWh/ dag istället för 40 - 50 kWh .
Som många poängterat, inte alla dagar som det är minus 15 - 20 grader.

Hej
Jag har haft högpresterande frånluftsvärmepump i flera hus sedan 2004, mestadels Comfortzone. Det är lätt att tänka fel när det gäller flvp.
1. En flvp är en värmepump som jobbar med varm inomhusluft ca 20 gr året runt. Den tappar alltså ingen effekt vintertid som t ex en luft-luft värmepump gör.
2. Huset har effektförluster som ska täckas av värmesystemet. Effektförlusterna är framför allt klimatskal (väggar, fönster, tak, grund) samt ventilation.
3. Effektförlusten för ventilation beror på hur mycket man ventilerar, ventilationsflödet. I ett hyfsat nytt hus finns BBR krav på hur stort ventilationsflöde man ska ha. En flvp använder ventilationsflödet enl BBR och kräver inte mer ventilation än andra uppvärmningssystem. Det är alltså samma effektförlust oavsett uppvärmningssystem. Ftx minskar effektförlusten.
4. När det är -15 gr kallt ger ventilationen tillsammans med klimatskalet en betydande effektförlust som måste täckas av uppvärmningssystemet. En flvp ger max 5-6 kW och det är inte tillräckligt för att täcka effektförlusterna. Då krävs tillskottsvärme. Även en bergvärmepump på 6 kW skulle kräva tillskottsvärme för att hålla värmen.
5. Om man har andra uppvärmningssystem än flvp kan man ju minska ventilationen för att minska effektförlusten, med viss risk för fuktproblem. Om man utgår från att Boverket har rätt när det gäller krav på ventilationsflöde kan man bortse från denna diskussion.
6. En kraftigare värmepump (t ex bergvärme) tillsammans med ftx är kanske det mest effektiva men till en betydligt högre kostnad än en flvp.

En del flvp slutar fungera under 19 grader så det blir elpatron för hela slanten

Jag vet inte vilka du menar, men Comfortzone fungerar ned till 15 grader. Dock blir avfrostningstiden längre med låg rumstemperatur.

@Ranko Jag har aldrig hört talas om nån som slutar funka vid 19 grader. Skicka gärna en länk till manualen för den modellen. Nibe F750 funkar inte under 16 grader, men den nyare F730 klarar ner till 6 graders frånluftstemperatur

Felanmälde min mors värmepump o då fick jag beskedet när huset stod tomt o
vi skulle höja tempen Kommer ej ihåg fabrikat men blev mäkta förvånad när den bara fungerade med elpatron o en service avgift på nån tusing ca 6-8 år sedan

Det här att det skulle bli ett nollsummespel håller jag inte med om. En frånluftsvärmepump är ju inte en värmeväxlare utan en värmepump. Anta att du tittar separat på den kalla luft som du tar in, värmer och sen värmepumpen kyler igen. Eftersom det är en värmepump så är det tre gånger effektivare att värma luften än att kyla den. Som bonus har du utvunnit extra energi som du kan skicka ut i golvvärmen. Ett FTX-aggregat, däremot, är en värmeväxlare och i princip ett nollsummespel.

Ett FTX-aggregat är egentligen slöseri med energi, eftersom du pumpar ut värme ur huset utan att ta vara på den på bästa sätt. Detsamma gäller inte för en frånluftsvärmepump.

Värmepumpen är en värmeförflyttare där driftsenergin för att flytta värmen är kompressormotorn. Värme och kyla blir lika, då det inte skapas någon energi uröver vad som tillförs via eldriften. Energi för uppvärmning i en frånluftsvärmepump blir då hur mycket man sänker temperaturen på avluften samt kondensering av fukt i frånluften.

FTX gör "samma" jobb, men flyttar värmen passivt och kan då bara närma sig 100% överförd värme och på så vis inte skapa någon överskottsvärme för rumsuppvärmning.

När folk säger hela tiden att värme och kyla blir lika i en frånluftsvärmepump. Vad är det för system du betraktar då, vad är det du värmer och vad är det du kyler. Det är möjligen lika om du betraktar jordklotet. Men det värmepumpen gör är att flytta in värme innanför väggarna i huset.

Exakt, och om avluften är kallare än utomhustemperaturen plockar du ut värme.

Är avluften -15 och tilluften -15 är det bara fuktkondensering och driftsenergi som tillför värme till huset. Därav diskussionen om nollsummespel.

Har man däremot en LVVP som kan ha i stort sett oändlig luftgenomströmning räcker det att avluften är -16 när det är -15 ute för att den plockar ut energi.

Om du ritar en bild av ett tilluftsflöde som håller 15 minus, och sen går det ut lika mycket luft genom skorstenen som också är 15 minus. Då ser det visserligen ut som att det är plus minus noll.

Men då finns det andra flöden som du inte har med på den bilden, som är högst relevanta. Bland annat så stoppar du samtidigt in kanske 2 kW el i kompressorn, och eftersom kompressorn har ett COP-tal så kommer det ut kanske 7 kW värme ur den, som du skickar ut i golvvärmen och värmer vatten med. Och enbart en del av de 7 kW behövs för att värma den kalla tillluften. Det är inte så att alla 7 kW behövs till det.

Du får nog gå tillbaka och tänka igenom det där en gång till. Detta är en ganska fundamental tankevurpa så det är nog ingen idé att försöka förklara detta i en artikelkommentar.

Jag nominerar aspa-hasse till årets nobelpris i fysik.