vattenprov, vilken typ ska jag välja
har sett att det finns flera trådar men jag frågar ändå efter mina förutsättningar
har en grävd brunn, kollar man ner så är det kanske 2 meter från marknivå ner till vattnet.
vattnet smakar okej men är lite gulaktigt om man spolar upp i ett stort glas så ser man det väl.
det är inte grumligt vad jag kan se
ibland får jag för mig att det luktar lite halvsurt av vattnet men mest när man står i duschen och använder varmvatten, kanske kan vara nån beläggning i vvberedaren?
det finns inget vattenprov taget vad jag vet (köpte huset 2011)
så jag tänkte att jag skulle göra ett prov och surfade in på kommunens sida för att se vad dem erbjuder och såhär skriver de:
kommunens miljökontor förmedlar vattenprovsanalyser. Priset för baspaketet (kemi+mikrobiologi) är 750 kr inkl. moms och frakt. Enbart mikrobiologisk undersökning kostar 480 kr inklusive moms och frakt. Kemisk undersökning kostar 410 kr inklusive moms och frakt. Analys av tungmetaller kostar 570 kr (ingår ej i baspaketet).
vad jag förstått i andra trådar är det bra priser som kommunen erbjuder men frågan är vilket prov jag ska välja efter mina förutsättningar
MVH/T
har en grävd brunn, kollar man ner så är det kanske 2 meter från marknivå ner till vattnet.
vattnet smakar okej men är lite gulaktigt om man spolar upp i ett stort glas så ser man det väl.
det är inte grumligt vad jag kan se
ibland får jag för mig att det luktar lite halvsurt av vattnet men mest när man står i duschen och använder varmvatten, kanske kan vara nån beläggning i vvberedaren?
det finns inget vattenprov taget vad jag vet (köpte huset 2011)
så jag tänkte att jag skulle göra ett prov och surfade in på kommunens sida för att se vad dem erbjuder och såhär skriver de:
kommunens miljökontor förmedlar vattenprovsanalyser. Priset för baspaketet (kemi+mikrobiologi) är 750 kr inkl. moms och frakt. Enbart mikrobiologisk undersökning kostar 480 kr inklusive moms och frakt. Kemisk undersökning kostar 410 kr inklusive moms och frakt. Analys av tungmetaller kostar 570 kr (ingår ej i baspaketet).
vad jag förstått i andra trådar är det bra priser som kommunen erbjuder men frågan är vilket prov jag ska välja efter mina förutsättningar
MVH/T
Eurofins har kompletta paket för både grävd och borrade brunnar.
Rek. Från socialstyrelsen är att man testar sitt vatten var tredje år, och då kemisk normalkontroll, mikrobiologiskt samt även tungmetaller uran, arsenik och bly.
Finns färdiga paket tror dom kostar 1395:-
Har du ingen analys sen förut ska du nog testa allt.
Rek. Från socialstyrelsen är att man testar sitt vatten var tredje år, och då kemisk normalkontroll, mikrobiologiskt samt även tungmetaller uran, arsenik och bly.
Finns färdiga paket tror dom kostar 1395:-
Har du ingen analys sen förut ska du nog testa allt.
Ja men de blir det ändå billigare om kommunen gör det...
Så du tycker jag ska ta hela paketet då alltså?
Så du tycker jag ska ta hela paketet då alltså?
en till fråga då, finns det filter som tar bort tungmetaller? och isåfall är de hiskeligt dyra?
tänkte att man kanske inte vill veta om det finns tungmetaller i vattnet
tänkte att man kanske inte vill veta om det finns tungmetaller i vattnet
Det finns olika sätt att rena tungmetaller på antingenen renar man vattnet i köket för mat och dryck eller så renar man i ett större filter för hela huset.
Priser mellan 5000-25000:- beroende på om det finns något mer i vattnet. Dom dyrare lösningarna är kombifilter där man kan kombinera andra åtgärder.
Ta ett komplett så behöver du inte fundera på om vattnet är ok.
Priser mellan 5000-25000:- beroende på om det finns något mer i vattnet. Dom dyrare lösningarna är kombifilter där man kan kombinera andra åtgärder.
