Det skall vara så mycket kärnved som möjligt i ytterbågarna och i synnerhet i underbågen om det skall hålla i längden.
Logiken är att kärnveden är färdigt impregnerad och står sig mycket bättre mot röta.
Bäst och billigast blir det om man köper virket på rot och sågar som man vill ha det men det går att ta ut bågämnen ur vad som helst som är tillräckligt god kvalitet. Jag brukar försöka få glasfalsen så nära kärnan som möjligt så får resten bli som det blir med årsringarnas riktning och sådant. Då man ser på gamla fönster brukar årsringarna vara vända litet hur som helst och har de hållit i 150 år då skall man inte hänga upp sig på detaljer.
Det viktiga är att ytterbågarna har så mycket kärnved som möjligt i sig.
Innerbågarna gör man enklast av kvistfri rakvuxen ytved. Till exempel ytbräder.
Jag brukar limma stora bågar för att få den mekaniskt starkare och plugga mindre bågar utan lim så de skall gå att reparera.
Karmarna brukar jag slitsa och spika ihop med galvaniserad femtumsspik.
Logiken är att kärnveden är färdigt impregnerad och står sig mycket bättre mot röta.
Bäst och billigast blir det om man köper virket på rot och sågar som man vill ha det men det går att ta ut bågämnen ur vad som helst som är tillräckligt god kvalitet. Jag brukar försöka få glasfalsen så nära kärnan som möjligt så får resten bli som det blir med årsringarnas riktning och sådant. Då man ser på gamla fönster brukar årsringarna vara vända litet hur som helst och har de hållit i 150 år då skall man inte hänga upp sig på detaljer.
Det viktiga är att ytterbågarna har så mycket kärnved som möjligt i sig.
Innerbågarna gör man enklast av kvistfri rakvuxen ytved. Till exempel ytbräder.
Jag brukar limma stora bågar för att få den mekaniskt starkare och plugga mindre bågar utan lim så de skall gå att reparera.
Karmarna brukar jag slitsa och spika ihop med galvaniserad femtumsspik.
Tack Daniel!Daniel_N skrev:
Jag kommer troligen aldrig bygga just ett fönster, men dina inlägg (och många andras här också såklart) är väldigt uppskattade.
Du ger inte bara ett kortfattat råd utan tar dig tid att detaljerat förklara varför du gör som du gör samt varför du inte gör som en del andra gör.
Mycket lärorikt.
Tack en gång för att du och andra tar er tid att sprida er kunskap här. ❤️
Du nämner en speciell målningsprocedur med linoljefärg?
Det jag sett (och följt-ish) är ett lager linolja med lite färg typ 30%, ett lager med färg och 5-10% extra olja och sedan färg med 0-5% olja. Några uppenbara skillnader eller handlar det mer om hur det görs?
Det jag sett (och följt-ish) är ett lager linolja med lite färg typ 30%, ett lager med färg och 5-10% extra olja och sedan färg med 0-5% olja. Några uppenbara skillnader eller handlar det mer om hur det görs?
Ha ha ha, ja garanterat.
Men för all del, den som har tankar kring det får gärna snöa in på processen att gå från stock till fönstervirke. Det har ju om inte annat viss bäring på vad man skall fråga efter om man beställer virke från en såg.
För mig är kalkylen att jag likväl hugger i skogen och likväl skall till sågen med minst ett stocklass varje år och likväl stabbar virke så då blir merarbetet för att hugga och såga och stabba några bra tallstockar i slutändan ungefär det samma som arbetet att skaffa fram samma mängd dugligt fönstervirke på annat håll. Samma tidsåtgång och lägre inköpspris.
Lite nyfiken, låter du såga fönstervirket på något särskilt sätt? T.ex. kvartar med kärnved (låter optimalt i min värld)?H heimlaga skrev:
Vi brukar såga en liten flata på stocken. På konvexa sidan om den har långkrok. Sedan ställer vi stocken på den flatan och skivar upp den rakt igenom till breda okantade plankor. Till antingen 1 1/2 eller 2 eler 2 1/2 tums tjocklek. Vi sågar på blocksåg.C cpalm skrev:
Efter sågningen barkar jag vankanterna och stabbar plankorna med kärnsidan uppåt med torkat 7/8 tums strö av gran. Sedan får virket lufttorka under tak. Det blir mindre och färre ytsprickor när virket torkar med kärnsidan uppåt. Torrt strö av gran minskar risken för blånad. Jag försöker alltid ha ströribbor på tork till nästa års snickarvirke.
Vanligt byggnadsvirke av gran stabbar jag med nysågat strö.
På det här viset blir det minsta möjliga spill på det fina furuvirket. Sågutbytet blir mellan 55 och 65% av stocken jämför med cirka 45-47% vid vanlig industriell sågning.
Dessutom blir det färre och mindre torksprickor så andelen som blir spill i snickeriet är mindre än med industrivirke.
Det är en kalkyl som gäller mig och många andra men långt ifrån alla.
Lika allmängiltig som din kalkyl att det lönar sig bäst för dig att helt enkelt beställa virket du behöver. Häromkring kan det innebära en bilresa med släp på 200-300 km och hem igen och ett rejält saltat pris på virket.
Om man inte är så stor kund att man kan beställa ett helt lastbilslass. Vilket du är men inte jag.
Jag har en sådan fråga att är den extra styrkan i fogen något som behövs? Jag har inte byggt några bågar men bytt glas i många. Det händer nästan aldrig att det skulle vara problem med att en frisk båge som inte är limmad inte skulle hålla ihop bra.
Medlem
· Stockholm
· 4 488 inlägg
HejH heimlaga skrev:
Har du några tips på hur man ska hålla fast plankan när man barkar?
Jag har satt fast plankan i sågverket, men det är lite struligt...
/Workingclasshero
Medlem
· Stockholm
· 4 488 inlägg
Hmmmm, hur ser en sådan ut?H heimlaga skrev:
Jag kommer snart såga upp några kilometer panel......
/Workingclasshero
Sorry för kluddet i tråden....
En grov slana eller klen stock ungefär så lång som medellängden på virket som skall barkas. I grovändan fäster man två ben så man kommer upp till bekväm arbetshöjd. Strax innanför benens infästning gör man ett urtag i stocken där ändan på virket som man barkar ligger och får stöd både i sidled och längsled.
Nära finändan på stocken tappar man in en lodrät stolpe med en klyka i toppen som stöder andra ändan på virket man barkar.
Nära finändan på stocken tappar man in en lodrät stolpe med en klyka i toppen som stöder andra ändan på virket man barkar.