Funderingar kring köp av rostfri hydrofor
När jag har spanat på nätet efter rostfria hydroforer så har jag upptäckt att det i huvudsak finns tre olika stålkvaliteter som de tillverkas i.
Den första stålsorten är SS2333 (enligt den "gamla" SS normen) eller 1.4301 (enligt den nyare EN normen). Samtidigt som den lovprisas att ha god beständighet mot korrosion så är detta stål inte precis problemfritt. Har man det minsta surt vatten (pH < 7) så har det visat sig att i 20% av fallen börjar hydrofortankar i detta material läcka i fogarna inom ett par år (även med korrekt betade svetsfogar).
Den andra stålsorten som är väldokumenterad, eller skall vi säga gruppen av stålsorter är SS2343, SS2347, ... eller 1.4404, 1.4436, ..., eller 316L, ... Denna typ av stål benämns som syrafast stål och hydrofortankar i detta material skall tydligen kunna hålla väldigt länge även då vattnet är surt eller bräckt. Baksidan med denna stålsort är att det blir ett par tusen dyrare än för motsvarande hydrofor i SS2333.
Men så finns det en tredje stålsort som jag har hört väldigt lite om och det är SS2326. Det jag har fått fram är att det är ett X2 CrMoTi 18 - 2 (https://www.abc.se/~m8010/rostfritt.htm), en annan källa hävdar att det finns en 40% inblandning av Nickel (http://www.steel-grades.com/Steel-Grades/Special-Alloy/ss-2326.html), andra källor såsom den här (http://www.bufab.com/wp-content/uploads/2013/08/BUFAB-Order-from-Chaos-2012.pdf - Tabell 8.1 på Sida 56) hävdar att denna stålblandning är ekvivalent med EN 1.4521. Enligt outokumpus Steelfinder sida (http://steelfinder.outokumpu.com/v3/Default.aspx) så har 1.4521 ingen nickel inblandad alls. Däremot så är alla källor (vad jag kan se) överens om att stålet är ferritiskt och att det har en liten inblanding av titan. Outokumpu hävdar att tack vare att detta stål faktiskt är ett Molybdenstål (SS2333 har ingen molybden alls) så har detta stål en resistens mot lokaliserad korrosion som är jämförbar med 4404. Detta till trots så är det skillnad mellan vad som sägs på papperet och vad som förekommer i verkligheten (in vivo). Prismässigt ligger denna stålblandning ganska nära SS2333.
Fakta SS2333 / EN 1.4301 / AISI 304:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 18 CPT <10°C CCT <0
Fakta SS2343 / EN 1.4404 / AISI 316:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 24 CPT 20±2°C CCT <0
Fakta EN 1.4521 / AISI 444:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 25 CPT <10°C CCT <0
Fakta EN 1.4432 / AISI 316L:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 25 CPT 27±3°C CCT <0
Källa: Outokumpu SteelFinder. Notera att korrosionstemperaturen är högre för 4404 och 4432 än för de andra två stålblandningarna. Kemiska reaktioner är ju som regel aggressivare vid högre temperaturer. På sidan hävdar de att 1.4521 är en vanlig stålsort som används i varmvattenberedare, rör och andra VVS komponenter som en billigare syrafast-ekvivalent till det riktiga 1.4404 syrafasta stålet. Stålblandningar med ett PRE över 32 anses vara resistent mot havsvatten. En tabell med exempel på stålblandningar och deras PRE kan studeras här: http://www.imoa.info/molybdenum-uses/molybdenum-grade-stainless-steels/steel-grades.php
Så min fråga är således; hur förhåller sig detta stål hållbarhetsmässigt på hydroforer då man har lite surt vatten, jämfört med hydroforer i SS2333 respektive 1.4404?
Den första stålsorten är SS2333 (enligt den "gamla" SS normen) eller 1.4301 (enligt den nyare EN normen). Samtidigt som den lovprisas att ha god beständighet mot korrosion så är detta stål inte precis problemfritt. Har man det minsta surt vatten (pH < 7) så har det visat sig att i 20% av fallen börjar hydrofortankar i detta material läcka i fogarna inom ett par år (även med korrekt betade svetsfogar).
