Värme i källare
Jag kommer inom några veckor installera ett bergvärmesystem i mitt hus.
Huset är på 120kvm boyta och en källare med bra takhöjd på 80kvm som jag planerar att börja inreda till tvättstuga/spa-del samt hobbyrum och biorum så snart vedpannan är utslängd.
Det kommer sitta en NIBE 1245-8 i huset och boytan på entréplan har vattenburen golvvärme. Då jag blivit avskräckt från att lägga golvvärme på oisolerad källarplatta efter att ha läst här på forumet om problemen med omvänd fuktvandring tänkte jag istället bygga ett system med konventionella väggradiatorer. Fram till igår min tanke att använda NIBES ECS 41 tilläggsmodul till källaren för att jag utgick ifrån att jag behövde en högre framledningstemp i källarens väggradiatorer. ECS 41 är en extra shuntgrupp med styrning som integreras med 1245'ans egen panel och styrs av en extra innetempgivare som man sätter i källaren i mitt fall.
Men efter att ha tänkt till lite så inser jag att eftersom jag är på ruta 1 så är det ju bara att välja radiatorer som ger önskad effekt vid den låga framledningstemp som resten av systemet (golvvärmen) kommer att nyttja, så slipper jag köpa modulen. Och slipper dessutom försämra verkningsgraden på pumpen genom att värma upp högtempvatten ö.h.t.
Tänker jag rätt här?
Och så har jag en annan delfråga. Vanlig radiator eller fläktkonvektor? Jag har idag helt öppen planlösning i källaren. Inga väggar alls eftersom bjälklaget bärs upp av HEA-balk och enstaka VKR 60x60 som stödben här och där. Förvisso kommer detta att ändras allt eftersom rummen blir till, men detta borde väl vara optimala förutsättningar för att kunna värma hela källaren med en enda högeffekts-fläktkonvektor?
Eller?
Tack på förhand för er support!
Huset är på 120kvm boyta och en källare med bra takhöjd på 80kvm som jag planerar att börja inreda till tvättstuga/spa-del samt hobbyrum och biorum så snart vedpannan är utslängd.
Det kommer sitta en NIBE 1245-8 i huset och boytan på entréplan har vattenburen golvvärme. Då jag blivit avskräckt från att lägga golvvärme på oisolerad källarplatta efter att ha läst här på forumet om problemen med omvänd fuktvandring tänkte jag istället bygga ett system med konventionella väggradiatorer. Fram till igår min tanke att använda NIBES ECS 41 tilläggsmodul till källaren för att jag utgick ifrån att jag behövde en högre framledningstemp i källarens väggradiatorer. ECS 41 är en extra shuntgrupp med styrning som integreras med 1245'ans egen panel och styrs av en extra innetempgivare som man sätter i källaren i mitt fall.
Men efter att ha tänkt till lite så inser jag att eftersom jag är på ruta 1 så är det ju bara att välja radiatorer som ger önskad effekt vid den låga framledningstemp som resten av systemet (golvvärmen) kommer att nyttja, så slipper jag köpa modulen. Och slipper dessutom försämra verkningsgraden på pumpen genom att värma upp högtempvatten ö.h.t.
Tänker jag rätt här?
Och så har jag en annan delfråga. Vanlig radiator eller fläktkonvektor? Jag har idag helt öppen planlösning i källaren. Inga väggar alls eftersom bjälklaget bärs upp av HEA-balk och enstaka VKR 60x60 som stödben här och där. Förvisso kommer detta att ändras allt eftersom rummen blir till, men detta borde väl vara optimala förutsättningar för att kunna värma hela källaren med en enda högeffekts-fläktkonvektor?
Eller?
Tack på förhand för er support!
Som jag ser det borde det gå att "överdimensionera" radiatorerna så de ger önskad värme. Finns tabeller för detta (eller nomogram).David_Berglund skrev:Men efter att ha tänkt till lite så inser jag att eftersom jag är på ruta 1 så är det ju bara att välja radiatorer som ger önskad effekt vid den låga framledningstemp som resten av systemet (golvvärmen) kommer att nyttja, så slipper jag köpa modulen. Och slipper dessutom försämra verkningsgraden på pumpen genom att värma upp högtempvatten ö.h.t.
Tänker jag rätt här?
Tack på förhand för er support!
Absolut, du har tänkt helt rätt!
Nackdelen med en fläktkonvektor är ju att den brummar lite men dimensionerar man den så att den bara behöver gå på lågfart så är det inget man tänker på.
Jag har en bamsekonvektor under vår trapp i källaren som hjälper till att värma ovanvåningen som jag inte ville bryta upp golvet för att lägga golvvärme i (Frugan vägrade fula radiatorer där uppe). Sitter och jobbar bara ett par meter från konvektorn i princip heltid och störs inte av den.
Nackdelen med en fläktkonvektor är ju att den brummar lite men dimensionerar man den så att den bara behöver gå på lågfart så är det inget man tänker på.
Jag har en bamsekonvektor under vår trapp i källaren som hjälper till att värma ovanvåningen som jag inte ville bryta upp golvet för att lägga golvvärme i (Frugan vägrade fula radiatorer där uppe). Sitter och jobbar bara ett par meter från konvektorn i princip heltid och störs inte av den.
2-rörs blir det väl i förlängningen men i steg ett tänker jag mig bara en enda fet konvektor och då blir ju även ett 2-rörs system kort och gott en radiator i serie.
Har tittat lite på denna.http://www.rinkabyror.se/artikel/ul-11-flaktkonvektor/ i version UL 36. Den ger 3540W vid DT30. Och utifrån hur det var i vintras så behövde jag köra ut som mest 38° på stigartempen för att hålla 22° i huset när det var som kallas (-23°). Så om jag tänker att jag även med värmepumpen kommer peaka på 38° stigartemp och söker ha 20° i källaren får jag DT18, och då ger samma konvektor istället runt 1400W om ja räknat rätt. Och då mina källarväggar består av betongelement med 150mm cellplastkärna tror jag att detta kommer räcka trots oisolerad platta. Det är ordentligt med kapillärbrytande skikt under och ordning på grundvattennivån. Huset byggdes -93.
Har jag tänkt/räknat rätt här?
Har tittat lite på denna.http://www.rinkabyror.se/artikel/ul-11-flaktkonvektor/ i version UL 36. Den ger 3540W vid DT30. Och utifrån hur det var i vintras så behövde jag köra ut som mest 38° på stigartempen för att hålla 22° i huset när det var som kallas (-23°). Så om jag tänker att jag även med värmepumpen kommer peaka på 38° stigartemp och söker ha 20° i källaren får jag DT18, och då ger samma konvektor istället runt 1400W om ja räknat rätt. Och då mina källarväggar består av betongelement med 150mm cellplastkärna tror jag att detta kommer räcka trots oisolerad platta. Det är ordentligt med kapillärbrytande skikt under och ordning på grundvattennivån. Huset byggdes -93.
Har jag tänkt/räknat rätt här?
Redigerat:
Om jag minns rätt så brukar man räkna med c:a halva effektbehovet i källaren eftersom jorden är varmare än DUT.
Relativt nybyggd kåk så bör du väl ligga på 35W/m3, bara att räkna.
Tänk på att effekterna som anges på fläktkonvektorerna är vid maxhastighet på fläkten. Den vill du inte köra så fort då det låter rätt högt. Bäst blir det om du inte kör mer än max halvfart.
1400W vid DT18 låter rätt rimligt.
Relativt nybyggd kåk så bör du väl ligga på 35W/m3, bara att räkna.
Tänk på att effekterna som anges på fläktkonvektorerna är vid maxhastighet på fläkten. Den vill du inte köra så fort då det låter rätt högt. Bäst blir det om du inte kör mer än max halvfart.
1400W vid DT18 låter rätt rimligt.
Kan man räkna med samma kompenseringsfaktorer för varierande DT på en fläktkonvektor som på vanlig radiator? Alltså den som finns på Rinkabyrör exempelvis (se länk).
http://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/dimensionering-radiator/
http://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/dimensionering-radiator/
Då var det beställt.
Drar lite info om hur det blev och avslutar med en fråga...
Borrning av 180m aktivt djup sker andra halvan av v41, och installation tätt därefter. NIBE 1245-8 som sagt ovan.
Blev så att jag bakade in material och installation för en Daikin FWV 35 fläktkonvektor med styrpanel som reglerar fläkthastigheten och därmed effekten mot börvärde (i tre fasta steg). Dock ingen termostat på vattnet men eftersom den kommer drivas passivt på den temperatur som innegivaren för golvvärmen begär fram så kan den rimligen inte värma för mycket med fläkten helt avstängd resonerade jag.
Den ger mellan 1,7kW på lägsta fart och 2,9kW på högsta vid DT20 så det känns som det borde räcka bra för min förhållandevis välisolerade källare. Var så pass liten prisskillnad mellan de olika storlekarna på värmebatteriet i dem, så jag resonerade så att hellre ha den överdimensionerad och att den går på låg fart eller rent av på intermittens även när det är som kallast, än att upptäcka att den chokar på 18-19 grader och jag saknar det sista lilla.
Skall bli spännande det här
Så till frågan...
Enda jag inte riktigt har koll på är hur pumpen beter sig när det är så varmt vid innegivaren att ingen värme behöver tillföras. På sommaren alltså. Slutar pumpen helt att cirkulera då?
I så fall kommer jag inte kunna nyttja fläktkonvektorns funktionen för frikyla (vilket inte lär behövas i källaren) och jag kan heller inte få någon stödvärme i källaren sommartid vilket kommer resultera i 15-16 grader. Alltså kallare i källaren på sommaren än annars vilket inte ger mig några fördelar alls som jag ser det.
En liten kreativ idé jag har här skulle vara att efterinstallera ytterligare en innertempgivare i källaren och sätta en manuell brytare mellan den som är uppe i huset och den i källaren. När jag kommer dit hän att det börjar bli så varmt på våren att det bryter, så slår jag över den till källaren som styrning. Och så ställer jag ner alla rumstermostater uppe i huset på minimum vilket gör att ingen cirkulation kommer att ske uppe i huset och vips går allt bara till källarns konvektor med en temperaturreglerad och därmed kostnadseffektiv drift.
Vad tror ni om denna lösning? Eller finns det smartare sätt?
Syftet är alltså att undvika att få källaren kallare än det värde jag ställt på fläktkonvektorns panel.
Drar lite info om hur det blev och avslutar med en fråga...
Borrning av 180m aktivt djup sker andra halvan av v41, och installation tätt därefter. NIBE 1245-8 som sagt ovan.
Blev så att jag bakade in material och installation för en Daikin FWV 35 fläktkonvektor med styrpanel som reglerar fläkthastigheten och därmed effekten mot börvärde (i tre fasta steg). Dock ingen termostat på vattnet men eftersom den kommer drivas passivt på den temperatur som innegivaren för golvvärmen begär fram så kan den rimligen inte värma för mycket med fläkten helt avstängd resonerade jag.
Den ger mellan 1,7kW på lägsta fart och 2,9kW på högsta vid DT20 så det känns som det borde räcka bra för min förhållandevis välisolerade källare. Var så pass liten prisskillnad mellan de olika storlekarna på värmebatteriet i dem, så jag resonerade så att hellre ha den överdimensionerad och att den går på låg fart eller rent av på intermittens även när det är som kallast, än att upptäcka att den chokar på 18-19 grader och jag saknar det sista lilla.
Skall bli spännande det här
Så till frågan...
Enda jag inte riktigt har koll på är hur pumpen beter sig när det är så varmt vid innegivaren att ingen värme behöver tillföras. På sommaren alltså. Slutar pumpen helt att cirkulera då?
I så fall kommer jag inte kunna nyttja fläktkonvektorns funktionen för frikyla (vilket inte lär behövas i källaren) och jag kan heller inte få någon stödvärme i källaren sommartid vilket kommer resultera i 15-16 grader. Alltså kallare i källaren på sommaren än annars vilket inte ger mig några fördelar alls som jag ser det.
En liten kreativ idé jag har här skulle vara att efterinstallera ytterligare en innertempgivare i källaren och sätta en manuell brytare mellan den som är uppe i huset och den i källaren. När jag kommer dit hän att det börjar bli så varmt på våren att det bryter, så slår jag över den till källaren som styrning. Och så ställer jag ner alla rumstermostater uppe i huset på minimum vilket gör att ingen cirkulation kommer att ske uppe i huset och vips går allt bara till källarns konvektor med en temperaturreglerad och därmed kostnadseffektiv drift.
Vad tror ni om denna lösning? Eller finns det smartare sätt?
Syftet är alltså att undvika att få källaren kallare än det värde jag ställt på fläktkonvektorns panel.
Redigerat:
Värmepumpen styr i huvudsak utifrån utetemperaturen, den korrigerar sedan detta värde med hjälp av innegivaren. I menyerna ställer du in vid vilken temperatur som pumpen skall sluta göra radiatorvatten, normalt ställer man in den utetemperatur där huset inte längre behöver tillskottsvärme, då solinstrålning, apparater och människor värmer resterande upp till komfortnivå.
Jag har liknande problem som det du förutser, men det är bara tidigt på försommaren som det blir lite kyligt i källaren. Så jag har inte orkat åtgärda det, men jag har funderat över en liknande lösning som du med två inomhusgivare. Jag tror det skulle funka bra
Det är möjligt att du får för många start/stopp på pumpen om du stänger ner alla rumstermostater. Volymen som pumpen jobbar mot blir då för liten. Det kan du åtgärda genom en volymtank.
Jag har liknande problem som det du förutser, men det är bara tidigt på försommaren som det blir lite kyligt i källaren. Så jag har inte orkat åtgärda det, men jag har funderat över en liknande lösning som du med två inomhusgivare. Jag tror det skulle funka bra
Det är möjligt att du får för många start/stopp på pumpen om du stänger ner alla rumstermostater. Volymen som pumpen jobbar mot blir då för liten. Det kan du åtgärda genom en volymtank.
Tänkte på det där med start/stoppen som en möjlig nackdel, men det slog mig inte att man kunde ha en extravolym.
Väldigt schablonmässigt räknat tror jag att jag har ca: 120l i min golvvärmestam i huset. (5m rör/m² x 0,2l/m med 20mm-slang).
Behöver man ha motsvarande stor volym för att få bort problemet? Eller kan man tänka sig att jag har ett nytt användningsområde för den 55l varmvattenberedare som blir över efter pumpinstallationen? Iofs behöver det väl inte ens vara isolerat, all läckvärme från denna balja blir ju ändå uppvärmning av samma utrymme som radiatorn skall värma.
Men förutom förlusten av det eventuella marknadsvärdet på min varmvattenberedare borde väl detta inte vara så dumt? Den är ju redan gjord för att cirkulera med en bibehållen konstant volym.
Väldigt schablonmässigt räknat tror jag att jag har ca: 120l i min golvvärmestam i huset. (5m rör/m² x 0,2l/m med 20mm-slang).
Behöver man ha motsvarande stor volym för att få bort problemet? Eller kan man tänka sig att jag har ett nytt användningsområde för den 55l varmvattenberedare som blir över efter pumpinstallationen? Iofs behöver det väl inte ens vara isolerat, all läckvärme från denna balja blir ju ändå uppvärmning av samma utrymme som radiatorn skall värma.
Men förutom förlusten av det eventuella marknadsvärdet på min varmvattenberedare borde väl detta inte vara så dumt? Den är ju redan gjord för att cirkulera med en bibehållen konstant volym.
Redigerat:
Okej.
Så jag skulle alltså för att uppnå detta behöva komplettera min stam med en 80l tank även när hela systemet är i drift, och på sommaren när bara källaren går skulle det behöva vara 200l extra?
Undantaget den minimala volym som blir i rörsystemet i källaren då förståss, det är ju några liter där oxå.
Rätt uppfattat?
Så jag skulle alltså för att uppnå detta behöva komplettera min stam med en 80l tank även när hela systemet är i drift, och på sommaren när bara källaren går skulle det behöva vara 200l extra?
Undantaget den minimala volym som blir i rörsystemet i källaren då förståss, det är ju några liter där oxå.
Rätt uppfattat?
Nu kanske jag är lite sent ute men vill du bli av med källarkänslan i källaren så ska de oisolerade kalla golven bort. Även om du använder fläktkonvektor etc tror jag du har enormt mycket att vinna på att gräva ur och isolera och få ner golvvärme i plattan.
Du tänker ju lägga ner en del tid och pengar på detta utrymme och då är det ju verkligen värt besväret att kämpa med spaden i några veckor.
Du tänker ju lägga ner en del tid och pengar på detta utrymme och då är det ju verkligen värt besväret att kämpa med spaden i några veckor.