Vad hade man för takmaterial på 1850-1900 talet?

6k läst  29 svar

  1. Snigla
    Allvetare Nivå 23
    Hejsan!
    Vi är lite nyfikna på vårt hus generellt och det är svårt att få fram information! Vi beställde en cd-skiva med information om de gamla husen som var här från början och de bilder som de hade - givetvis var vårat hus ett av dem som det inte fanns bilder på :(

    Men vad hade man för takmaterial på hus kring 1850-1890? Byggåret är inte riktigt fastbestämt än, det som sagts till oss verkar inte stämma.. (så vi har backat tillbaka ytterligare några år, men åren jag nämnde stämmer troligen bra iaf).

    Idag har vi plåttak med "fejk-tegel-look", men har en känsla av att det inte är den ursprungliga "looken".. vi funderade ett tag på om det var eternit (alla andra gårdarna vi tittade på innan denna hade ju eternittak).. men det materialet kom väl egentligen senare..?

    Nyfiken som sagt, har ni nån tanke eller bild.. posta här i tråden (y)

    MVH Sandra

    PS - vi ska inte byta tak nu direkt.. men det är kul/intressant och veta hur det sett ut.. så att om/när det blir aktuellt med ett ev takbyte.. så kan vi ha det "ursprungliga" i åtanke..
     
  2. A
    Medlem · Nivå 17
    Tegel var vanligt. Det fanns mängder med små tegelbruk där man slog tegel, både stenar och enkelpannor.
    Vår släkt var bl.a. tegelslagare under hela 1800-talet.
     
  3. A
    Medlem · Nivå 18
    På lite finare hus var det nog tegel. Sedan fanns det spåntak av olika sorter. Tunnspån var det enklare och billigare medan tjockspån kunde hålla länge. Torvtak på enklare stugor. Då var det ett "tätskikt" av näver som det sedan låg torv på. Stående lockpanel på taket tror jag kallades vedtak. Vasstak och halmtak har förekommit på vissa orter.

    Enligt Göran Gudmundssons bok "byggnadsvård i praktiken. Utvändig renovering" var spåntak det vanligaste på hus på landsbygden under senare delen av artonhundratalet.
     
    • Laddar…
  4. Snigla
    Allvetare Nivå 23
    Åhå spännande, finns det några "tecken" man kan leta efter som kan avslöja sådant? (tex takbjälkarnas tjocklek eller liknande). Tegeltak är ju ett ganska tungt tak.. speciellt om man jämför med att de idag satt plåttak..

    Om det nu (tror iof att du har rätt) inte skulle ha varit tegel, finns det andra takmaterial som var vanliga däromkring?
     
  5. H
    Medlem · Nivå 17
    Nu är ju du i Skåne som är väldigt långt söderut så jag vet inte så mycket.

    Frågan är väl var i Skåne du bor och hur de lokala resurserna såg ut och hur rika de var.
    Fanns det timmerskog?
    Fanns det näverskog?
    Fanns det tång?
    Fanns det vass?
    Fanns det överskott på halm?
    Fanns det bra tegellera?
    Fanns det pengar?
    Fanns det gott om mat (=drivmedel för arbetskraft)?

    Rent allmänt kan man säga att pärttak eller spåntak eller sticketak vad man nu än kallar dem de slog igenom på allvar först då det började finnas billig tvåtums svartspik att spika dem med och maskiner att hyvla pärtorna på. Enligt August Holmberg skedde det stora genomslaget i Blekinge på 1870-talet. Här uppe kom det stora genomslaget vid ungefär samma tid. Sannolikt också i dina trakter.

    Tidigare fanns det också pärttak nedåt södra Sverige men de var lagda med huggna eller handspäntade pärtor fästa med antingen träpluggar eller med någon sorts vågräta fästpärtor och enstaka stora spikar. De taken var helt säkert dyra att lägga och knappast vanliga. Tänk vilket oerhört arbete per kvadratmeter.

    Alla typer av pärttak ligger på ett underlag av antingen okantade bräder eller avbilade slanor med springor emellan. Man ser att de är fullslagna med spikar (eller möjligtvis träpluggar). Pärttak förutsatte tillgång på lämpligt pärtvirke det vill säga riktig stockskog med tall eller möjligen gran.