Den andra stålsorten som är väldokumenterad, eller skall vi säga gruppen av stålsorter är SS2343, SS2347, ... eller 1.4404, 1.4436, ..., eller 316L, ... Denna typ av stål benämns som syrafast stål och hydrofortankar i detta material skall tydligen kunna hålla väldigt länge även då vattnet är surt eller bräckt. Baksidan med denna stålsort är att det blir ett par tusen dyrare än för motsvarande hydrofor i SS2333.
Men så finns det en tredje stålsort som jag har hört väldigt lite om och det är SS2326. Det jag har fått fram är att det är ett X2 CrMoTi 18 - 2 (https://www.abc.se/~m8010/rostfritt.htm), en annan källa hävdar att det finns en 40% inblandning av Nickel (http://www.steel-grades.com/Steel-Grades/Special-Alloy/ss-2326.html), andra källor såsom den här (http://www.bufab.com/wp-content/uploads/2013/08/BUFAB-Order-from-Chaos-2012.pdf - Tabell 8.1 på Sida 56) hävdar att denna stålblandning är ekvivalent med EN 1.4521. Enligt outokumpus Steelfinder sida (http://steelfinder.outokumpu.com/v3/Default.aspx) så har 1.4521 ingen nickel inblandad alls. Däremot så är alla källor (vad jag kan se) överens om att stålet är ferritiskt och att det har en liten inblanding av titan. Outokumpu hävdar att tack vare att detta stål faktiskt är ett Molybdenstål (SS2333 har ingen molybden alls) så har detta stål en resistens mot lokaliserad korrosion som är jämförbar med 4404. Detta till trots så är det skillnad mellan vad som sägs på papperet och vad som förekommer i verkligheten (in vivo). Prismässigt ligger denna stålblandning ganska nära SS2333.
Fakta SS2333 / EN 1.4301 / AISI 304:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 18 CPT <10°C CCT <0
Fakta SS2343 / EN 1.4404 / AISI 316:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 24 CPT 20±2°C CCT <0
Fakta EN 1.4521 / AISI 444:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 25 CPT <10°C CCT <0
Fakta EN 1.4432 / AISI 316L:
- Pitting Corrosion Resistance: PRE 25 CPT 27±3°C CCT <0
Källa: Outokumpu SteelFinder. Notera att korrosionstemperaturen är högre för 4404 och 4432 än för de andra två stålblandningarna. Kemiska reaktioner är ju som regel aggressivare vid högre temperaturer. På sidan hävdar de att 1.4521 är en vanlig stålsort som används i varmvattenberedare, rör och andra VVS komponenter som en billigare syrafast-ekvivalent till det riktiga 1.4404 syrafasta stålet. Stålblandningar med ett PRE över 32 anses vara resistent mot havsvatten. En tabell med exempel på stålblandningar och deras PRE kan studeras här: http://www.imoa.info/molybdenum-uses/molybdenum-grade-stainless-steels/steel-grades.php
Så min fråga är således; hur förhåller sig detta stål hållbarhetsmässigt på hydroforer då man har lite surt vatten, jämfört med hydroforer i SS2333 respektive 1.4404?
Redigerat:
Frågan är vad det är för livslängd på en i glasfiberarmerad plast? Är man dessutom säker på att sådana plasthydroforer är fria från hormonstörande ämnen såsom Bisfenoler? Det står ibland på plastförpackningar att de är fria från BPA, men ofta är BPA ersatt med en annan bisfenolsort såsom BPB eller BPC, som är minst lika hormonstörande som BPA.
Livslängden är förmodligen betydligt mycket längre än vad som helst i metall.
Vad det gäller plasten så är det helgjuten polyeten (HDPE) belagd med glasfiber och HDPE har inte någon BPA eller BPB i sig och vad jag har förstått inte heller något annat "avsöndrande" ämne...
Vad det gäller plasten så är det helgjuten polyeten (HDPE) belagd med glasfiber och HDPE har inte någon BPA eller BPB i sig och vad jag har förstått inte heller något annat "avsöndrande" ämne...
