Växter i en sekelskiftesträdgård
Jag tänkte att det kan vara kul att starta en tråd där vi kan samla växter och blommor som man kan återfinna i en sekelskiftesträdgård.
Jag börjar med Syren, Löjtnantshjärta och Rosor.
Jag börjar med Syren, Löjtnantshjärta och Rosor.
Jag bumpar upp min egen tråd då det inte ännu inkommit några tips.
Har ni inga förslag på vilka växter man mer kan ha i en 'klassiskt' planerad trädgård?
Har ni inga förslag på vilka växter man mer kan ha i en 'klassiskt' planerad trädgård?
Det blir många ... 
Det finns heller inget standardrecept på en sekelskiftesträdgård eftersom allt är beroende av var trädgården ligger i vårt avlånga land. Jag har tex en väldigt trevlig bok som främst täcker Skåne: Upptäck och bevara allmogeträdgården av Per Christenson (men språkmässigt är den ingen höjdare). I min bokhylla finns också: Blommor från mormors tid av Ulla Beyron. Annars finns det många bra nyare böcker som behandlar vissa delar av vårt land.
Det finns heller inget standardrecept på en sekelskiftesträdgård eftersom allt är beroende av var trädgården ligger i vårt avlånga land. Jag har tex en väldigt trevlig bok som främst täcker Skåne: Upptäck och bevara allmogeträdgården av Per Christenson (men språkmässigt är den ingen höjdare). I min bokhylla finns också: Blommor från mormors tid av Ulla Beyron. Annars finns det många bra nyare böcker som behandlar vissa delar av vårt land.
Menar du din egen trädgård och nyplantering? Förstår inte riktigt vad du menar med 'klassisk'. För mig skulle väl Drottningholms parker (och många andra extremt planerade slottsträdgårdar) passa in. Men det var väl inte riktigt det du var ute efter?
Det tycks krävas lite förtydliganden, då kommer de här.
Jag ska nyanlägga en trädgård som jag vill ska stilmässigt passa med vårt hus. Huset ser ut att vara en, typ, sekelskiftes herrgård fast lite mindre. När det gäller anläggningen har jag inga frågor, däremot växtvalet.
Huset och tomten ligger utanför Västerås, med andra ord i mälardalen.
Jag ska nyanlägga en trädgård som jag vill ska stilmässigt passa med vårt hus. Huset ser ut att vara en, typ, sekelskiftes herrgård fast lite mindre. När det gäller anläggningen har jag inga frågor, däremot växtvalet.
Huset och tomten ligger utanför Västerås, med andra ord i mälardalen.
Eftermiddagsdrinken intas (männen i vit kostym ...) naturligtvis i syrenbersån. Massverkan av funkior (de kan gärna omrama en rund liten damm). Krattade grusgångar kantade med, som du redan nämnt rosor, löjtnantshjärtan, vidare lupiner, digitalis (obs giftig om du har småttingar), ringblomma, akleja, trädgårdsvallmo, studentnejlika, malva, pion. Plymspirea (blir jättefrodig, hög och kommer igång tidigt och är oslagbar). Låga buxbomshäckar är inte heller fel men tänk på sortval/härdighet. Shersmin hör definitivt till en sådan trädgård men den måste hållas efter. Spirea. Fläder. Fruktträd och allmänt inhemska träd. Bärbuskar. Gräsmatta för krocketspel ...
En sekelskiftesträdgård var arbetskrävande.
En sekelskiftesträdgård var arbetskrävande.
Att ha en välvårdad trädgård medger väl alltid att man får lägga ner tid på den?
Lysande växtförslag, tack Yonna. Med fler uppslag blir det så mycket lättare att få ihop en komplett bild. Är det någon annan som kan komplettera Yonnas uttömmande inlägg?
Lysande växtförslag, tack Yonna. Med fler uppslag blir det så mycket lättare att få ihop en komplett bild. Är det någon annan som kan komplettera Yonnas uttömmande inlägg?
Trädgårdarna skillde sig åt ganska rejält beroende på var de låg (landet eller stan) och hur stora de var. En stor del var nyttoträdgård, dvs grönsaker bär och fruktträd. Där vi bor är det så himla tydligt att de gamla sekelskiftesträdgårdarna har haft stora ytor för att odla mat (runt 2000 m2) som man sedan styckat av på 50-talet när man slutade att odla så mycket själv, jag bor själv i ett sånt hus med skafttomt iofs byggt -23. Prydnadsträdgården/representationsträdgården om det fanns en separat sån på framsidan bestod inte så ofta av stora gräsytor utan snarare grusplaner med rundel och olika rabatter. Att ha en krocketplan tror jag kanske var mest adeln förunnat. En berså var nog snarare i bok än i syrén när det skulle vara lite finare, men det är möjligt att detta skiljer sig åt mellan landet och stan.