    Torvtak var vanliga i södra Sverige och i städerna långt uppåt Sverige och i Finland. Underlaget var tätlagda bräder. Ovanpå dem björknäver och ovanpå nävern grästorv. Näver var en handelsvara som fraktades långa vägar bland annat till Island och Färöarna men rent allmänt var ju torvtak mest ekonomiska i trakter där det fanns gott om björkar och frodig gräsvall att skära torven ur. Torvtak har i allmänhet ganska flack taklutning och grovt tilltagna åsar eller takstolar för att bära vikten. I städerna var de populära för att de gav ett visst brandskydd.

    I somliga socknar nedåt Skånekusten där det var virkesbrist lär fattigfolk som inte hade råd med halm ha lagt tak med tång. Jag har aldrig sett ett sådant tak ens på bild och vet ingenting om dem.

    Halmtak och vasstak i dina trakter var bundna. Underlaget var runda slanor lagda vågrätt med rejäla mellanrum. Jag har aldrig sett ett bundet halmtak/vasstak och vet ingenting mera. De lär ha varit väldigt vanliga på alla slags hus i slättbygderna i Skåne där bönderna odlade mycket säd men hade brist på skog. Ofta hade de brant taklutning. Här uppe hade man halmtak/vasstak bara på enklare uthus och de var inte bundna. Längre norrut är de helt okända.

    Vedtak eller nävertak var vanliga i skogstrakter med gott om näver och klena granstammar till takved. De gick att bygga helt utan spik och utan någon råvara som tärde på åker eller äng. Därför var de populära i skogstrakter där all halm behövdes åt djuren och ängsmark var för dyrbar för att gräva upp och närmaste handelsman eller smed var långt borta. Här i Österbotten försvann nävertaken i stort sett kring sekelskiftet 1900 med enstaka undantag i vissa skogsbyar. I dina trakter försvann de sannolikt mycket tidigare om de överhuvudtaget någonsin har funnits.
    Nävertak är vanligen relativt flacka och underlaget för nävern är bräder eller slanor lagda tätt i takfallets riktning och sällan stack utanför väggbandet på långsidorna. Utskiftet på långsidorna är en bred planka som gick enkelt att byta för den ruttnade ofta.

    Brädtak var dyra ända tills kransågarna kom i allmänt bruk i början på 1800-talet. Sedan blev de vanliga på boningshus för de var inte fullt så lättantändliga som nävertak. Under bräderna ligger ett lager näver och under nävern är underlaget byggt som för ett nävertak. De krävde tillgång på bra stockskog och näver och en del spik.

    Tegeltak var svindyra och förbehållna borgare och adel ända tills det maskinslagna teglet kom. Då blev de plötsligt varmans egendom nere i dina trakter. När det hände vet jag inte. Här uppe slog tegeltak aldrig igenom utanför städerna.

    Nu har vi bottenskrapat mina kunskaper. Gav det dig någonting användbart?
     
    Redigerat 26 aug 2016 18:28
  6. K
    Medlem Nivå 11
    Vilka källor har du använt för att få fram bilder? Ofta finns det mer än man tror hos länsmuseum, företag som köpt upp arkiv med flygbilder, lokala fotografer/dagstidningar, hembygdsföreningar o s v. När det gäller textkällor är ju lagfartsregister, böcker som gods och gårdar eller svensk villabebyggelse, onlinearkiv såsom riksarkivet eller arkiv digital mm. Är man framfusig kan man ju även försöka med ättlingar till personer som bott i huset - foton slänger man sällan. Det hänger ju lite på vilken typ av hus du har, och det varierar mycket mellan olika områden, men att det inte skulle finnas något har jag svårt att tro!

    Lycka till med letandet - platsforskning är minst lika spännande som släktforskning (y)
     
  7. R
    Medlem · Nivå 8
    Mycket bra redogörelse av Heimlaga.
    Avgörande för svaret på frågan är dels var huset står, dvs. vilka material och traditioner fanns på den platsen, dels vilken typ av hus det är och vilken ekonomi ägaren hade.

    Det jag kommer på att tillägga är plåt som väl bara fanns i städer och på stora fina byggen. Inte säker på åren när det blev vanligt dock.
    Och skiffer (ev. annat stenmaterial) som nog är ganska starkt knutet till lokal tillgång.

    I princip kan du utgå från att liknande hustyper i samma miljö har haft liknande tak.

    I skogsbygderna (som är det jag kan) var spån vanligt in på 1900-talet och många byggnader fick aldrig tegeltak innan man lade pannplåt (jag uppfattar att eternit var vanligare söderut men i princip motsvarande användning). En anledning var att plåten kunde läggas på befintlig konstruktion med lite eller inga förändringar.