En hydrofor i metall kan hålla i en hel livstid om den är korrekt konstruerad. En plasfiberhydrofor skiljer sig inte så mycket i pris om man vill ha en i samma storlek som motsvarande rostfritt i varje fall inte om SS2326 håller vad det lovar.
När jag skulle köpa hydrofor så blev jag rekommenderar av min rörmokare att köpa en klassisk galvad hydrofor. Så länge de var plastbelagda på insidan så höll de i princip hur länge som helst. Han påstod att rostfria varianter hade problemet att de kunde korrodera väldigt snabbt beroende på vilket vatten man hade. Problemet med glasfiber enligt honom var att det inte fanns någon större lucka så att man kunde göra rent hydroforen lätt om det behövdes.
Hur priserna var om man jämförde galvat mot rostfritt och glasfiber kommer jag inte ihåg men jag tror att galvat också var billigare.
Inget svar på din fråga men ville bara öppna ögonen för andra varianter
/Ola E.
Hur priserna var om man jämförde galvat mot rostfritt och glasfiber kommer jag inte ihåg men jag tror att galvat också var billigare.
Inget svar på din fråga men ville bara öppna ögonen för andra varianter
/Ola E.
Prismässigt så ligger en galvad hydrofor mellan en rostfri hydrofor i SS2326 och en i syrafast stål. Annars så konstaterar man generellt att en galvad hydrofor är dyrare att tillverka än en motsvarande rostfri helt enkelt för att det är mer jobb att galva och laminera en sådan än det är att svetsa ihop en rostfri.
Sedan att de är plastbelagda på insidan bådar inte gott för den som vill undvika bisfenoler. Däremot så anses tydligen HDPE som används i glasfiberarmerat vara säkert (om man skall tro http://www.livestrong.com/article/158674-which-plastic-containers-can-i-safely-use/). Det är krångligare att montera på vattenståndsställ eller syreinjektorer i en sådan hydrofor än vad det är i de av metall. En syreinjektor (typ den som säljs som Europe Vattenrening AB luftningspaket, Callidus COP-HY eller Enwa syreaktivator) gör en hydrofor underhållsfri, man behöver alltså inte tänka på att tillsätta luft emellanåt.
Så här står det på Europe Vattenrenings hemsida om deras sortiment med rostfria hydroforer:
"Våra syrafasta hydroforer är verkligen rostfria. Vi använder SS2343, EN1.4432. Det gör våra hydroforer avsevärt bättre än hydroforer tillverkade i SS2326, SS2333, EN1.4301. Vår höga kvalitet innebär att hydroforerna motstår högre kloridhalter i dricksvatten. Erfarenheter visar att det även vid måttliga kloridhalter i vattnet uppstår problem med spaltkorrosion i hydroforer tillverkade i sämre kvaliteter än de vi använder. De rostar helt enkelt sönder. Vi tillämpar kvalitetssystem ISO 9001 och hydroforerna är godkända enligt PED och är CE-märkta."
Så rörmokarens erfarenhet kanske gäller rostfria hydroforer i icke-syrafast stål...
Sedan att de är plastbelagda på insidan bådar inte gott för den som vill undvika bisfenoler. Däremot så anses tydligen HDPE som används i glasfiberarmerat vara säkert (om man skall tro http://www.livestrong.com/article/158674-which-plastic-containers-can-i-safely-use/). Det är krångligare att montera på vattenståndsställ eller syreinjektorer i en sådan hydrofor än vad det är i de av metall. En syreinjektor (typ den som säljs som Europe Vattenrening AB luftningspaket, Callidus COP-HY eller Enwa syreaktivator) gör en hydrofor underhållsfri, man behöver alltså inte tänka på att tillsätta luft emellanåt.
Så här står det på Europe Vattenrenings hemsida om deras sortiment med rostfria hydroforer:
"Våra syrafasta hydroforer är verkligen rostfria. Vi använder SS2343, EN1.4432. Det gör våra hydroforer avsevärt bättre än hydroforer tillverkade i SS2326, SS2333, EN1.4301. Vår höga kvalitet innebär att hydroforerna motstår högre kloridhalter i dricksvatten. Erfarenheter visar att det även vid måttliga kloridhalter i vattnet uppstår problem med spaltkorrosion i hydroforer tillverkade i sämre kvaliteter än de vi använder. De rostar helt enkelt sönder. Vi tillämpar kvalitetssystem ISO 9001 och hydroforerna är godkända enligt PED och är CE-märkta."
Så rörmokarens erfarenhet kanske gäller rostfria hydroforer i icke-syrafast stål...
Redigerat:
Jag undrar om inte den hydrofor du har läst om tillverkas av samma företag som den jag har hemma som är galvad d.v.s Gäva galvan. Hittar nästan samma text som du citerar på följande länk: http://www.gavlegalvan.se/Documents/Gavle_Galvan/Produktblad/Syrafast%20hydrofor%20tekn%20spec.pdfg00ey skrev:
Medan den hydrofor jag har finns det info på i följande länk: http://www.gavlegalvan.se/Documents/Gavle_Galvan/Produktblad/Varmf%C3%B6rzinkad%20hydrofor%20tekn%20spec.pdf
Båda länkarna hittas på följande sida: http://www.gavlegalvan.se/Affarsomraden/Tryckkarl/Produkter/Produktblad1/
Intressant att båda typerna tillverkas av samma företag. Det kan ju då tyckas att de borde veta vilken som har bäst livslängd.
/Ola E.
Då får jag förmoda att det är ifrån Gävle Galvan de på Europe vattenrening får in sina rostfria hydroforer. Jag får anta att de företag som inriktar sig på vattenreningsprodukter tar in produkter som är byggda för att hantera "problemvatten".
Gävle Galvan säljer rostfria syrafasta tryckkärl i EN 1.4404 stål men de köper in dem ifrån något finskt företag. Om du vill ha något specialkonstruerat ifrån dem så tillverkar de även dessa själva.
Jag har pratat med en på deras sälj ganska nyligen och han säger att ett kärl i syrafast stål håller lika länge som ett galvat. Han har aldrig varit med om att ett kärl i syrafast har börjat läcka, däremot har han varit med om det när det gäller de galvade tryckkärlen. Dock så medger han att ett galvat tryckkärl kan hålla i 50 år utan problem.
Men han gör en tydlig distinktion mellan "rostfritt" stål och "syrafast" stål. De i "rostfritt" korroderar medan de i "syrafast" håller hur länge som helst menar han.
Gävle Galvan säljer rostfria syrafasta tryckkärl i EN 1.4404 stål men de köper in dem ifrån något finskt företag. Om du vill ha något specialkonstruerat ifrån dem så tillverkar de även dessa själva.
Jag har pratat med en på deras sälj ganska nyligen och han säger att ett kärl i syrafast stål håller lika länge som ett galvat. Han har aldrig varit med om att ett kärl i syrafast har börjat läcka, däremot har han varit med om det när det gäller de galvade tryckkärlen. Dock så medger han att ett galvat tryckkärl kan hålla i 50 år utan problem.
Men han gör en tydlig distinktion mellan "rostfritt" stål och "syrafast" stål. De i "rostfritt" korroderar medan de i "syrafast" håller hur länge som helst menar han.
Det finns en tillverkare av vattenfilter, Aquaexpert, som har helt egen tillverkning av sina hydroforer och filterkärl. Kan vara värt att kolla med dem också. Jag hade ett riktigt elakt vatten tidigare och en filteranläggning från dem och kunde inte se någon korrosion inne i filterkärlen när jag bytte filtermassa. De var i drift i 8 år innan jag borrade en ny brunn.Jag har inte koll på vilket stål de använder, utan vill bara tipsa om en till tillverkare.
På Gävle tryckkärl så har man formulerat för vilka vattenegenskaper som garantierna gäller för deras rostfria (EuropaNorm 1.4301 / Svensk Standard 2333) respektive syrafasta tryckkärl (EuropaNorm 1.4404 / Svensk Standard 2343). Det står såhär:
"I hydroforerna och tryckkärlen av rostfritt stål (EN 1.4301) börjar punktkorrosionen, som orsakas av klorid (Cl), oftast vid halten 50 mg Cl/l. Ifall vattnets kloridhalt överskrider gränsen 50 mg Cl/l ersätter vi inte behållarna som garantiärende. Garantin är aldrig i kraft för havsvatten, bräckt vatten eller andra saltvatten vars elledningsförmåga är högre än 550 μS/cm. ...
