Jag försöker förstå vad "100a" på den här ritningen över VA-systemet i mitt hus innebär. 100ab verkar innebära betongavlopp eftersom jag varit och rotat i dagvattnet men rören under husen har jag inte rört. De inre rören som jag sett är gjutjärn. Huset är byggt 1957.

Det jag framförallt funderar på är om rören under huset kan vara gjutjärn eller betong?


Handskriven och tryckt ritning av VVS-system med markeringar "100a" och "100ab", noteringar och måttangivelser.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Åsa Lund
Jag hade gissat på att 100 a är avlopp av gjutjärn
100 ab är avlopp av betong (vilket de verkar använda till dränering)
Hittar du en ritning nummer 1 i bunten med förklaringar på kanske?
 
Krilleman
Min gissning är också gjutjärn.
 
Jag skulle också gissa gjutjärn men det är ju inte mer än en gissning.

Vad baserar ni gissningen på? Är 100ab och 100a någon vedertagen beteckning?
 
Enligt den här rapporten verkar gjutjärnsrör från 50-talet som ligger i grus och sand ha en medianlivslängd på 100 år, medans betong lever betydligt längre om man inte får rotinträngning.

http://vav.griffel.net/filer/Rapport_2011-14.pdf
 
Redigerat:
Fel, 100 år var i "normal mark".
 
Jag har grävt upp kilometervis av både gjutjärn och betongrör.

Alla har ätits upp inifrån.

Ibland bara enstaka rör i en annars förhållandevis frisk avloppsanläggning.

Vill du sova tryggt så filma dina rör, men det är nära på omöjligt att via filmning se hur mkt som är kvar av rören om det inte är hål dvs.
 
  • Gilla
Kentaxel
  • Laddar…
Jag tänker så här:

- Gjutjärnsavlopp kan vara slut efter 50 år eller hålla i över 150 år.
- Jag sågade av en bit horisontell stam i samband med en badrumsrenovering och den var jättefin.
- Inga grannar, i likadana radhus byggda samtidigt, har haft problem med avloppet vad jag vet.
- Jag har inte haft några avloppsproblem.
- Det är inte förrän man får genomfrätning som man ser att man har problem. Filmning kan bara hitta vissa problem.
- Läckage under huset är ingen katastrof om det inte blir sättningar eller stopp.

Därmed kan jag avvakta med åtgärder tills jag får indikationer på problem.
 
Claes Sörmland
Är det inte så enkelt att "100a" betyder "100 mm avlopp"? Eftersom att avloppsrör var i gjutjärn vid tiden så är de dragna i just gjutjärn.

Om betongrör önskades så skrevs det ut med ett "b" efteråt, t ex "100ab".
 
Jo det kanske är så enkelt.
 
Nä jag skulle inte vara speciellt orolig om du inte har några problem med stopp i avloppet.

Dom tidiga gjutjärnsrören var tjärbehandlade invändigt.
Därför kan livslängden vara väldigt varierande, även kvalitén på gjutjärnet varierar och det finns måndagsexemplar..

Sättningar har jag sett, men då är det uteslutande i större hyresfastigheter där det varit problem i flera år..
 
På min ritning från -58 är gjutjärnsrören endast utmärkta med dimension i mm (152, 102, 76, 63). Dagvattnet i betong kallas 100ab och röret ut i gatan som jag antar är i betong heter 150al.

Inte helt konsekvent alltså.

Jag gissar också på att 100a är gjutjärn, men antagligen 4"

Jag kapade förövrigt av stammen (6") för några år sedan i samband med en renovering. DEn mesta av färgen satt kvar både utanpå och inuti. Funderar fortfarande på om jag inte förkortade totallivslängden med min jetkoppling mot 160mm nytt plaströr.
 
Redigerat:
Här är två tabeller från rapporten jag länkade ovan. Den nedre avser äldre gjutjärn (gråjärn, ej segjärn).

Tabeller som visar egenskaper och historik för olika typer av rörmateriel såsom gjutjärn och sejgjärn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Tabell med korrosionshastigheter och genomsnittstider för gjutjärn i olika jordarter baserat på tysk standard DIN 50 929, del 3.
 
Claes Sörmland
Dsl skrev:
På min ritning från -58 är gjutjärnsrören endast utmärkta med dimension i mm (152, 102, 76, 63). Dagvattnet i betong kallas 100ab och röret ut i gatan som jag antar är i betong heter 150al.

Inte helt konsekvent alltså.
Hm, begreppet "150al" skulle också kunna stå för "150 mm avloppsrör i lergods". Numera används ju inte lergodsrör men Höganäsrören har ju lagts förr. Någon 1% av avloppsledningsnätet i Sverige och 1969 upphörde tillverkningen berättar Google:

http://docplayer.se/26082705-Rormaterial-i-svenska-va-ledningar-egenskaper-och-livslangd.html
 
Jarlingar skrev:
Sättningar har jag sett, men då är det uteslutande i större hyresfastigheter där det varit problem i flera år..
Det ska väl rinna ut en himla massa vatten innan det blir sättningar under huset tänker jag. Så jag fortsätter att inte vara särskilt orolig för eventuella avloppsläckage under jord.

Börjar det bli problem med stopp i avloppet får jag väl filma avloppet och relina om det blir problem.

Jag har också hopp för teknikutvecklingen. Om 10 år kanske vi har en liten robot som man skickar ner i röret och lagar eventuella läckor enkelt och billigt.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.