    Om du har massor med hus i omgivningen som hade eternit så hade jag tagit det som ett tecken på att det inte varit tegel innan. Annars hade man bara behållit det befintliga teglet. Reservation dock för om det kan ha varit högre status/mode-potental i materialet i Skåne där det lär ha varit tillgängligt tidigare. (menar du sinuskorigerad eller som småplattor, när är bilderna tagna?)

    http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7099/Varia 2014_9.pdf?sequence=1
     
  8. M
    Medlem · Nivå 13
    I Skåne hade man mycket ofta halmtak under 1800-talet, åtminstone på landsbygden då halm var i princip gratis, taget från åkrarna. Framåt sekelskiftet 1900 blev även spåntak, tjärade papptak och tegeltak vanligare. Halmen fick också lägre kvalitet då, när man började använda maskinella tröskverk. Tångtak förekom också längs kusterna, där man la på nya lager tång med jämna mellanrum. Ävenså vasstak till viss del.

    Skånelängan har ofta skarpa takvinklar just för att vattnet lätt skall rinna av stråtaket. Gamla hus med lägre taklutning skulle tyda på torvtak (eller tång). Eftersom halm var ett lätt material så behövde man inte heller göra så starka takstolar, speciellt på slätten där träd var mer sparsamt förekommande.

    Då blir det premiär här, med ett fantastiskt bandtångtak (ålgräs) som ser ut att behöva gå till frisören:

    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    Tånghus_läsö.jpg


    Huset har ursprungligen legat på Läsö, en ö i Kattegatt öster om Nordjylland.

    Bilden är tagen för ett par veckor sedan då jag besökte Frilandsmuseet i Lyngby (Köpenhamn). Fantastiskt friluftsmuseum för alla som är intresserade av äldre tiders byggnader på danska landsbygden, vilket även inkluderar de förlorade östliga och södra landsändorna (d.v.s. nuvarande södra Sverige och Schleswig-Holstein i Tyskland).
     
    • Laddar…
  9. H
    Medlem · Nivå 17
    Intressant....hela tångtaket ser ju ut som en hopbakad massa......
     
  10. Snigla
    Allvetare Nivå 23
    heimlaga:

    Tack för massa intressant information om hustaken förr (y) ..svårt att kanske få ihop det till nått om mitt tak, men det har inte med din information att göra.. bara att jag inte vet så mycket om trakten här eller föregående ägare!

    Man kan ju "spåna lite".. den mark vi vet ska ha tillhört gården.. är framförallt odlingsmark runt om fastigheten, ingen direkt skog eller så.. och vi brukar kika lite på granngården (vars manngårdsbyggnad förfallit) och fundera på om de är byggda samtidigt eller ej.. det huset har tegeltak (men kan också vara byggt på 1900-talet) och gamla flaggfönster, eller vad de kallas.. det undrar vi om vårt hus hade en gång i tiden också.. (idag har vi typ tre spröjs per båge, bondefönster?)..

    Vi har försökt fråga runt bland grannar osv, men ingen verkar veta nått direkt..
     
  11. yonna
    Medlem · Nivå 14
    Jag byggde i Brantevik. Då fanns bara ett hus kvar med papptak. Mitt nybygge fick listtäckt papptak.

    Numera har flera gamla, renoverade, stugor återfått sina papptak.

    Riksantikvariatämbetet har givit ut en trevlig skrift 1985: "Äldre papptak, historik och renovering". Om du inte kan få tag på den kan du låna mitt ex - vi bor väl inte så värst långt ifrån varandra.
     
    • Laddar…
  12. Anna_H
    Husägare · Nivå 18
    Eternittak är definitivt inte orginal på ett så gammalt hus iallafall, och heller inget man får lägga nytt så vitt jag vet.
     
  13. R
    Medlem · Nivå 8
    Nej, man lägger fibercement - som är samma sak men där andra typer av fiber används istället för asbest.
     
  14. M
    Medlem · Nivå 13
    Riksantikvarieämbetet har ett antal fantastiska skrifter, bl.a. om papptak som yonna nämner. Den finns på nätet numera. De har även en motsvarande om plåttak.
     
  15. Anna_H
    Husägare · Nivå 18
    Nu vet jag inte hur du tänker, men varken fibercement eller eternit fanns väl på 1800-talet? Det uppfanns i slutet av 1800-talet i Österrike, och sedan var ju på 40- och 50-talet man ersatte de gamla materialen med detta.
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: