B Boende45 skrev:
Du kan aldrig räkna hem en lvvp, tvärtom kommer förlusterna bli något större jämfört med llvp, men tystnaden är ju värt en hel del.
Hur kan du veta det?
En llvp funkar ju på en öppen planlösning.. sämre om det är massa smårum..
Behövs det inte mekanisk frånluft åxå?
 
plåtrickard plåtrickard skrev:
Hur kan du veta det?
En llvp funkar ju på en öppen planlösning.. sämre om det är massa smårum..
Behövs det inte mekanisk frånluft åxå?
Du kan ha rätt, men de flesta planlösningar fungerar med en modern LLVP idag. En Mitsubishi Hero eller Sumo trycker in värmen i sovrum om dörröppningen är minst 15 cm. Kräver dock hög fläkthastighet = hög ljudstörning.

LVVP ger hög COP men distributionen med vatten istället för luft ger ofta i praktiken en del förluster oavsett radiatorer eller golvvärme. Dessutom blir systemet trögt vilket passar illa i ett fritidshus där man vill ha snabb värme.

Mekanisk frånluft ger möjlighet till FLVP men det var ju inte aktuellt här.
 
När jag byggde mitt fritidshus gjorde jag såhär:
110mm avloppsrör liggande under markisoleringen, röret har några dräneringshål borrade i underkant för att ev kondensvatten ska rinna ut. 2st 90º-böjar i vardera ände. Den yttre böjen övergår i en rostfri (av estetiska skäl) "snorkel" som sitter monterad på fasaden.

Anledningen till mitt val var dels att jag inte ville ha någon onödig köldbrygga och att jag oavsett lösning ville ha tilluften minst en meter upp från marken pga mycket snö vintertid.

(tilluften är det orangea röret som sticker upp ungefär mitt i formen)
Byggplats för fritidshus med synliga avlopps- och tilluftsrör. Orange rör sticker upp, omgiven av grus och isoleringsmaterial, med träd och sjö i bakgrunden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Orange tilluftsrör sticker upp från betongfundament med armeringsnät och röda rör för golvvärme, visar grundläggning för fritidshus.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Fritidshusets grund med armeringsnät och rör för avlopp och tilluft. Ett orange tilluftsrör syns i mitten på den nylagda formen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Rostfri snorkel för tilluft monterad på träfasad, del av ett byggprojekt för att undvika köldbrygga och snöproblem.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Rostfri böjd ventilationsrörsnokel med nät över öppningen, monterad på träfasad.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
martin.sveg
  • Laddar…
J jool08 skrev:
Hej! Vi bygger ett nytt fritidshus och jag har fått olika råd kring detta. Jag har hittat några äldre trådar om ämnet men ingen som riktigt vägleder mig till ett beslut.

Vi har två alternativ, antingen ett spirorör som ligger direkt under betongplattan. Braskaminen ska stå mitt i huset vilket gör att det krävs ett cirka 3 meter långt rör som löper rakt under badrumsgolvet. De råd vi har fått är:

1. Tilluft underifrån är mycket bättre och ett självklart val. Tilluftskorsten är dessutom dyrare och har större diameter.

2. Tilluftkanalen kommer ge en väsentlig kylning av betongen och göra badrumsgolvet kallt. Tilluftskorstenen är i princip lika bra och därmed ett självklart val.

Om det spelar någon roll så kommer den primära värmekällan vara en luftvärmepump. Det kommer även finnas vattenburen golvvärme men den kommer drivas av en elpanna och därför mest användas som backup och som komfortvärme för golven.

Vad hade ni valt? Någon med erfarenhet av ett långt spirorör under betongen, ger det en väsentlig kylning som ni märker på golvet?
Visserligen under ett s k ytongbjälklag men hängande fritt i krypgrunden, funkar fint.
Allt i en krypgrund. Lätt att komma åt.

Mynnar under asklåda och roster.
Inget spjäll för förbränningsuften.

Asklådsluckan med spjäll för förbränningsluft från bodelen, numer helt tät.

Efter eldning stänger jag spjället mellan ugn och skorsten.
Spjället har en ursparning på samma sätt som vid kakelugnar. Kan aldrig bli helt tätt.

Vill jag brassa på vid t ex tändning eller om det varit oeldat, kan jag öppna asklådsluckan på glänt, när ugnen blivit varm, typ efter en timme.
Om man gör så vid nedkyld ugn, riskerar den att spricka.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.