Jag skulle nog säga att Luft-Vatten värmepump är absolut värt att titta på om du bor i en tempererad del av landet. Om man bor i södra Sverige nära kusten är de inte många dagar per år som ute luften är märkbart kallare än bergvärmen. Bergvärme pump är i princip alltid bättre, men marginalerna är små. Kanske snackar om en halv till en COP skillnad idag. Med en Luft-vatten pump kan bli så billig som 40 000kr så är de svårt att motivera en bergvärme pump. Specielt eftersom själva pumpen har begränsad livslängd och kommer behöva bytas ut den med, troligen inom 15-20 år. Skulle säga om inte bergvärme pump betalt av sig på 15 år mot en Luft-vatten pump skulle jag nog välja de senare alternativet.

Tittar på siffrorna så tycks uppvärmningen vara väl hög i mina ögon. Någon stans tror jag huset drar mer än vad de borde göra. Om karmarna på vinterträdgården blir påtagligt fuktiga när det är kalt ute, då betyder de att de inte har brutna köldbryggor. Det betyder i sin tur att utrymmet bara ska användas när det är minimum +5 ute. När de börjar närma sig nollan kommer de suga energi ur huset som bara den. Dvs någon gång i oktober, ändra till underhålls värme. (eller stäng av den helt och hållet om det är möjligt).

Luft-Luft värmepumparna som finns idag kan vara väldigt bra värmetillskott. Finns dock två saker som man ska tänka på.
1: Gamla värmepumpar kan tappa tryck och/eller bli slitna. De kan då ta betydligt mycket mer energi än vad de borde.
2: Äldre luft-luft värmepumpar kan ha en ganska hög temperatur där de slutar fungera. Vissa så tidigt som -10 grader, -15 grader är väldigt vanligt. Bara ett fåtal klarar ner till -20. Detta är viktigt att tänka på. Många värmepumpar har en elpatron så de ger värme även när det är kalt ute, men då mer samma eller sämre utbyte än en vanlig elpatron.
Kan vara värt att ta dit en expert att undersöka dem, och eventuellt fylla på dem om de behövs. I värsta fall så är värmepumparna praktiskt oanvändbara.

Om de inte är vinterträdgården som tar energi, så är de troligen något annat i huset som läcker. Ta och hyr en värmekamera, eller ta dit en expert som gör det åt dig och kolla om fönster eller fasad läcker. Jag har sett skräckexempel med hus med sprillans nya 3 glas isoler fönster, och sedan en fasad som läcker som ett soll. Det motsatta kan vara sant med. Min gissning är att de kommer en icke oansenlig mängd värme ur huset någon stanns som man inte räknar med. Enligt min kalkyl bordet ett hus av denna typ ta mellan 30 och 35 MWh brutto energi (el+vatten+värme). En siffra på 56 MWh är på tok för högt. Kan vara något väldigt enkelt fel som ventilerar ut 10 MWh utan att man märker det. Detta syns normalt sett med värmekameror, men kan vara svårt att hitta annars.

En väldigt enkel och ganska billig förbättring är att investera i elektroniska termostater. Dessa ger 3 ganska stora fördelar.
1: Ger mycket jämnar temperatur än bimetall termostater, vilket ökar komfort
2: Minskar energianvändningen med ca 15% helt enkelt genom att temperaturen är jämnare
3: Möljigör att minska temperaturen i vissa rum under vissa tider på dygnet och/eller veckan.

Billig och Bra lösning:
https://www.amazon.de/Homexpert-Hon...rt+thermostat&qid=1565809888&s=gateway&sr=8-1
Något dyrare lösning med fjärrstyrning
https://www.amazon.de/Honeywell-evo...ll+thermostat&qid=1565809986&s=gateway&sr=8-7

Har testat båda dessa systemen. Båda fungerar bra. Finns säkert bättre system på marknaden. Men dessa två har jag själv testat, så jag vet att de fungerar.


Sedan ser hushållselen utan att vara en gnutta i överkant med, inte mycket. De skulle vara normalt för en familj på 5. Men på 2... skulle mer tycka att 3000 eller 3500 är max vad som skulle behövas. Kan vara värt en titt och se så inget tar mycket mer energi än vad de borde.
 
