Förvandlade oanvänd vinterträdgård till ljust vardagsrum i trä och betong
Omsorgsfullt trähantverk med känsla för proportioner och ljusföring förvandlar en ouppvärmd vinterträdgård till nytt vardagsrum. Svensk-schweiziska arkitektkontoret Ductus förädlar enkla material som plywood och betong.
Foto: Ladina Bischof
Tvåbarnsfamiljen i Ittigen, Schweiz, var trötta på en liten vinterträdgård som inte kunde användas året runt. Med hjälp av Ductus fick det gamla nytt liv som ett rymligt trettio kvadratmeters vardagsrum.
- Våra beställare ville ha mycket ljus, säger Patrick Müller en av Ductus grundare, i övrigt fick vi fria händer att lösa uppgiften. Projektet tar sin utgångspunkt i befintliga förutsättningar snarare än i ett formellt uttryck.
Den mörkbetsade tillbyggnaden är väl integrerad med den äldre byggnadskroppen utan att sticka ut. Inte desto mindre ger den betydligt större inglasningen tillägget en egen karaktär.
- Vi har använt laserad gran till fasad, betsad björkplywood på insidan och ett slipat terrazzoliknande golv.
Patrick Müller sitter på Södermalm, men Ductus har även kontor i Bern och Solothurn, Schweiz. Här i Sverige har man nominerats till priset Ung Svensk Arkitektur. Patrick har en bakgrund som möbelsnickare och startade Ductus tillsammans med tre studiekamrater som också har en teknisk utbildning till grund. Innan de började studera arkitektur hade de genomgått en lärlingsutbildning som byggnadsritare. Därmed kan Ductus arbeta nära byggandet och ta ansvar för samtliga traditionella projekterings- och byggskeden – från de första skisserna till byggledning och färdigställande.
- Jag gick en lärlingsutbildning i möbelsnickeri mellan 16 och 20 års ålder, med en dag i veckan i skolan och fyra dagar i snickeriet. Denna utbildning utgör fortfarande grunden för mitt dagliga arbete. Den lärde mig att arbeta precist och disciplinerat, från kl. 07.00 till 17.15 varje dag, men framför allt att ta ansvar. Redan under det första lärlingsåret tillverkade jag möbler för kunder, vilket innebar ett tidigt möte med kvalitet, förväntningar och konsekvenser.
- Efter lärlingsutbildningen inspirerades jag av arkitekter som Peter Zumthor och Gion A. Caminada, båda med en bakgrund som snickare innan de började arbeta med arkitektur.
Schweizisk arkitektur är sedan länge en förebild för många svenska arkitekter. När jag för många år sedan intervjuade Peter Zumthor hävdade han att arkitektur är känsla och inte intellekt: det handlar om hur saker ser ut, doftar och låter, arkitektur är en rent fenomenologisk upplevelse. Varje plats kräver sin unika lösning, och framförallt en relation till de människor som ska nyttja arkitekturen.
- I Schweiz är vi mer intresserade av hur arkitekturen känns, inte hur den ser ut. Fokus ligger på upplevelse snarare än representation. I Sverige blir det ofta tvärtom: går man exempelvis in i en ny svensk kulturbiograf kan den bjuda på en fin atmosfär, men det känns ändå som en gamaldags kuliss.
Är vi alltför upptagna av hur det vi bygger ser ut? Har både arkitekter och beställare glömt bort vad vi ska använda våra hem till? Det kan vara värt att skilja mellan inre och yttre form, det vill säga funktionella krav å den ena sidan och estetik å den andra.
– Jag upplever en viss nostalgi i Sverige, säger Patrick Müller, som tar sig uttryck i ett starkt fokus på det formella. Vi är inte särskilt intresserade av det formella, och kanske inte heller särskilt bra på det. För oss är det viktigaste att lösningen fungerar. Skönhet är något som uppstår ur praktikalitet.
Tillbyggnaden i Ittigen är utförd med stora ljusinsläpp som ger ett vackert ljusspel i betsad björkplywood och det välpolerade grå golvet. Under projekttiden tar Ductus fram en designbok med ritningar som uppdateras och förändras allteftersom.
- Vi tittar på vad som finns och ser hur vi kan bygga vidare. Projektet förändrades dessutom en hel del i väntan på bygglovet, regelverket förändrades och förenklades.
Fasadens vertikalitet är tydligt markerad på utsidan. Ett regnskyddat uterum kompletterar det nya vardagsrummet för årets varmare månader.
- Vi ritar rätt pragmatiskt, understryker arkitekt Patrick Müller, behöver man komma ut här så gör vi en dörr. Vi ritar inte för formens skull. Och det är ofta lättare och blir bättre resultat om man arbetar med begränsade resurser och trånga ramar, än att ha alltför stor budget till lyxprojekt där det kan vara svårt att inte hitta något man inte är nöjd med.
Arbetet har till stor del utförts med förbeställda prefabelement. Tillbyggnaden har isolerats med cellulosaisolering.