Något de brukar debitera för att göra.
Om häcken är på kommunens mark, kan kommunen ju inte bara debiterar en "granne" för att utföra ett arbeta på deras egen mark.D Daniel 109 skrev:
Kanske om det kan bevisa vem som har planterat häcken på kommunens mark.
Om en person har bott på en adress när hen gjorde något, då följer det ju inte den adressen. Det följe just den personen.
I andra ord: kommunen måste kunna bevisa, vem som har planterat häcken för att debiterar rätt. (fast jag kan tänka mig att en kommun inte är så noga med det)
(TS har kanske helt andra förutsättningar)
Redigerat:
Troligen gäller detta:
Om fastigheten omfattas av detaljplan då har inte väghållaren rätt att placera skylt på din tomt/fastighet. (om det inte finns servitut e.d men du skrev att det inte finns)
Om det är en allmän väg, utanför detaljplanelagt område kan vägområde rymmas inom din fastighet vilket kan ge väghållaren rätt till skyltning inom fastighet. Om alternativ 1 gäller, be kommunen flytta skylten. OBS! bilden är inte direkt skarp men det ser ut som häcken rår över grannfastighet och vägfastighet vilket kan vara bekymmersamt som någon skrev tidigare.
Om fastigheten omfattas av detaljplan då har inte väghållaren rätt att placera skylt på din tomt/fastighet. (om det inte finns servitut e.d men du skrev att det inte finns)
Om det är en allmän väg, utanför detaljplanelagt område kan vägområde rymmas inom din fastighet vilket kan ge väghållaren rätt till skyltning inom fastighet. Om alternativ 1 gäller, be kommunen flytta skylten. OBS! bilden är inte direkt skarp men det ser ut som häcken rår över grannfastighet och vägfastighet vilket kan vara bekymmersamt som någon skrev tidigare.
Precis, kolla upp detaljplanens avgränsning mellan gatan och kvartersmarken. Vanligen sammanfaller den med fastighetsgränsen (men inte alltid). Och ofta är det enkelt att veta var fastighetsgränsen går för gränserna i den digitala kartan stämmer med de verkliga gränserna men mer än sällan stämmer de riktigt dåligt och den digitala gränsen är flera meter fel. Det senare är vanligt i äldre mindre småhusområden där fastigheterna en gång styckades av genom den gamla metoden med avsöndring.
Det är ingen som tvivlar på TS uppfattning om att skylten står på dennes fastighet. Men det finns alla anledning att ifrågasätta om det faktiskt förhåller sig på det viset.B b8q skrev:
Att kartbilden säger att så är fallet är inte nödvändigtvis samma sak som att det är så. Gränsen på kartan kan vara flera meter fel och i det här specifika fallet räcker det med några dm för att skylten ska vara på rätt sida gränsen.
Till det kommer frågan om vägområdets vara eller inte vara.
Det kan finnas alla möjliga skäl till att det finns vägområde på din fastighet (om det nu gör det), även om det är inom detaljplanelagt område!
Om vi tar exemplet jag skrev ovan (#8) så ser man om man läser i detaljplanen att den t.ex. säger att det ska vara vägmark och en liten remsa park (min blåmarkering nedan) på den med rött inringade fastigheten 1:340, men också att befintliga områdes- och bestämmelsegräns är "avsedd att utgå" (gulmarkerade gränser i bilden nedan).
Här blir det en oklarhet om man även avsåg att fastighetsgränser skulle utgå och missade att ange det, eller om de skulle räknas in bland områdes- och bestämmelsegränser (planen är från 50-talet, svårt att veta hur man resonerade då). Men dessa fastighetsgränser kom i praktiken aldrig att utgå; kanske tyckte Trafikverket (dåvarande Vägverket) att det skulle bli alldeles för dyrt med lantmäteriförrättningar på en massa fastigheter längs E18 (detaljplanen medger ju redan vägmark), kanske kom man istället överens med fastighetsägarna om någon "intrångsersättning", vad vet jag? Servitut finns det iaf inte.
Så i praktiken finns det idag - enligt detaljplanen - vägmark (för en Europaväg!) på privata fastigheter, och i fastighetsregistret har dessa fastigheter kvar sina gamla gränser och sin gamla areal (varav de förstås bara kan nyttja kanske 60%, men i vissa fall kanske man har en planbestämmelse som säger att man får "bebygga 25% av fastighetens areal", och då spelar den registrerade arealen roll.