Kan nämna en sak när det gäller golvvärme, såg ingen annan som gjort det.

men när golvärme kan vara riktigt bra är när man kör på värmepump. Värmepumps COP faktor beror på skillnaden mellan varm och kall sida. Med golv värme kan man få ner den varma sidan så långt som till 30-35 grader i stället för säg 55 grader som kan behövas om de är kalt ute. Detta kan för en bergvärme pump vara en skillnad på COP från 5 upp till 7 eller t.o.m något högre och för en Luft-vatten pump kan de vara frågan om att man går upp från COP på 3 till 5 vid den kallaste delen på året. Även för solvärme kan de ge viss effekt. Solvärmepaneler är effektivare ju kallare returvatten de får.

För att detta ska fungera krävs de att man har en separat värmare för tappvattnet. Tappvattnet måste regelbundet vara över en viss temperatur för att man inte ska få legionella i det. (minns inte exakt vilken.. typ 60 något)
 
  • Gilla
lonanders
  • Laddar…
M matsv201 skrev:
Kan nämna en sak när det gäller golvvärme, såg ingen annan som gjort det.

men när golvärme kan vara riktigt bra är när man kör på värmepump. Värmepumps COP faktor beror på skillnaden mellan varm och kall sida. Med golv värme kan man få ner den varma sidan så långt som till 30-35 grader i stället för säg 55 grader som kan behövas om de är kalt ute. Detta kan för en bergvärme pump vara en skillnad på COP från 5 upp till 7 eller t.o.m något högre och för en Luft-vatten pump kan de vara frågan om att man går upp från COP på 3 till 5 vid den kallaste delen på året. Även för solvärme kan de ge viss effekt. Solvärmepaneler är effektivare ju kallare returvatten de får.

För att detta ska fungera krävs de att man har en separat värmare för tappvattnet. Tappvattnet måste regelbundet vara över en viss temperatur för att man inte ska få legionella i det. (minns inte exakt vilken.. typ 60 något)
55 grader, det är helt rätt med COP, vi har överdimensionerat golvvärmen och det räcker med 28 grader, att på det styra efter Timspotpriset ger väldigt stora besparingar
 
När det skiljer några öre som bäst/kWh..? Ger inte detta mer jobb än effekt?
 
Som referens ang. bergvärme med 2 vuxna, 2 tonåringar. Vi bor på en gård från 1947 med vattenburet + enskilt vatten och avlopp. Nibe bergvärme från 2017 (tog nån månad innan vi kalibrerat in kurvorna efter just vårt hus och inomhuskomfort). Bostad 2-plan om totalt 200 kvm+100 kvm källare.
Vi har även 2 st luft/luft-pumpar 12 kw + 8 kw som värmer en 250 kvm ladugård dagtid + elradiator och luftavfuktare i garage. Årsförb. inkl. ALLT och hushållsel: 25000 kw/år. Vi bor extremt billigt
Vi har tidstariff, lite dyrare taxa dagtid under vintermånaderna, men extremt billigt på nätter och sommarmånaderna.
 
  • Gilla
lonanders
  • Laddar…
H Husqvarna220Ac skrev:
När det skiljer några öre som bäst/kWh..? Ger inte detta mer jobb än effekt?
om några år kommer det vara viktigt att flytta effekt i tiden, detta på grund av att vi snart har 100% eldrivna fordon. Då kommer det tidvis bli intressant att styra för att undvika att bygga ut elnätet. Jag doktorerar i ämnet!
 
Detta är som klippt och skuret för en bergvärmepump. Jag gjorde det i två hus och ångrar inte en minut. Bara att jag inte gjorde det tidigare. Man utnyttjar radiatorsystemet bäst. LLVP funkar bara bra om du har en öppen planlösning som en fabrikshall vilket jag inte tror du har. Och så slipper man väsande utedelar.
Ett problem kan vara att dina radiatorer är kanske dimensionerade för hög framledningstemperatur (60-70 C) medan BV levererar helst lägre temp. Då kan det kanske bli svalt i något rum men det har jag inte upplevt i mina kåkar. Om det blir så kan man lätt byta radiatorn till en med större yta.
 
Stort tack för alla svar i denna tråd! Mycket nyttiga erfarenheter.

Vilka tillverkar/återförsäljare i typ Mälardalen bör man ta in offerter från?
 
L lonanders skrev:
om några år kommer det vara viktigt att flytta effekt i tiden, detta på grund av att vi snart har 100% eldrivna fordon. Då kommer det tidvis bli intressant att styra för att undvika att bygga ut elnätet. Jag doktorerar i ämnet!
Man har försökt att styra förbrukningens tidsschema på öar för där har man definierade systemgränser. T ex på Bornholm och på den koreanska ön Cheju. Resultaten vet jag ingenting om men det ingår nog i din forskning.
Jag som äger solceller försöker styra min förbrukning efter ekonomiska villkor. I början fick jag mer betalt för sol-el än vad ful-el kostade, då lade jag all förbrukning på natten. Sedan fick jag mindre betalt för sol-el och lade all förbrukning på dagen för att undvika dyra tillköp kvällstid. Klart att mitt beteende gånger 50000 inverkar på stamnätet.
 
  • Gilla
lonanders
  • Laddar…
Visst får du fortfarande mer betalt för solelen?
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Man har försökt att styra förbrukningens tidsschema på öar för där har man definierade systemgränser. T ex på Bornholm och på den koreanska ön Cheju. Resultaten vet jag ingenting om men det ingår nog i din forskning.
Jag som äger solceller försöker styra min förbrukning efter ekonomiska villkor. I början fick jag mer betalt för sol-el än vad ful-el kostade, då lade jag all förbrukning på natten. Sedan fick jag mindre betalt för sol-el och lade all förbrukning på dagen för att undvika dyra tillköp kvällstid. Klart att mitt beteende gånger 50000 inverkar på stamnätet.
Vi gjorde ett exjobb där vi visade på hur lätt det var att flytta tidpunkten för laddning med en enkel app, vi skall nu följa upp med ett större projekt om vi löser finansieringen.
 
O Ola019 skrev:
Hej!

Ska antagligen bjuda på ett hus nu till veckan (Örebro). En träkåk byggd 1924 men renoverad och utbyggd under flera omgångar. 152 m² fördelat på två plan, ingen källare. Stor inglasad utedel som jag inte vet om den är inräknad, beskrivs som "vinterträdgård", men är likväl uppvärmd. Även en pool. Huset är primärt uppvärmt med vattenburna radiatorer som ser ut att va från 70-80 talet.

Idag sitter det en elpanna Nibe EVC 240 samt en Mitsubishi värmepump-luft/luft.

Siffrorna ur energideklarationen är följande under en 12 mån period (med två boende, vi är en familj på 4 personer):

  • El (vattenburen) - 24260 kWh
  • Värmepump-luft/luft (el) - 4000 kWh
  • Tappvarmvatten (el) - 3580 kWh
  • Energi för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel - 31840 kWh
  • Hushållsel - 5073 kWh
  • Byggnadens energianvändning (Normalårskorrigerat värde) - 35322 kWh/år
  • Byggnadens primärenergianvändning : 56515 kWh/år

Energiprestanda (primärenergital): 316 kWh/m² ,år

Allt detta sammantaget känns DYRT, min första tanke är att det blir till att investera i en bergvärme direkt. Enligt en kalkylator på Nibe's hemsida skulle jag spara ca ~45.000 kr/år. Då är det ju lätt hemräknat på 4-5 år.

Så, finns det någon anledning att INTE göra det? Vad skulle alternativet vara? Jag tänker optimerad körning av bef. elpanna, lite "smarta" prylar, tilläggsisolera vinden, expansionskärl samt kanske en till Värmepump-luft/luft? Mycket av det kan man ju göra även med bergvärme.

All input är välkommen!
Börja med enkla billigare saker.


Se över tätningen av fönster och dörrar. Tätningslisterna håller inte i all evighet och att byta ut listerna innan den kalla perioden är billig, enkelt och sparar en hel del fina pengar.

Tilläggsisolera/se över isoleringen på vinden.

Duscha på jobbet sparar en hel del varmvatten. Ladda laptop och liknande på arbetet. Säg åt ev. tonåringar att duscha på skolan..En tonåring kan dra mängder av varmvatten. Dessutom luktar de trevligare som en bonus.
 
  • Gilla
Workingclasshero
  • Laddar…
Ett alternativ till att borra för bergvärme är att skaffa en luft/vatten värmepump.
Betydligt billigare då man slipper borra. Dagens luft/vatten pumpar är förvånansvärt effektiva och prisvärda alternativ till bergvärme. Dock så har en del som installerat dessa pumpar fått problem med närliggande grannar som klagat på ljud och "förfulning" av området.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.