... I de så kallade syrafasta hydoroforerna och tryckkärlen av stål (EN 1.4404) börjar punktkorrosionen, som orsakas av klorid, oftast vid halten 450 mg Cl/l. Ifall vattnets kloridhalt överskrider gränsen 450 mg Cl/l ersätter vi inte tryckkärlen som garantiärende."
Källa: http://www.gavletryckkarl.se/garantier/materialgaranti
På Damstahl hittade jag ett mer utförligt dokument om olika sorter av rostfritt stål:
http://www.damstahl.se/Files/Billeder/2011/PDF/SV/Produktkatalog/12a_Teknisk_information_sv.pdf
Nibe skriver i deras produktblad om olika material i deras varmvattenberedare och för vilka vattenkvaliteter de olika respektive materialen bäst lämpar sig:
http://www.nibe.se/nibedocuments/12899/639177-1.pdf
Jag tycker dock det är lite väl mycket "Challeludjah!" över SS2326 stålet i dessa informationssidor. Tydligen är det som såhär att nickel har blivit ett prismässigt osäkert material och det är därför som SS2326/EN1.4521/AISI444 stål har blivit prisat som en frälsare i den rostfria stålindustrin. (AISI = American Iron and Steel Institute) Uppenbarligen finns det nackdelar med SS2326 jämfört med syrafast stål. Exempelvis det här (i Damstahls faktablad):
"Nackdelen med 4521 (SS2326) är, utöver eventuella problem med svetsmetod, att produktutbudet är mindre än för 4404 (syrafast SS2343). Liksom de flesta andra ferritiska stålen är tillgängligheten begränsad till tunn plåt samt tunnväggiga runda och profilerade rör. ...
... Helst ska man välja ett rostfritt stål där korrosionen aldrig startar (initieras) men om olyckan ändå är framme, fortlöper korrosionen snabbare i ferritiska stål (SS2326 är ferritiskt) än i austenitiska (EN1.4404/SS2343 är austenitiskt)."
Även Gävle Galvan och Europe vattenrening bekräftar att det finns en problematik med SS2326 som det inte finns med äkta syrafast stål (EN 1.4404). Förmodligen är den tunna godstjockleken ett av problemen.
Nu har jag fått reda på att dricksvattnet har pH 8 och en kloridhalt på 26 mg/L så det verkar ligga klart under gränsvärden för vad som anses gälla för problemvatten. Nu i skrivande stund kom jag på att det kanske också hade varit intressant att få reda på elektrisk ledningsförmåga (ty det finns ju andra elektrolyt/saltjoner än klorid) och hårdhetsgrad då dessa tydligen också är faktorer att väga in för olika hydrofortyper.
Är fortfarande osäker på om hydroforer i SS2326 är något att ha ...
"I hydroforerna och tryckkärlen av rostfritt stål (EN 1.4301) börjar punktkorrosionen, som orsakas av klorid (Cl), oftast vid halten 50 mg Cl/l. Ifall vattnets kloridhalt överskrider gränsen 50 mg Cl/l ersätter vi inte behållarna som garantiärende. Garantin är aldrig i kraft för havsvatten, bräckt vatten eller andra saltvatten vars elledningsförmåga är högre än 550 μS/cm. ...
... I de så kallade syrafasta hydoroforerna och tryckkärlen av stål (EN 1.4404) börjar punktkorrosionen, som orsakas av klorid, oftast vid halten 450 mg Cl/l. Ifall vattnets kloridhalt överskrider gränsen 450 mg Cl/l ersätter vi inte tryckkärlen som garantiärende."
