Fritidshus - Grand Designs Årets hus

Det har blivit dags för sista deltävlingen i Grand Designs Årets hus. Kategorin är Fritidshus, som ju ofta kallas “arkitekternas experimentverkstad” eftersom byggreglerna inte är så hårda och arkitekten därmed friare att hitta egna lösningar i dessa hus.

Tävlar gör Villa Lapidus som är skrivarlya och fritidshus för familjen, Strandkojan byggd i gammal bulhusteknik, Ateljé Grytnäs som är compact living och Sommarhus Öland som binder ihop historia och nutid.

På slutet utses vinnnaren av hela tävlingen Årets hus.

Villa Lapidus - författarlyan med renodlat formspråk

Den första anhalten är Jens Lapidus och hans fru Heddas skrivarlya. Jens är en av 2000-talets bäst säljande författare i Sverige, men även Hedda har börjat skriva böcker. Här bor de med sina tre barn.

Marken har tillhört Heddas familj i 140 år. Inte långt därifrån bor stora delar av hennes släkt i olika hus; föräldrar, syskon, kusiner och sysslingar. Den stora frågan är om arkitekturen har lyckats hjälpa författarna med att hitta en balans mellan arkitektur och fritid.

Fakta om Villa Lapidus

Placering: Stockholms skärgård
Storlek: 120 m2 i två plan
Här bor: Jens och Hedda Lapidus med tre barn
Arkitekt: Johan Arrhov/Arrhov Frick

Villan har två våningar. Den första våningen är helt öppen med fönster runt om. Här finns kök och vardagsrum som flyter in i varandra.

Den övre våningen är mer sluten och privat med fyra sovrum och så då själva skrivarlyan.

Huset är placerat högt, 30 meter över havet. Denna placering ger fördelar, även om den inte var självklar från början. Tomten sluttar norrut, du har solen i ryggen. Enda sättet att få sol är att vara uppe på krönet. Dock är ytan så liten där att du måste bygga i två plan. Det har gett en fantastisk utsikt uppe bland trädkronorna.

På utsidan har du kuperad terräng, något som arkitekten tagit upp på insidan. Betonggolvet följer topografin och ger en tydlig rumsindelning, med två trappsteg från köket ner till vardagsrummet.

Med följer en sarg som löper runt vardagsrummet, samma som vi såg i Lilla Rågholmen av samma arkitekt, Johan Arrhov. Husen är faktiskt lite lika, med fönster runt om också.

Husets konstruktion och material

Övervåningen balanserar på nio smäckra pelare av fyrkantsstål. En gördel i massivträ som är inklädd i plywood spänner runt hela huset och ger det stabilitet.

På övervåningen är det mycket mer trä och mycket mindre rum än där nere, där miljön domineras av fönster med utsikt och betonggolvet.

Uppdraget till arkitekten

Jens och Hedda, som även hon är författare, gav i uppdrag till arkitekten att skapa en plats för skrivande, som samtidigt var ett fullt fungerande familjehem.

– Det skulle vara ett hus som är enkelt i grunden, där det finns väldigt många platser att sätta sig ner och skriva. Det ska kunna komma någon och sätta sig hos en utan att det känns krystat, berättar Johan Arrhov.

Sedan när man samlat på sig alla idéer ska det finnas en plats för själva skrivandet, där det är ordning och reda.

I själva skrivarlyan

Rummet för författande ligger högst upp med utsikt mot vattnet. Jens åker ut en gång i veckan och skriver här. Flera av hans böcker är skrivna just här, även om han skriver inne i stan också.

Det står ett långt skrivbord utmed en fönsterklädd vägg. Här kan hela familjen sitta och skriva på en rad om de skulle vilja.

Mark Isitt tycker att huset renodlade formspråk påminner om Jens Lapidus eget: Avskalat, hårdkokt, naket och ärligt.

Strandkojan - ett bulhus på Gotland

Det andra tävlande huset i kategorin fritidshus är Strandkojan av Murman arkitekter. Det är byggt med gammal bulhusteknik i en uppdaterad version. Här bor Jimmy Bengtsson som köpte tomten 2002 med ett ruckel till sportstuga på. Redan 2002 började han planera bygget av Strandkojan.

Fakta om huset

Plats: Gotland
Här bor: Jimmy Bengtsson m familj
Arkitekt: Hans Murman
Storlek: 159 m2 i ett plan
Material: Massivträ och cortenplåt
Byggteknik: Bulhus

Strandkojan är ett enplanshus på 159 m2, i form av en långsmal huskropp som knäcker på mitten. Utsikten är vänd mot vattnet.

Planlösningen består i mindre sovrum mot norr och umgängesytor mot söder.

Uteplatsens betongdäck är en fortsättning på insidans golv, så när glaspartierna är öppna flyter inne och ute samman.

– Huset landar lätt i terrängen, förhåller sig försiktigt och ödmjukt till omgivningen, säger Mark Isitt.

– Knäcken gör att det känns som att huset är i rörelse och kryper runt på tomten.

Det också två hus i ett. Där byggnaderna möts hittar du entrédörren där du kliver in i en trång hall men sedan kliver in i ett öppet ljust rum. Det händer mycket i rummet pga knäcken, det tiltade taket och ett rum med tv-hörna som ligger ett trappsteg upp. Där är det en helt annan överblick.

Husets konstruktion och material

Inuti känns det som en vildmarkskoja på grund av material och konstruktion: Ramsågade plankor, fyrkantsstockar i grova dimensioner. Kvistigt och flisigt.

Bulhustekniken avtecknas i fasaden, där de korta brädorna blivit hamrade ner i ramverket. Det korta virket går igen i taket. Där använde man det för att undvika allt spill. Jimmy är särskilt nöjd med att de spikade panelen med avstånd, det ger ett lättare intryck.

Fasadens cortenplåt valde de för att det är underhållsfritt och dessutom matchar stammarna på tallarna som omger huset. Cortenplåt finns även på insidan, men där har de gett den en annan karaktär, med flammig yta. Den åstadkom de genom att lägga den i sanden i 3-4 veckor efter man har sparkat upp sand på den och rufsat till med en borste. Där gör regn och kondens jobbet.

Bulhustekniken passar på Gotland

Bulhus är en tusenårig träbyggnadsteknik. Väggarna består av pelare med spår, i vilka man hamrar ner liggande brädor. Tekniken har använts speciellt mycket på Gotland där det växer korta grova tallar. Träden här blir sällan så höga att de kan användas för att bygga traditionella timmerstugor. Man kan säga att det är en variant av korsvirkeshus, med rejäla stommar.

Arkitekt Hans Murman understryker att det är ett nutida hus, även om det är byggt i samma ålderdomliga teknik som man byggde med förr i tiden på Gotland.

Jimmy tycker att helheten är det bästa med huset.

Mark Isitt tycker att Hans Murman har lyckats helt med att visa platsen hänsyn, att ge den fantastiska platsen något tillbaka. Det är ett inlyssnande och sympatiskt hus, som han vet att juryn kommer att uppskatta.

Ateljé Grytnäs - kombinerad bostad, ateljé och båthus

Detta hus har tagit compact living till en ny nivå. På en udde i Nynäshamn bor husets ägare tillika arkitekt Katarina Lundberg. På samma udde bor flera generationer av släkten; föräldrar, syskon och barnbarn. De har alla byggt några hus där på varsin sida av udden.

Fakta om huset

Funktion: Bostad, ateljé och båthus
Arkitekt: Katarina Lundberg
Här bor: Katarina m 2 barn
Plats: Nynäshamn
Storlek huvudhus: 40 m2
Storlek båthus: 25 m2

Huvudhuset är bara 40 kvm stort. Här finns allrum som fungerar både som kök och arbetsyta. Här finns dessutom ett badrum och tre sovrum, ett av dem uppe på ett loft.

Båthuset som är 25 m2 stort inrymmer Katarinas kajaker och en dubbelsäng för gäster. Husets form gör att syns mindre från vattnet.

De båda husen harmonierar, det syns att de hör ihop, även om de har radikalt olika funktioner:

• Enkelt formspråk
• Träkonstruktioner
• Koppartak
• Släta fasader som framhåller de rena linjerna
• Varsin knäck i takets linje

Kajakhusets tak knäcker ned, medan ateljéns tak knäcker upp - båda lite asymmetriskt, på ett trotsigt sätt.

Konstruktion och material i ateljen

Huset vilar på betongpelare, för att de skulle slippa spränga och samtidigt minimera användning av betong. Terrassen är dock en gjuten platta. Betongen är handblandad på plats.

Katarina berättar att hon har experimenterat en del i bygget, utöver att bygga på en så här plats. Hon har byggt en murstock i betong och har exponerade massivträväggar. Sedan har hon försökt klämma in så mycket funktion som möjligt på dessa 40 kvm.

Miljöpåverkan är minimal.

– Huset står lätt på tomten, som att det hissats ner med helikopter, säger Mark Isitt.

På insidan ramar det stora fönstret på husets kortsida in all natur samtidigt som det skärmar bort all annan bebyggelse. De två motstående fönstren på husets insida bjuder in grannarna och omgivningen. Tillsammans gör de stora fönstren det lilla huset väldigt stort.

Ljusföringen är bland husets största kvaliteter, med precist placerade fönster. I de pyttesmå sovrummen ger de en överraskande rymd, särskilt på loftet där det största sovrummet finns, via en smal trätrappa upp. Badrummet i husets centrum badar i ljus tack vare ett generöst takfönster.

Huset innehåller många platsbesparande lösningar:

• Minimal bredd på trappan
• Inkilade små bokhyllor
• Enkla skjutdörrar med utanpåliggande beslag som gör att hela golvytan kan möbleras

Katarina berättar att hon har pressat ytorna och överlappat vissa saker, som hon kanske inte hade gjort åt en kund.

Kajakhuset

Det andra huset, som byggdes först, har råsågad fasad där kilformade plankor har pusslats ihop. Fotavtrycket är lätt, då det endast vilar på plintar i terrängen.

Interiören tillhör årets vackraste, menar Mark: Ett enkelt ramverk som har stabiliserats av fasadens granpanel.

Mark ligger där i gästsängen och börjar tänka på sagor, att han är i Vildingarnas land och blir uppäten. Husets placering vid vattnet är fantasieggande, liksom strukturen. Det känns som om man är i valfiskens buk.

Han menar att detta är morgondagens skärgårdsarkitektur, lika självklar som de röda stugorna med vita knutar.

Sommarhus Öland - växt upp ur marken

Det fjärde tävlande fritidshuset är högmodernt och har hämtat inspiration från platsens karga landskap med kalkstensformationer. Här bor Mattias Köling som har varit med sina föräldrar på Öland mycket under barndomen. Nu har han byggt ett hus här själv, där modernt smälter ihop med gammalt.

Huset har tidigare varit Månadens arkitektritade på Byggahus.se.

Läs mer: Sommarhus Öland ett med naturen

Fakta om huset

Plats: Nordvästra Öland
Här bor: Mattias Köling
Arkitekt: Cecilia Margen Wigow
Storlek: 120 m2 i ett plan

Huset omges av kalkstensmurar med slarviga decimetertjocka fogar, gjorda så för att se gamla ut. Här ska det kännas som att vi står i en ruin.

Det är ett kalkstenshus i modern tappning, 120 kvm stort. Huset är utformat för matlagning och bokläsning.

I planlösningen bildar en öppen spis navet, med en läshörna för två på ena sidan och kök, matsal och vardagsrum på den andra, som öppnar sig mot utsikten.

De tre sovrummen och badrummet vilar mot en av de två längsgående kalkstensmurarna.

Mattias Köling fastnade för det karga landskapet på nordvästra Öland och inte minst utsikten på tomten, som ligger i en gammal fiskeby som numera är ett fritidshusområde.

I alla tider har det brutits sten här, varför det var naturligt att använda det som byggmaterial. Stenen är bruten bara några kilometer bort.

Husets konstruktion och material

När arkitekt Cecilia Margen Wigow ritade huset var de lokala materialen viktiga. De ville få en känsla av att huset växt upp ur marken som en rauk, sedan den lätta stål- och glaskonstruktionen som ett tillägg till det. Träpanelen är en granpanel, sågad i en speciell profil i tunna ribbor för att ge kontrast till den tunga stenmuren.

Nytt möter gammalt och Mattias tycker att arkitekten har lyckats finkalibrera mötet mellan byggstilarna på ett bra sätt.

Muren följer med in i huset. Taket är inte placerat rakt på muren, utan upplyft en halv meter för att släppa in ljus. När fönstret är där uppe blir också väggen fullt möblerbar. Huset blir lätt, taket svävar. Från utsidan ser det ut som att huset kikar upp över murkrönet.

Det är som att ett skirt glasskrin är inkilat mellan murarna. Kontrasten fortsätter på insidan där gyllene askväggar möter putsad betong i sovrummen.

I insidans öppna planlösning har arkitekten skapat rumsligheter genom de öppna spisarna.

Mattias är en bokmal, något som Cecilia har gjort en poäng av: här finns infällda bokhyllor överallt, i nästan varje vägg och även framför fönster.

– Det är här man hinner läsa, men även ha socialt umgänge och laga mat. Det har arkitekten löst bra.

Mark Isitt avslutar:

– Hela huset är en delikat balans. Att försöka få in många funktioner i ett fritidshus, utan att tappa den där luftiga känslan, men också väva samman husets lite vassare utsida med den mjukare insidan.

Vinnaren i kategorin Fritidshus presenteras

Mark Isitt träffar juryns ordförande Petra Gipp för att höra vad hon och hennes kollegor kommit fram till.

– Bidragen var fina med en hög arkitektronisk nivå, ligger bra i landskapet och har jobbat med materialitet, rumslighet och ljus, säger Petra.

Vinnaren i kategorin Fritidshus är ett hus som har det där som juryn tycker är viktigt och ger byggnaden och platsen det man önskar, den är platsspecifik.

Vinnaren är Ateljé Grytnäs. Det handlade om platsen. Flera byggnader infogar sig på ett fint sätt på platsen. Den är intrikat, liten och jobbar med utblickarna i landskapet. Och trots att det är litet känner man sig aldrig instängd. Och inte minst handlade det om båthuset som har en väldigt personlig karaktär. ett otroligt fint tillskott till platsen, avslutar Petra.

Årets hus utses och intet öga är torrt

Av totalt 16 hus som tävlat i Grand Designs Årets hus återstår fyra hus som har vunnit sin kategori: Container House, Ateljé Grytnäs, Lilla Rågholmen och Lilla Södersvik.

Och vinnaren är ….:

Lilla Rågholmen är vinnaren av första upplagan av Grand Designs Årets hus.

Per och Anna Åhlgren som äger huset tycker det är jättekul att få utmärkelsen. De bodde ju på platsen i tolv år utan att göra något, bara fundera på vad de skulle bygga. När Johan kom med din ritning föll de pladask.

Juryn var ofantligt positiv. Deras motivering lyder:

”Med ett fåtal väl valda material skapas en närmast urtida struktur. Det är som att campa, där det generösa taket med stora takutsprång och invändig träpanel ger skydd för väder och vind. När skjutglasen öppnas kommer naturens element helt nära. Den rationella konstruktionen gör huset enkelt att begripa och skapar förutsättningar för en fri och föränderlig planlösning.

Som tittare skymtar man en glädjetår i både husägarnas och arkitektens öga när Mark Isitt läser juryns motivering.

Ja, Johan Arrhov säger att han blev superglad av motiveringen, som känns genuin. De har gått noggrant tillväga och förstår huset.