Jag tror att det bästa är att snegla åt de engelska trädgårdarna, typ Sissinghurst, de rester som jag har sett i äldre trädgårdar här i området är mycket åt det engelska hållet med stenmurar, höjdskillnader och tydlig rumsindeldning. Växter: funkia, dahlia, petunia, malva, iris, riddarsporre, liljor, rosor. Ganska snofsiga gärna importerade blommor om man vill dra mer åt herrgård än åt torpträdgården (blåklockor, löjtnantshjärtan, syrén etc).
En berså var nog snarare i bok än i syrén när det skulle vara lite finare, men det är möjligt att detta skiljer sig åt mellan landet och stan. Jag tror att det bästa är att snegla åt de engelska trädgårdarna, typ Sissinghurst, de rester som jag har sett i äldre trädgårdar här i området är mycket åt det engelska hållet med stenmurar, höjdskillnader och tydlig rumsindeldning. Växter: funkia, dahlia, petunia, malva, iris, riddarsporre, liljor, rosor. Ganska snofsiga gärna importerade blommor om man vill dra mer åt herrgård än åt torpträdgården (blåklockor, löjtnantshjärtan, syrén etc).
Sekelskiftet 1900 fanns knappast en trädgård utan att man avsatt en betydande del till nyttoväxter, precis som "mino" påpekat. Har du stor tomt skulle jag kunna tänka mig att du får en mer geniun prägel med att avgränsa en rejäl del till bärbuskar och fruktträd i långa, prydligt skötta rader. Kanske växthuslänga eller orangeri för vindruvor. Kryddor och grönsaker. Potatisland. Bönor och ärter. En rotfruktkällare. Allt väl avgränsat från resten av trädgården med häck eller spjälstaket.
Park och lustträdgård hörde mest hemma hos de mycket besuttna. På den tiden skröt man med solur, flaggstänger och kanske en välkrattad rundel framför stora entrén. Boskéer, parterrer, labyrinter, kanske en springbrunn. Lusthus och ovanligt eleganta utedass. Sveriges första privata golfbana anlades på 1880-talet. Dess greener var fyrkantiga. Lawntennis och badminton var också spektakulära sysslor som doldes inne i de största parkerna. Vid en sådan i förfall såg jag en gång inte mindre än TRE separata tennisbanor med omklädningsrum utformade som små pittoreska "negerhyddor". Allt är ju inte politiskt korrekt drygt hundra år senare...
I Sverige vid denna tid rådde en brytning mellan tyska och engelska stilideal. Dessa i sin tur refererade ibland till olika typer av exotiska förebilder som Rom, Grekland, medelhav och alpromantik. Britterna har satt två väldiga spår i trädgårdskonsten: Dels "landsscapegardening" (parker som låtsas vara naturen själv), och dels "cottagegardening" (trädgårdar översållade av prydnadsväxter och grönsaker i en enda gullig röra).
Park och lustträdgård hörde mest hemma hos de mycket besuttna. På den tiden skröt man med solur, flaggstänger och kanske en välkrattad rundel framför stora entrén. Boskéer, parterrer, labyrinter, kanske en springbrunn. Lusthus och ovanligt eleganta utedass. Sveriges första privata golfbana anlades på 1880-talet. Dess greener var fyrkantiga. Lawntennis och badminton var också spektakulära sysslor som doldes inne i de största parkerna. Vid en sådan i förfall såg jag en gång inte mindre än TRE separata tennisbanor med omklädningsrum utformade som små pittoreska "negerhyddor". Allt är ju inte politiskt korrekt drygt hundra år senare...
I Sverige vid denna tid rådde en brytning mellan tyska och engelska stilideal. Dessa i sin tur refererade ibland till olika typer av exotiska förebilder som Rom, Grekland, medelhav och alpromantik. Britterna har satt två väldiga spår i trädgårdskonsten: Dels "landsscapegardening" (parker som låtsas vara naturen själv), och dels "cottagegardening" (trädgårdar översållade av prydnadsväxter och grönsaker i en enda gullig röra).