Om vi tar exemplet jag skrev ovan (#8) så ser man om man läser i detaljplanen att den t.ex. säger att det ska vara vägmark och en liten remsa park (min blåmarkering nedan) på den med rött inringade fastigheten 1:340, men också att befintliga områdes- och bestämmelsegräns är "avsedd att utgå" (gulmarkerade gränser i bilden nedan).
Här blir det en oklarhet om man även avsåg att fastighetsgränser skulle utgå och missade att ange det, eller om de skulle räknas in bland områdes- och bestämmelsegränser (planen är från 50-talet, svårt att veta hur man resonerade då). Men dessa fastighetsgränser kom i praktiken aldrig att utgå; kanske tyckte Trafikverket (dåvarande Vägverket) att det skulle bli alldeles för dyrt med lantmäteriförrättningar på en massa fastigheter längs E18 (detaljplanen medger ju redan vägmark), kanske kom man istället överens med fastighetsägarna om någon "intrångsersättning", vad vet jag? Servitut finns det iaf inte.
Så i praktiken finns det idag - enligt detaljplanen - vägmark (för en Europaväg!) på privata fastigheter, och i fastighetsregistret har dessa fastigheter kvar sina gamla gränser och sin gamla areal (varav de förstås bara kan nyttja kanske 60%, men i vissa fall kanske man har en planbestämmelse som säger att man får "bebygga 25% av fastighetens areal", och då spelar den registrerade arealen roll.
Redigerat:
Väldigt vanligt när det gäller häckar mm. i villaområden.H he-peter skrev:
Om det visuellt ser ut som din häck tycker kommunerna att du ska klippa den så den inte är vägen för gatan mm. De har så klart rätt att göra detta själva enligt jordabalken och anser att de har rätt att tvinga dig att göra det enligt av mig okänt resonemang som nog aldrig har prövats rättsligt.
Själv klippte jag häcken när kommunen säger till för om de klippte den enligt jordabalken skulle de klippa bort väldigt mycket mer än jag önskar.
Plan- & bygglagen 8 kap 15 § Är något det hänvisas till.
”En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”
”En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”
Trafikverket agerar annorlunda än kommuner. Deras entreprenör bara kommer och klipper med ett jätteaggregat. Så låter man växtlighet tränga ut i vägbanan så blir den massakrerad. Det är ju egentligen så kommunen också kan agera om de önskar det på allmän plats gata. Men traditionen är väl mer att be fastighetsägaren klippa själv. Sparar pengar och är i enlighet med jordabalkens idé hur det ska gå till, alltså med kommunikation grannarna emellan.
Att kommunen skulle ha framgång rättsligt med att få ersättning av fastighetsägare för att röja växtlighet på allmän plats tror jag när jag ser det. Låter som märkliga tankar som ibland dyker upp bland kommunalanställda, att man tror att man är någon sorts kommunordningspersoner och inte har ett servicejobb.
Att kommunen skulle ha framgång rättsligt med att få ersättning av fastighetsägare för att röja växtlighet på allmän plats tror jag när jag ser det. Låter som märkliga tankar som ibland dyker upp bland kommunalanställda, att man tror att man är någon sorts kommunordningspersoner och inte har ett servicejobb.
Om problemet är tomten så fungerar ju den regleringen. Men om det handlar om skötsel av allmän plats så är ju 8 kap 15 § PBL inte aktuell. Istället är det huvudmannen för den allmänna platsen som ansvarar för att röja växtlighet. Vanligen då kommunen eller om det råder enskilt huvudmannaskap, typiskt sett den anläggningssamfällighet som förvaltar den allmänna platsen.D Daniel 109 skrev:
Det kostar ju ingen att begära att grannen ska röja den allmänna platsen...redarn skrev:
Men kanske inte helt lirar med förvaltningslagen att som kommunmedarbetare lura enskilda att de har ansvar för att underhålla allmän plats när de inte har det.
Just att man luras ogillar jag. Starkt.Claes Sörmland skrev:
Men att hjälpa till att sköta den allmänna platsen utanför min tomt vill jag ändå göra för området blir trevligare om jag sköter kommunens gräsremsa mellan gata och häck och jag får lite större praktisk tomt då häcken kan stå i gränsen.