Källa: http://www.gavletryckkarl.se/garantier/materialgaranti
På Damstahl hittade jag ett mer utförligt dokument om olika sorter av rostfritt stål:
http://www.damstahl.se/Files/Billeder/2011/PDF/SV/Produktkatalog/12a_Teknisk_information_sv.pdf
Nibe skriver i deras produktblad om olika material i deras varmvattenberedare och för vilka vattenkvaliteter de olika respektive materialen bäst lämpar sig:
http://www.nibe.se/nibedocuments/12899/639177-1.pdf
Jag tycker dock det är lite väl mycket "Challeludjah!" över SS2326 stålet i dessa informationssidor. Tydligen är det som såhär att nickel har blivit ett prismässigt osäkert material och det är därför som SS2326/EN1.4521/AISI444 stål har blivit prisat som en frälsare i den rostfria stålindustrin. (AISI = American Iron and Steel Institute) Uppenbarligen finns det nackdelar med SS2326 jämfört med syrafast stål. Exempelvis det här (i Damstahls faktablad):
"Nackdelen med 4521 (SS2326) är, utöver eventuella problem med svetsmetod, att produktutbudet är mindre än för 4404 (syrafast SS2343). Liksom de flesta andra ferritiska stålen är tillgängligheten begränsad till tunn plåt samt tunnväggiga runda och profilerade rör. ...
... Helst ska man välja ett rostfritt stål där korrosionen aldrig startar (initieras) men om olyckan ändå är framme, fortlöper korrosionen snabbare i ferritiska stål (SS2326 är ferritiskt) än i austenitiska (EN1.4404/SS2343 är austenitiskt)."
Även Gävle Galvan och Europe vattenrening bekräftar att det finns en problematik med SS2326 som det inte finns med äkta syrafast stål (EN 1.4404). Förmodligen är den tunna godstjockleken ett av problemen.
Nu har jag fått reda på att dricksvattnet har pH 8 och en kloridhalt på 26 mg/L så det verkar ligga klart under gränsvärden för vad som anses gälla för problemvatten. Nu i skrivande stund kom jag på att det kanske också hade varit intressant att få reda på elektrisk ledningsförmåga (ty det finns ju andra elektrolyt/saltjoner än klorid) och hårdhetsgrad då dessa tydligen också är faktorer att väga in för olika hydrofortyper.
Är fortfarande osäker på om hydroforer i SS2326 är något att ha ...
Redigerat:
Hej! Mycket intressant, och oj vad imponerande djupt du har trängt in i ämnet. Jag sitter precis och ska beställa hydrofor och pump till vårt nybygge med en grävd brunn, och har snarlika funderingar. Som vanligt när man är intresserad av något, är det ju tyvärr sällan bara att beställa, utan det är en smärre vetenskap. Vi har också såvitt jag vet surt, aggressivt vatten, även om jag inte har något vattenprov från den nya brunnen än. Den ligger dock bara 200 meter från vår nuvarande.
Jag kikar bl.a. efter tank och pump på Rinkaby, Billigt VVS, Din VVS-butik och Ahlsell, där jag har LRF-konto. Priserna diffar inte så mycket, så jag tar hellre bra och "rätt" saker.
Vet du hur 2333 med "stumfogsvetsad, spaltfri konstruktion" står sig i sällskapet, i detta fall A-collections rostfria hydrofor, alternativet Gävle galvans syrafasta i "316Ti"?
Mvh Thomas, Ale kommun
Vi har också såvitt jag vet surt, aggressivt vatten, även om jag inte har något vattenprov från den nya brunnen än. Den ligger dock bara 200 meter från vår nuvarande.Jag kikar bl.a. efter tank och pump på Rinkaby, Billigt VVS, Din VVS-butik och Ahlsell, där jag har LRF-konto. Priserna diffar inte så mycket, så jag tar hellre bra och "rätt" saker.
Vet du hur 2333 med "stumfogsvetsad, spaltfri konstruktion" står sig i sällskapet, i detta fall A-collections rostfria hydrofor, alternativet Gävle galvans syrafasta i "316Ti"?
Mvh Thomas, Ale kommun
Jag har inga praktiska erfarenheter när det gäller hydroforer av olika märken. När jag startade tråden så hade jag förhoppningar att få till en diskussion med mer erfaret folk om detta och framförallt de olika stålsorterna.