Ta ett komplett så behöver du inte fundera på om vattnet är ok.
Omtanken om den egna o närståendes hälsa kanske är skäl nog? Var 3:e år är vettigt......
Det är minsann inte alltid kommunen har de billigaste priserna. Så det är bäst att kolla.
Som mogge skriver så rekommenderar Socialstyrelsen ett prov vart tredje år. Om man däremellan märker någon smak-, lukt eller färgskillnad bör man ta ett nytt prov. Om man är en extra försiktig person kan man ta ett mikrobiologiskt prov varje år för att kolla om man har (e-coli)bakterier eller andra mikroorganismer i vattnet. Detta prov måste nog anses vara det viktigaste, framförallt om man har jordbruk, djuruppfödning, stall och liknande i tillrinningsområdet.
Som mogge skriver så rekommenderar Socialstyrelsen ett prov vart tredje år. Om man däremellan märker någon smak-, lukt eller färgskillnad bör man ta ett nytt prov. Om man är en extra försiktig person kan man ta ett mikrobiologiskt prov varje år för att kolla om man har (e-coli)bakterier eller andra mikroorganismer i vattnet. Detta prov måste nog anses vara det viktigaste, framförallt om man har jordbruk, djuruppfödning, stall och liknande i tillrinningsområdet.
Jag var mera ute efter fakta kring provtagning och vad som kan förändra och påverka en brunns vattenkvalitécarra skrev:
Som exempel kan man ha en 20m djup brunn i ett område med flera brunnar och även enskilda avloppsanläggningar.
Eller så kan man ha en 90m djup brunn helt ensamt ute i skogen.
Och brunnen kan vara för permanentboende eller fritidshus som endast används sommartid.
Man har småbarn i hushållet eller så har man det inte.
Socialstyrelsen råd är många gånger hängsle/livrem utifrån värsta scenario, inte alltid så relevant om man ser historiskt med alla kostråd, etc. Känns inte riktigt som de är den myndighet som ger de bästa rekommendationerna.
Redigerat:
Där håller jag inte riktigt med dig.AndersS skrev:
Socialstyrelsen är en rekommenderande myndighet och pratar ofta bara om ämnets effekt iform av missfärgningar och tekniska skador, och inte dess hälsoeffekter
Ex. På såna fall är Fluoride där livsmedelsverket faställt 1,5 mg som otjänligt och där socialstyrelsen säger otjänligt först vid 6,0. Och för bara ett par år sedan så ändrades socialstyrelsen författningsamling och där lade man till att flouride även kan lagras i benvävnaderna. Man har fram tills dess inte ens pratat om att flouride kan vara farligt utan bara konstaterat att ett högt värde ger ett högre skydd för karies. Socialstyrelsen förklaring på dom olika gränsvärden är att man som enskild användare måste/kan anpassa sitt vatten eller sitt vattenintag. Man anser att som enskild användare kan välja vilket vatten/brunn man vill utnyttja och på det sättet kan reglera sitt fluoride intag, medans man i stan inte har det valet. Men man bör dock inte ha mer än 1,5 mg/liter.
Ett annat fall är Mangan där man i socialstyrelsens fall säger att det är tjänligt med anmärkning vid 0,3 mg, och då av teknisk natur. WHO har fastställt samma värde men ger bedömningen otjänligt pga hälsa. Mangan finns det forskning som visar att hjärnan påverkas negativt av mangan, speciellt små barn innan tarmens regleringsmekanism utvecklats. Hos små barn har man sett effekter så som försämrat minne, inlärningssvårigheter och hyperaktivitet.
Skrivet på mobilen så ursäkta kvaliteten.
Mvh Morgan
Redigerat:
Vi kan ha olika åsikter om Socialstyrelsen rekommendationer, men det var inte mina initiala frågor.
Utan vilka parametrar som som kan påverka om och hur ofta man behöver testa sitt vattten.
Om vi tar de exempel du har med fluoride, om det inte finns när brunnen borras när vattnet testas är det då vanligt att värdena förändras med tiden?
