En annan aspekt är att etylenglykolen är lättare att pumpa än propylenglykol, det har nog ingen praktiskt skillnad när systemet är varmt, men om man ska starta upp värmen vid -20 har det betydelse.
 
Fast nu diskuteras det väl bara fordonsglykoler? Vad jag vet finns det väl via vvs firmor lämpliga produkter som är anpassade för dylika system? Eller är de svindyra eller bara vanlig fordonsglykol de också?
 
Dowcal/glyterm m.fl är det vi använder på industrisidan i bl.a köldmediekretsar där ena sidan eller bägge siderna växlas av mot själva köldmediesystemet via värmeväxlare t.ex bergvärme.
I vissa butiker går det propylenglykolblandning ut i kyldiskarna för att hålla nere på totala köldmediemängden i maskinparken.
Dowcal 10 (eller 100) är etylen
Dowcal 20 (eller 200) är propylen
 
A Arnodt skrev:
Vid 20 grader Celsius om 50 volyms-% glykol vattenblandning:

Värmekapacitet blandning vatten och 1,2-propylenglykol(C3H6(OH)2): ca 3,32 kJ/(kg oC)
Värmekapacitet blandning vatten och etylenglykol(C2H4(OH)2): ca 3,3 kJ/(kg oC)

ren 1,2-propylenglykol(C3H6(OH)2):2,50 kJ/(kg oC)
ren etylenglykol(C2H4(OH)2): 2,35 kJ/(kg oC)
rent vatten: 4,2 kJ/(kg oC)

Alltså ingen nämnvärd skillnad på värmekapaciteten om man väljer vattenblandning med etylenglykol eller 1,2-propylenglykol.
Däremot blir givetvis värmekapaciteten sämre för en glykol-vattenblandning jämfört med vanligt vatten. Etylenglykolen är giftig och får man inte släppas ut i avloppet.
Däremot är 1,2-propylenglykol ganska ofarligt.

När någon säger glykol, menar han troligen etylenglykol är samma som monoetylenglykol.
Säger någon propylenglykol menar han troligen 1,2-propylenglykol.

iMikaelLundgren påstående ovan att propylenglykol har sämre värmekapacitet än etylenglykol, verkar alltså inte stämmer. Var har du det ifrån? Det är ju tvärt om, om man ser på de rena komponenterna.
Jag har bara citerat länken. Om du klickar på länken då hittar du svaret.
 
S
Byter man glykol eller får den vara samma för alltid?
Tål alla värmepumpar glykol, det är ju ganska aggressivt..
 
Jag tittar i VDI-Wärmeatlas, utgåva 1991, sidan Dd13. En ingenjör har sådan bibel på bokhyllan.

Värmekapacitet per kg
rent monoetylenglykol = etylenglykol( C2H4(OH)2 ) vid 20 oC: 2,3 kJ/(kg oC)
rent propylenglykol = 1,2-propylenglykol( C3H6(OH)2 ) vid 20 oC: 2,5 kJ/(kg oC)

Värmekapacitet per Liter
rent monoetylenglykol = etylenglykol( C2H4(OH)2 ) vid 20 oC: 2,61 kJ/(Liter oC)
rent propylenglykol = 1,2-propylenglykol( C3H6(OH)2 ) vid 20 oC: 2,63 kJ/(Liter oC)


Datablad etylenglykol
www.glykolundsole.de/Downloaddateien/Glykosol_N_Datenblatt_D.pdf

Datablad 1,2-propylenglykol
www.glykolundsole.de/Downloaddateien/Pekasol_L_2007_deu.pdf

Nu ska länkarna funka


Från ovan 2 diagram fås när man tittar i diagramen nedan uppgifter för värmekapaciteten:
1,2-propylenglykol 50 vol-% med vatten vid 20 oC 3,57 kJ/(kg oC)
etylenglykol 50 vol-% med vatten vid 20 oC 3,35 kJ/(kg oC)

Även utspädd med vatten har propylenglykol alltså högre värmekapacitet(dock bara aningen högre) än etylenglykol.

Jag tycker inte man kan säga att propylenglykol har lägre värmekapacitet än etylenglykol.
Kan det vara så att din källa iMikaellundgren har feltolkat något, eller missuppfattat data?
Det verkar vara en rörmokarfirma, och kanske inte är så noga med vad de basunerar ut. Rörmokarfirman kanske menar någon annan egenskap som är sämre med propylenglykol, men kan inte skilja på de olika egenskaperna. Så kan det vara.

Värmebäraren i en golvvärmeslinga jobbar i temperaturområdet ca 20 till ca 35 oC, dvs tittar man på dessa vätskors egenskaper vid 20 oC är man väldigt nära arbetsområdet.

Jag tycker nog att de är likvärdiga kandidater när det gäller värmekapaciteten. Därför lämpligt att välja den ogiftiga propylenglykolen, som inte heller behöver lämnas som farligt avfall till återvinningsstation, som man ska göra med begagnad etylenglykol.

När man sedan om ca 10 år av någon anledning vill byta sin värmebärare i golvvärmeslingan, då har man nog glömt bort om man fyllde på etylenglykol eller propylenglykol, och måste pga osäkerhet i alla fall lämna det som farligt avfall till återvinningsstation.

