Enligt Wikipedia så hade många länder siffran 1 först men vi i Sverige har siffran 0 först, därav en puls för nollan osv,
[länk]
När jag flyttade till Sverige hade jag med mig en tysk telefon med ettan först. Det resulterade i att jag fick räkna om alla telefonnummer innan jag kunde slå dom. Mina gäster klarade aldrig av detta.
En polare vars farsa jobbade på telia hade en sådan här servicetelefon fast helt orange.
[länk]
Man kunde koppla in direkt på stolpen eller plinten och ringa.
Har en AP16, svart, som någon teletekniker glömde i skogarna runt Ljungby, ingen i området saknade sin utan det måste ha varit någon som gästarbetade i området efter stormen Gudrun.
I mina ungdoms dagar så ringde vi mycket till olika bbs:er som resulterade i summor som man tyckte "inte var så farligt mycket det var ju bara ett par tusen" men som man själv ej skulle vilja betala.
På en BBS som vi hängde på där alla vart polare med varandra och hade gemensamma fester så var det en kille som löste räkningen på ett lite speciellt sätt.
Ute i trapphuset i hyreshuset där han bodde fanns en lucka med plintar till respektive lägenhet på varje våning, han bröt upp luckan tog ett telefonuttag med en bit sladd och kopplade in på plinten nattetid och kopplade upp sig på med modem.
Och gjorde så upprepade ggr.
Några telefonräkningar senare när han skulle koppla in sladden igen så satt det en stålbalk för luckan bultat i väggen med ett stort hänglås.
Grannen hade antagligen reflekterat över den höga telefonräkningen och telia varit där.
Johoodå, jag slog det numret i förmiddags, när jag skulle ställa om köxklockan, och hon svarade så snällt så.
Var på 90-talet och titta på "henne", hon fanns i ett hus med adress Jakobsbergsgatan eller om det var Norrlandsgatan för jag tror man kunde gå in från båda gatorna. Men det finns säkert flera här som varit och tittat på damen och minns adressen bättre än mig.
Har en AP16, svart, som någon teletekniker glömde i skogarna runt Ljungby, ingen i området saknade sin utan det måste ha varit någon som gästarbetade i området efter stormen Gudrun.
[bild]
Det var nog en rysk lastbilsåkare och spion som glömde den.
Och en av de häftigare "telestationerna" finns i Hammarbyberget där det finns 3 stora huskroppar långt ned i berget som står på enorma "gummifötter", man kan åka hiss eller så tar man bilen rakt ned i berget.
Tyckte om att svara i telefon när jag var liten.
Det gör jag inte idag pga alla försäljare.
De frågade alltid efter mamma och hade de mörk röst så sade jag alltid till mamma.
- Det är någon med skägg som ringer.
Satt på Telia Megacom (den del av Telia som hade storkunderna) för massor av år sedan. Jag satt i en kundtjänst och arbetade blandarnas med att registrera telefonabonnemang, både i bostäder och i växlar. Just min kundtjänst hade stora statliga och nästanstatliga myndigheter och företag. En återkommande beställare bestämde alltid telefonnummer med mycket sexor i.
Under det åter lärde jag mig vilka nummerserier som var från vilken station. Men bara åren efteråt började man kunna flytta med sig numret inom riktnummerområdet. Det bästa som fanns var när nya nummerserier bar skärpta på en station och man fick välja och vraka. Detta var samtidigt som de flesta av mina vänner flyttade hemifrån och alla fick superbra nummer av mig. Vad sägs om 312345 eller 6152321.
Jag och en kompis felsökte en gång telefonen till en scoutstuga. Vi hade inte så bra utrustning, utan det var ett par knappnålar för att komma in i kopplingspunkterna, en telefon för att höra om det var någon signal på knappnålarna och en stege för att komma upp i stolparna. Stegen var inte lång nog så på de längre stolparna fick jag stamklättra en bit upp på stolpen från stegens topp för att nå skarvarna. När jag satt och klamrade mig fast i toppen på en telefonstolpe och kopplade in en telefon på ledningen med två knappnålar måste jag ha varit lite ostadig på handen och glappat en aning. För när vi hittade stolpen där det började fungera sprakade det först i luren och sedan hördes ingen kopplingston utan meddelandet "Samtalet kan inte kopplas fram. Var god kontrollera telefonnumret".
När Telia GSM öppnades i början av 90-talet skulle jag byta från NMT/Minicall och fick frågan om vilket tfnnummer jag ville ha. Blev helt paff och frågade vilka nummer jag kunde välja bland, med svaret hitta på ett eget nummer. Vad tror ni den handlingsförlamade idio... dvs jag gör, jodå tar och läser upp mitt minicallnummer som dessutom var jä... krångligt att minnas.
Kunde lite senare byta till det nummer som jag fortfarande har kvar, men nu till den privata mobilen.
Största revolutionen var mitten 80 talet när det blev digitala trunkvior mellan storstäderna i kombination med AXE växlar, så fort man slagit sista siffran ringde det . Innan fick man leva med brusiga FDM vior och sega analoga förmedlingsstationer , samt alltför ofta överbelastade vior med spärrton som följd.
Vem minns inte när det kostade runt 1 krona minuten att ringa från Sundsvall till Stockholm ? Även lokalsamtal kostade per minut . Med påföljande hutlösa telefonräkningar, hemska tider ! Inte ovanligt med telefonräkningar som motsvarade minst 10% av månadslönen.
Minns även revolutionen med AXE att man kunde vidarekoppla sitt hemnummer till NMT när man åkte bort och givetvis nummerpresentation.
Var med och införde denna digitala revolution både hos Televerket och Försvarsmakten under mitten 80 till mitten 90 tal.
Man förundras fortfarande över hur mycket tid som "fikades" bort inom Televerket och hur många anställda där fanns, men det funkade trots det bra och snabba åtgärder när det var fel. Nu kan ju folk få vänta i veckor på reparation vid t.ex. åskslag.
När man inte längre behövde vänta på hon efter riktnumret... Det var stora annonser i dagstidningarna då!
Och det där med tonval och axe, och man inte längre på numret kunde se ungefär vart folk bodde... Väldigt irriterande för en spion-wannabe
Och när man helt plötsligt kunde se VEM som ringde och slapp besvärliga koder som "du ringer två signaler, lägger på, ringer tre signaler och lägger på, så svarar jag tredje gången" för att sålla samtal
Demmpa skrev:
ricebridge skrev:
