Hej Håkan,
a) De grundläggande bestämmelserna kring bygglov finner man i Plan och Bygglagen (PBL) 9 Kap - 11 kap. En köpare skall kunna utgå ifrån att det som
kräver bygglov är uppfört med bygglov. Finns inte bygglov är det att betrakta som ett fel i Jordabalkens (JB:s) mening. JB 4 kap 12§ nämner de påföljder en köpare kan göra gällande:
-Avdrag på köpeskillingen
-Häva köpet
-Skadestånd
Om säljaren kände till felet är inte relevant, och att häva köpet förefaller inte aktuellt efter allt ert nedlagda arbete. Återstår då avdrag på köpeskillingen och/eller skadestånd.
b) Lantmäteriförrättningen avseende en ny uppmätning av fastighetsgränserna verkar också grundas på ett myndighetsbeslut, och enligt min uppfattning landar vi så åter i
JB 4 kap 12§; med samma påföljder som ovan. En normalt aktsam köpare bör kunna utgå ifrån att den inköpta fastigheten är korrekt avgränsad. Jag går här inte in på en eventuell differens
i fastighetsarealen.
Det skriftliga och daterade kravet till säljaren skall innehålla ett påstående om att fastigheten avseende punkterna a och b är felaktig, och att säljaren ansvarar för uppkomna kostnader. Ersättningen bör
specificeras utifrån uppkomna kostnader i form av:
-Utförda lantmäteriförrättningar
-Konsultkostnader
-Eget arbete, innefattande myndighetskontakter, närvaro vid förrättningar samt övriga nödvändiga externa kontakter
-Övriga kostnader
Ert eget arbete kan prissättas utifrån en skälig och marknadsmässig timkostnad, varpå ni räknar ner en totalkostnad som ni kräver säljaren på. Kravbrevet kan fungera som en ram
inför en förlikning i ärendet. Skriften kan också innehålla ett räntekrav som innebär att ränta på kravbeloppet börjar löpa 30 dagar efter kravbrevets datering, enligt 4 och 6§§ Räntelagen.
Kommer ni inte överens hör ärendet hemma i tingsrätten i den domsaga där fastigheten är belägen, och ni kan då utnyttja ert rättsskydd i Villa/hemförsäkringen som täcker
advokat- och beviskostnader m m, minus vanligen 20% av totalkostnaden i självrisk.
Med vänlig hälsning
Claes Blåe