Er fråga gäller svartbygge och verkan av detta.
En normalt aktsam köpare (Bonus pater familias) har att förvänta sig att bygglov finns för uppförda byggnader, om inte starka skäl talar mot detta.
Exempel på svartbyggen är
-Nybyggen, tillbyggnad eller ändring av användning av en befintlig byggnad utan bygglov
-Rivning av en byggnad inom detaljplanerat område utan rivningslov
-Att inte anmäla en åtgärd som är förenad med anmälningsplikt
-Påbörjade byggarbeten innan utfärdat startbesked eller utan ansökan av bygglov.
Dessa exempel är inte uttömmande. Preskriptionstiden för bygglov är 10 år, varefter myndigheter inte kan vidta några åtgärder som till exempel rivningsföreläggande eller rättelseföreläggande. Ni kan söka bygglov i efterhand, som ibland beviljas, men skulle bygglov inte utfärdas kan myndigheten till exempel utfärda ett rivningsföreläggande. Ni kan kräva säljaren på kostnaderna för ansökan eller rivningskostnaderna. I rättsfallet RH 2014:33 hade utförts bygglovspliktiga åtgärder för om- och tillbyggnad men fastighetsägaren hade inte ansökt om bygglov. När han senare överlät fastigheten informerade han inte köparen om saken, och köparen utgick från att det fanns bygglov och hade därför ingen undersökningsplikt i den delen. Svartbygget ansågs utgöra ett fel i fastigheten och köparen var berättigad till nedsättning av köpeskillingen.
Sammanfattningsvis och generellt kan man alltså bland annat av säljaren kräva ersättning för
-Kostnader för bygglovsansökan i efterhand
-Kostnader i samband med ett eventuellt rättelseföreläggande eller rivningsföreläggande
-Nedsättning av köpeskillingen på grund av avsaknaden av bygglov
-Eventuellt skadestånd vid senare försäljning av fastigheten om utevaron av bygglov påverkat priset.
Med tanke på den kortfattade frågan kan jag inte svara närmare i detta fall.
Med vänlig hälsning
Claes Blåe