spännande projekt med blandning av det nya och gamla. nytänkande hur vi kan använda gamla timmerstommar
gillar hur de är placerade i förhållande till varandra
som sagt, bra om en timmerman kikar på ritning och härbre
gillar hur de är placerade i förhållande till varandra
som sagt, bra om en timmerman kikar på ritning och härbre
Okej. Det här är ju förstås enbart mina åsikter om estetik men jag förstår faktiskt inte alls syftet med denna byggnation. Du har en jättefin gammal timmerstomme som du vill bygga in på snedden i en modern konstruktion? Varför inte behålla härbret som det är (alternativt bygga till i mer passande stil) eller bygga en helt ny byggnad? I min värld är arkitektens förslag både fult och märkligt till sin utformning.J JPG Andrén skrev:
Gällande hållfasthet med timmer osv så bör du nog lyssna på vad kunniga timmermän (likt heimlaga) har att säga för man kan inte behandla en timmerstomme hur som helst utan att riskera sättningar eller liknande.
Mycket input här i tråden plötsligt, kul!
Det verkar behöva upprepas att vi har timrings-expertis med i projektet. Bland annat en snickare inom byggnadsvård som även är lektor i kulturvård på GU och håller utbildningar i timring, som kommer hjälpa oss resa härbret, och en erfaren konstruktör som jobbat med timmerbyggnader. De har inte kollat så noga på ritningarna ännu, eftersom vi bara är på ett skiss-stadium.
Arkitekterna som gjort skisserna är inte ansvariga för bärighet etc, utan som i de allra flesta byggprojekt så är det konstruktören som står för den biten. Med konstruktören har vi hittills jobbat fram ritning av grunden, och en takkonstruktion som ska passa ihop med härbrets konstruktion och som håller för snölast, får rätt isoleringsdimension etc. När vi småningom ska färdigställa ritningarna så tar vi en reality check med konstruktören och ev. timmermannen om bärighet etc.
Jag uppskattar input, och till exempel @heimlaga har kommit med flera bra poänger. Men när man bara antar på förhand och utan all info om projektet, att vi kommer välja dåliga lösningar, så blir det svårt att ha en bra diskussion om saken.
Det verkar behöva upprepas att vi har timrings-expertis med i projektet. Bland annat en snickare inom byggnadsvård som även är lektor i kulturvård på GU och håller utbildningar i timring, som kommer hjälpa oss resa härbret, och en erfaren konstruktör som jobbat med timmerbyggnader. De har inte kollat så noga på ritningarna ännu, eftersom vi bara är på ett skiss-stadium.
Arkitekterna som gjort skisserna är inte ansvariga för bärighet etc, utan som i de allra flesta byggprojekt så är det konstruktören som står för den biten. Med konstruktören har vi hittills jobbat fram ritning av grunden, och en takkonstruktion som ska passa ihop med härbrets konstruktion och som håller för snölast, får rätt isoleringsdimension etc. När vi småningom ska färdigställa ritningarna så tar vi en reality check med konstruktören och ev. timmermannen om bärighet etc.
Jag uppskattar input, och till exempel @heimlaga har kommit med flera bra poänger. Men när man bara antar på förhand och utan all info om projektet, att vi kommer välja dåliga lösningar, så blir det svårt att ha en bra diskussion om saken.
Angående utformning på stugan mer estetiskt, och kombinationen timrat härbre och ny modern tillbyggnad så är jag faktiskt lite ambivalent jag med. Idén från början med att återanvända ett härbre men modernisera det, kommer från generella tankar om återbruk (för miljö, ekonomi, kulturhistoria etc), i kombination med en önskan om modern komfort och tillräckligt många kvm för att ha det bekvämt även på vintern.
På ett sätt kunde jag föredragit en tillbyggnad som var mer integrerad i härbret, som med General Architectures projekt, där de liksom kapat huset som en semla, lagt till ett stycke, och lagt på locket igen. Resultatet är nästan samma kontur som innan, men med nya proportioner och ett nytt fasaduttryck. Den tillbyggnad vi planerar är ju mer som en helt ny huskropp.
Samtidigt, som nämnt, så löser arkitekternas idé flera av våra önskningar för stugan. Bland annat att få in kök, dusch och toalett på få kvm. Att man ska kunna lägga sig utan att alla måste vara tysta. Att få närhet till tomten och naturen runtomkring med stora glaspartier och många utgångar, och en tillbyggnad som ligger lägre i terrängen. Det underlättar också bygget en del att inte behöva hålla på med tekniska installationer inne i härbret.
Rent smakmässigt så tycker jag också det är kul och spännande att de ritar nåt modernt, om än med tydliga traditionella inslag, som möter härbret. Arkitekterna själva, som är norska, har pratat om härbret som en lusekofta, och tillbyggnaden som en gore-tex jacka. För övrigt så är planen nu att härbret ska få isolering på utsidan, och inte insidan som skissen, och hela stugan får med andra ord en enhetlig fasad med stående plank.
På ett sätt kunde jag föredragit en tillbyggnad som var mer integrerad i härbret, som med General Architectures projekt, där de liksom kapat huset som en semla, lagt till ett stycke, och lagt på locket igen. Resultatet är nästan samma kontur som innan, men med nya proportioner och ett nytt fasaduttryck. Den tillbyggnad vi planerar är ju mer som en helt ny huskropp.
Samtidigt, som nämnt, så löser arkitekternas idé flera av våra önskningar för stugan. Bland annat att få in kök, dusch och toalett på få kvm. Att man ska kunna lägga sig utan att alla måste vara tysta. Att få närhet till tomten och naturen runtomkring med stora glaspartier och många utgångar, och en tillbyggnad som ligger lägre i terrängen. Det underlättar också bygget en del att inte behöva hålla på med tekniska installationer inne i härbret.
Rent smakmässigt så tycker jag också det är kul och spännande att de ritar nåt modernt, om än med tydliga traditionella inslag, som möter härbret. Arkitekterna själva, som är norska, har pratat om härbret som en lusekofta, och tillbyggnaden som en gore-tex jacka. För övrigt så är planen nu att härbret ska få isolering på utsidan, och inte insidan som skissen, och hela stugan får med andra ord en enhetlig fasad med stående plank.
Problemet är att när en arkitekt som inte kan timra har fantiserat ihop det estetiska och bestämt hur fönster och dörrar och väggar skall placeras utan hänsyn till hållfasthet så står man till slut där med en planering som inte går att följa. Då säger kunden och arkitekten att det är upp till konstruktören att lösa det.
Ingen konstruktör som förstår sig på timring kan lösa det eftersom det är olösligt med mindre än att rita om arkitektritningen från grunden och det tillåter inte kunden. Kunden och arkitekten letar då vidare tills de hittar en tillräckligt inkompetent konstruktör som åtar sig uppdraget och ritar någonting.
Då får man en konstruktionsrikting som inte går att följa och så letar man tills man hittar en tillräckligt inkompetent timmerman som gör som kunden och arkitekten och konstruktören säger utan att ifrågasätta.
Sedan blir det sättningar och i värsta fall ras........ och vem får skulden......
Det här kommer att bli ett sådant fall om ni inte får tag på en kompetent arkitekt och ritar om det från grunden. Ingen konstruktör kan lösa det där utan att ändra hela arkitektplaneringen radikalt. Om han är tillräckligt inkompetent eller ohederlig kan han låtsas att det är löst men det är skillnad på att ha ett papper med en underskrift eller att ha en fungerande teknisk lösning.
Ingen konstruktör som förstår sig på timring kan lösa det eftersom det är olösligt med mindre än att rita om arkitektritningen från grunden och det tillåter inte kunden. Kunden och arkitekten letar då vidare tills de hittar en tillräckligt inkompetent konstruktör som åtar sig uppdraget och ritar någonting.
Då får man en konstruktionsrikting som inte går att följa och så letar man tills man hittar en tillräckligt inkompetent timmerman som gör som kunden och arkitekten och konstruktören säger utan att ifrågasätta.
Sedan blir det sättningar och i värsta fall ras........ och vem får skulden......
Det här kommer att bli ett sådant fall om ni inte får tag på en kompetent arkitekt och ritar om det från grunden. Ingen konstruktör kan lösa det där utan att ändra hela arkitektplaneringen radikalt. Om han är tillräckligt inkompetent eller ohederlig kan han låtsas att det är löst men det är skillnad på att ha ett papper med en underskrift eller att ha en fungerande teknisk lösning.
Jag gjorde en snabb förenklad skiss, så att vi kan förstå varandra bättre. Arkitekterna hade gjort en miss runt timmerväggen vid garderoben på den tidiga ritingen jag postade i trådstarten, men jag har korrigerat detta här. I ärlighetens namn så ser jag inte vad det är du tänker ska bli så katastrofalt, eller vad som måste ritas om från grunden, men så är jag amatör också så kan hända att jag missar nåt centralt.H heimlaga skrev:
Brunt streck är härbret som det ser ut idag, i originalskick utan några ingrepp. Dörröppningen till höger i bild är alltså original med tillhörande gåtar etc. De orangea strecken är skissade håltagningar för en dörr (till vänster) och totalt tre små fönster in till sovrummen på nedre och övre plan. Dörren står i nuvarande skiss ca 75cm från knuten, fönstren är närmre, men allt detta kan ju enkelt flyttas på utan större effekt på planlösning.
Vi kommer också behöva ett hål i timret för skorsten (ca 30x30cm?), oavsett om den står ute eller inne vilket inte är bestämt, då den ska tjäna både kamin och köksfläkt på varsin sida om timmerväggen.
De gröna strecken är det som vi bygger till nästa år, där ser du till exempel att toalettrum och garderob inte kräver några vidare ingrepp i timmerstomme, utan passar in under härbrets överhäng.
Vad är det du tänker ska skapa så stora problem för timmerstommens bärighet? Uppriktig fråga alltså, ingen sarkasm menad.
Administrator
· Skåne
· 8 352 inlägg
Då det här är en projekttråd flyttade jag den till Socialt & Projekt samt raderade ett par inlägg som inte var konstruktiva. Se 5.7 i våra diskussionsregler.
/Moderator
/Moderator
Där har du redan rättat de två värsta felen som jag påtalade.J JPG Andrén skrev:
1. Väggen vid garderoberna flyttad till sin rätta plats. OK
2. Dörren in till WC är flyttad så den inte förstör stabiliteten i den timrade gavelväggen. OK
3. Flytta fönstret i andra gavelväggen litet till höger från knuten så blir knuten stabil.
4. Försök få in skorstenen på insidan så håller den mycket bättre. Jag tror tyvärr håltagningarna blir betydligt större än du tror vid skorstenen. Det gäller att tänka efter så man får dem så små som möjligt. Håltagning för köksfläkt är mindre än håltagning för rökkanal från kamin. På grund av säkerhetsavstånd till brännbart material.
5. Är stenfoten tillräckligt hög?