Mangan kan påverka framför allt små barn, även där hade jag funderingen om man t.ex. inte har små barn hur påverkar det intervall för provtagning.
Ett av inläggen säger att man endast bör testa microbiologi.
Vi vet ju inte om det finns förespråkare för "täta" testintervaller då man kan ha sin försörjning från provverksamhet eller liknande arbete
Utan vilka parametrar som som kan påverka om och hur ofta man behöver testa sitt vattten.
Om vi tar de exempel du har med fluoride, om det inte finns när brunnen borras när vattnet testas är det då vanligt att värdena förändras med tiden?
Mangan kan påverka framför allt små barn, även där hade jag funderingen om man t.ex. inte har små barn hur påverkar det intervall för provtagning.
Ett av inläggen säger att man endast bör testa microbiologi.
Vi vet ju inte om det finns förespråkare för "täta" testintervaller då man kan ha sin försörjning från provverksamhet eller liknande arbete
Mycket kan förändra en vattenkälla.
Grävda brunnar påverkas av nederbörd, åkerbruk, närliggande avlopp och skogsmark. Men alla former av vörändringar i marken avverkning eller grävning påverkar vattnet. Det tar dock väldigt lång tid för vatten att förflytta sig så påverkan idag kan ibland härledas till påverkan för år tionden sedan.
Det tog ca 10 år innan dom upptäckte att Roundup inte var biologiskt nedbrytbart utan gick raka vägen ner i grundvattnet. Det innebär att om tio år kommer det troligen vara tre gånger högre värden än det är idag.
Borrade brunnar är inte sällan påverkade av ytvatten (COD) och kan öven dessa påverkas av samma som ovan dock inte i samma utsträckning.
Annars är det vanligaste påverkan från förändringar i vattentillförseln. Ex. Andra borradebrunnar, energibrunnar, gruvor eller kalkbrott.
Jag brukar rek. En kemisk analys då den visar konduktiviteten på vattnet vilket är den totala ledningsförmågan, enkelt utryck salter. Minsta lilla förändring på vattnet visar sig på det värdet. Dessa värden kan man ofta få grattis eller genom andra billigare alternativa analyser via vattenreningföretag på internet.
Det finns även justa konduktivitetsmätare på nätet att köpa för 1000-1500:-.
Och så länge värdet inte förändras så har inte ditt vatten förändrars i någon större utsträckning. Enda undantaget är radon men radon är ofta geologiskt betingat och har väldigt lite med vattnet att göra och därför förändras sällan.
Grävda brunnar påverkas av nederbörd, åkerbruk, närliggande avlopp och skogsmark. Men alla former av vörändringar i marken avverkning eller grävning påverkar vattnet. Det tar dock väldigt lång tid för vatten att förflytta sig så påverkan idag kan ibland härledas till påverkan för år tionden sedan.
Det tog ca 10 år innan dom upptäckte att Roundup inte var biologiskt nedbrytbart utan gick raka vägen ner i grundvattnet. Det innebär att om tio år kommer det troligen vara tre gånger högre värden än det är idag.
Borrade brunnar är inte sällan påverkade av ytvatten (COD) och kan öven dessa påverkas av samma som ovan dock inte i samma utsträckning.
Annars är det vanligaste påverkan från förändringar i vattentillförseln. Ex. Andra borradebrunnar, energibrunnar, gruvor eller kalkbrott.
Jag brukar rek. En kemisk analys då den visar konduktiviteten på vattnet vilket är den totala ledningsförmågan, enkelt utryck salter. Minsta lilla förändring på vattnet visar sig på det värdet. Dessa värden kan man ofta få grattis eller genom andra billigare alternativa analyser via vattenreningföretag på internet.
Det finns även justa konduktivitetsmätare på nätet att köpa för 1000-1500:-.
Och så länge värdet inte förändras så har inte ditt vatten förändrars i någon större utsträckning. Enda undantaget är radon men radon är ofta geologiskt betingat och har väldigt lite med vattnet att göra och därför förändras sällan.
Fån och med 1 januari 2014 är det Livsmedelsverket som ansvarar för information om dricksvatten.