Om man behöver byta ut värmebäraren efter viss tid, vet jag inte, men antar att den kan användas väldigt länge. Är ju blygsam temperatur 20 till 35 oC. Det finns antikorrosionstillsatser i värmebärare för att skona metall. Man köper dem inte purum på apoteket.
 
Redigerat:
A Arnodt skrev:
Jag tittar i VDI-Wärmeatlas, utgåva 1991, sidan Dd13. En ingenjör har sådan bibel på bokhyllan.

Värmekapacitet per kg
rent monoetylenglykol = etylenglykol( C2H4(OH)2 ) vid 20 oC: 2,3 kJ/(kg oC)
rent propylenglykol = 1,2-propylenglykol( C3H6(OH)2 ) vid 20 oC: 2,5 kJ/(kg oC)

Värmekapacitet per Liter
rent monoetylenglykol = etylenglykol( C2H4(OH)2 ) vid 20 oC: 2,61 kJ/(Liter oC)
rent propylenglykol = 1,2-propylenglykol( C3H6(OH)2 ) vid 20 oC: 2,63 kJ/(Liter oC)


Datablad etylenglykol
[länk]

Datablad 1,2-propylenglykol
[länk]

Från ovan 2 diagram fås när man tittar i diagramen nedan uppgifter för värmekapaciteten:
1,2-propylenglykol 50 vol-% med vatten vid 20 oC 3,57 kJ/(kg oC)
etylenglykol 50 vol-% med vatten vid 20 oC 3,35 kJ/(kg oC)

Även utspädd med vatten har propylenglykol alltså högre värmekapacitet(dock bara aningen högre) än etylenglykol.

Jag tycker inte man kan säga att propylenglykol har lägre värmekapacitet än etylenglykol.
Kan det vara så att din källa iMikaellundgren har feltolkat något, eller missuppfattat data?
Det verkar vara en rörmokarfirma, och kanske inte är så noga med vad de basunerar ut. Rörmokarfirman kanske menar någon annan egenskap som är sämre med propylenglykol, men kan inte skilja på de olika egenskaperna. Så kan det vara.

Värmebäraren i en golvvärmeslinga jobbar i temperaturområdet ca 20 till ca 35 oC, dvs tittar man på dessa vätskors egenskaper vid 20 oC är man väldigt nära arbetsområdet.

Jag tycker nog att de är likvärdiga kandidater när det gäller värmekapaciteten. Därför lämpligt att välja den ogiftiga propylenglykolen, som inte heller behöver lämnas som farligt avfall till återvinningsstation, som man ska göra med begagnad etylenglykol.

När man sedan om ca 10 år av någon anledning vill byta sin värmebärare i golvvärmeslingan, då har man nog glömt bort om man fyllde på etylenglykol eller propylenglykol, och måste pga osäkerhet i alla fall lämna det som farligt avfall till återvinningsstation.

Om man behöver byta ut värmebäraren efter viss tid, vet jag inte, men antar att den kan användas väldigt länge. Är ju blygsam temperatur 20 till 35 oC. Det finns antikorrosionstillsatser i värmebärare för att skona metall. Man köper dem inte purum på apoteket.
Hur är det om man jämför viskositeterna för de olika vätskorna? Den borde påverka pumpbarheten. Även värmeöverföringsförmågan i rör och värmeväxlare borde påverka prestandan. Har du data på det?
 
Ja, titta i länkarna i tabellen på slutet i pdf-erna där har du viskositet och annat.

Man får intrapolera för 50 volyms-% blandning. Men ser att:
relativ värmeövergångstal, de måste då mena värmeövergång från glykolen till insida golvslingeröret, är:
1,2-propylenglykol: 0,32
etylenglykol: 0,42

Då ser man att faktiskt 1,2-propylenglykolen är ca 28 % sämre än etylenglykolen. Det kan vara detta rörmokaren menar, men inte lyckas uttrycka. Det betyder att man vid 50 vol-% glykol-vattenblandning behöver ca 28 % fler meter golvslingerör med propylenglykol jämfört etylenglykol. Men går man ner från 50-vol-% till ca 42 volym-% i styrka med propylenglykol, blir det samma värmeöverföring som 50-vol-% etylenglykol.
 
Redigerat:
A Arnodt skrev:
Ja, titta i länkarna i tabellen på slutet i pdf-erna där har du viskositet och annat.
Tack, det skiljer en hel del, båda till propylenglykolens nackdel för användning i den här tillämpningen.
 
Att värmekapaciteten är 28% lägre innebär att man antingen får höja temperaturen någon/några grader eller öka flödet för att transportera önskad mängd energi. Att förlänga golvslingans längd påverkar inget.

Edit: Läste på lite mer, värmeöverföringsvärdet verkar bero på viskositeten och hur turbulensen mellan vätska och slangvägg är. Längre slang, större diameter eller högre temperatur borde fungera.
 
Redigerat:
En annan aspekt med glykol är att ytspänningen reduceras kraftigt och att blandningen "väter" mer. Nu ska naturligtvis kopplingar vara hela och perfekta i en anläggning, men är det det allra minsta på gränsen någonstans så kan läckagerisken öka.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.