Det jag kan säga är att har du problemvatten så skall du välja en hydrofor i syrafast stål om det är stål du vill ha. 316Ti är visst en variant av AISI 316 stål där man har tillsatt titan då det har visat sig göra stålet mer resistent mot s.k. intergranulär korrosion. Källa:
http://www.bssa.org.uk/topics.php?article=71
Vad resistens mot intergranulär korrosion har för betydelse för hållbarheten hos tankar som är avsedda för dricksvatten vet jag ej, men då den anses hyfsat ekvivalent med 316L som är ett syrafast stål borde Gävle Galvans hydrofor duga för s.k. problemvatten.
Sedan är frågan vad man menar med problemvatten. I garantivillkoren för Gävle Galvans syrafasta hydroforer är tydligen kloridhalten eller konduktansen den största problemfaktorn, det här med pH nämns av någon anledning inte. Annars, ett magnesiumfilter borde kunna fixa det om man har problem med lågt pH. Även om hydroforen skulle hålla så lär det sura vattnet inte vara så snällt mot kopparrören inne i huset.
Jag är skeptisk till att använda hydroforer i 2333 stål öht. Jag tror att en sådan hydrofor ger sig inom 10-20 år även om man har hyggligt vatten, men det är vad jag tror skall det påpekas.
Det jag kan säga är att har du problemvatten så skall du välja en hydrofor i syrafast stål om det är stål du vill ha. 316Ti är visst en variant av AISI 316 stål där man har tillsatt titan då det har visat sig göra stålet mer resistent mot s.k. intergranulär korrosion. Källa:
http://www.bssa.org.uk/topics.php?article=71
Vad resistens mot intergranulär korrosion har för betydelse för hållbarheten hos tankar som är avsedda för dricksvatten vet jag ej, men då den anses hyfsat ekvivalent med 316L som är ett syrafast stål borde Gävle Galvans hydrofor duga för s.k. problemvatten.
Sedan är frågan vad man menar med problemvatten. I garantivillkoren för Gävle Galvans syrafasta hydroforer är tydligen kloridhalten eller konduktansen den största problemfaktorn, det här med pH nämns av någon anledning inte. Annars, ett magnesiumfilter borde kunna fixa det om man har problem med lågt pH. Även om hydroforen skulle hålla så lär det sura vattnet inte vara så snällt mot kopparrören inne i huset.
Jag är skeptisk till att använda hydroforer i 2333 stål öht. Jag tror att en sådan hydrofor ger sig inom 10-20 år även om man har hyggligt vatten, men det är vad jag tror skall det påpekas.
Hej, och tack för att du tittade in igen.
Precis som du resonerar blev det i slutändan en dust mellan syrafast tank och glasfibertank. Eftersom vårt vatten är aggressivt och har en del otalt med saker i metall så att säga, föll valet till slut på just en komposittank. Det är ju alltid svårt att veta 100 %, men med tanke på att de syrafasta är ungefär fem tusen dyrare och jag var osäker på hur väl de skulle tackla vårt vatten, kändes det rätt okej att ta plast i slutändan. Ju mer jag läste om det, desto mindre benägen var jag att välja en billigare, "rostfri" tank i material jag förstod var ganska tveksamma i mitt fall.
Du hittar min snarlika tråd här, för övrigt:
http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/252711-val-av-hydrofor-och-pump.html
Tack för en bra genomlysning av problemet oavsett!
Precis som du resonerar blev det i slutändan en dust mellan syrafast tank och glasfibertank. Eftersom vårt vatten är aggressivt och har en del otalt med saker i metall så att säga, föll valet till slut på just en komposittank. Det är ju alltid svårt att veta 100 %, men med tanke på att de syrafasta är ungefär fem tusen dyrare och jag var osäker på hur väl de skulle tackla vårt vatten, kändes det rätt okej att ta plast i slutändan. Ju mer jag läste om det, desto mindre benägen var jag att välja en billigare, "rostfri" tank i material jag förstod var ganska tveksamma i mitt fall.
Du hittar min snarlika tråd här, för övrigt:
http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/252711-val-av-hydrofor-och-pump.html
Tack för en bra genomlysning av problemet oavsett!
