Stuga av gammalt härbre
Är ny här på forumet, har mest kikat runt och läst en del, och det verkar finnas en hel del bra kunskap och generellt bra pepp! Tänkte göra en byggtråd för vårt stugprojekt. Alla hejarop och feedback så länge den är konstruktiv uppskattas! Kommer säkert ställa lite frågor under vägens gång som jag gärna får svar på också.
Mina föräldrar har pratat i många år om att bygga en stuga på tomten till huset där vi växte upp i Sörmland, för att husera en växande familj etc. Jag gick i tankar om att som händig men amatör kanske bygga stugan själv, och kom sen i kontakt med ett arkitektkollektiv som jag började prata om stugan med. De blev intresserade, vi började prata om återbruk, och de visade detta projekt för inspiration: https://www.generalarchitecture.se/projekt/nannberga
Nu har vi alltså köpt ett nedplockat härbre från Orsa daterat 1877, som ska byggas till, isoleras, och bli gäststuga. Det har varit en hel del planering och diskussioner fram och tillbaka med arkitekterna, markentreprenörer, två olika snickare och till sist en konstruktör för att komma fram till hur detta ska göras.
Imorgon (!) börjar markentreprenör gräva för torpargrunden som härbret ska stå på. Senare i september så reser vi härbret och bygger ett enkelt tak med takbjälkar, råspont och takpapp (som senare får isolering och troligtvis lertegel). Sen ska härbret mätas upp ordentligt, så att arkitekterna kan färdigställa sina ritningar, och så ska det få stå till nästa år så att det sätter sig och når sin slutgiltiga höjd. Under försommaren nästa år så gjuts grunden för tillbyggnaden i form av en betongplatta, och efter sommarsemestern så drar vi igång med att bygga färdigt alltsammans. Jag tänkte jobba minst halvtid med det här bygget under hösten 2026, tillsammans med en snickarduo, och har som mål att bli färdig till julen 2026. Tänker att det är lagom (o)realistiskt för att hålla farten uppe.
Härbret som det såg ut i annonsen. Har bara sett det som lösa stockar själv än så länge.
Arkitekternas ritningar som de ser ut just nu, efter platsbesök, en runda med enklare skisser, input från oss etc. När vi har exakta mått på härbret så ska vi ta en sista redig runda på att tänka igenom allt och bestämma oss, skulle dock inte tro att det blir några större förändringar.
Mina föräldrar har pratat i många år om att bygga en stuga på tomten till huset där vi växte upp i Sörmland, för att husera en växande familj etc. Jag gick i tankar om att som händig men amatör kanske bygga stugan själv, och kom sen i kontakt med ett arkitektkollektiv som jag började prata om stugan med. De blev intresserade, vi började prata om återbruk, och de visade detta projekt för inspiration: https://www.generalarchitecture.se/projekt/nannberga
Nu har vi alltså köpt ett nedplockat härbre från Orsa daterat 1877, som ska byggas till, isoleras, och bli gäststuga. Det har varit en hel del planering och diskussioner fram och tillbaka med arkitekterna, markentreprenörer, två olika snickare och till sist en konstruktör för att komma fram till hur detta ska göras.
Imorgon (!) börjar markentreprenör gräva för torpargrunden som härbret ska stå på. Senare i september så reser vi härbret och bygger ett enkelt tak med takbjälkar, råspont och takpapp (som senare får isolering och troligtvis lertegel). Sen ska härbret mätas upp ordentligt, så att arkitekterna kan färdigställa sina ritningar, och så ska det få stå till nästa år så att det sätter sig och når sin slutgiltiga höjd. Under försommaren nästa år så gjuts grunden för tillbyggnaden i form av en betongplatta, och efter sommarsemestern så drar vi igång med att bygga färdigt alltsammans. Jag tänkte jobba minst halvtid med det här bygget under hösten 2026, tillsammans med en snickarduo, och har som mål att bli färdig till julen 2026. Tänker att det är lagom (o)realistiskt för att hålla farten uppe.
Härbret som det såg ut i annonsen. Har bara sett det som lösa stockar själv än så länge.
Arkitekternas ritningar som de ser ut just nu, efter platsbesök, en runda med enklare skisser, input från oss etc. När vi har exakta mått på härbret så ska vi ta en sista redig runda på att tänka igenom allt och bestämma oss, skulle dock inte tro att det blir några större förändringar.
En sak som ger mig lite huvudvärk redan nu är takkonstruktionen. Snickaren som ska hjälpa mig nästa år är erfaren och jobbar nästan uteslutande med äldre hus eller nya hus byggda i trä och mer traditionell/hållbar filosofi. Han menar att vi inte behöver luftspalt under råspont, utan att vi kan lägga Hunton lösull direkt upp mot undertaket, sen diffusionsöppen duk, sedan innertak. Ett par äldre herrar jag pratat med, den ena av dem vår konstruktör, menar att vi bör ha luftspalt, men säger samtidigt att om en erfaren snickare från den yngre generationen menar att det inte behövs så kan vi nog lita på det.
Detta avgör ju hur vi bygger taket som ska stå över vintern nu, så behöver ha tänkt ganska färdigt redan om ett par veckor. Nån som har erfarenhet eller kunskap att dela med sig av här?
Detta avgör ju hur vi bygger taket som ska stå över vintern nu, så behöver ha tänkt ganska färdigt redan om ett par veckor. Nån som har erfarenhet eller kunskap att dela med sig av här?
Timran slutar aldrig helt att sättna så det får du ta med i beräkningarna. Du behöver också veta att du inte får kapa bort utknurarna. Många gör det rutinmässigt för att timran skall passa ihop med det nya och sedan blir det ett himla hallå för att timran faller isär.
Jag skulle absolut bygga en minst 5 cm väl ventilera luftspalt. Annars blir det ohjälpligt kondens under pappen.
Däremot så går det att lämna bort undertaket om man har någorlunda tätt tröd (eller råspont) och ett bra plåttak ovanpå.
Arkitekten är troligen totalt inkompetent. Det blir ingen stabilitet kvar i timran när man tar upp fönster- och dörröpningar som placeras på det där viset. Jag skulle akta mig för att gå in där om någon är på vinden eller om det är snö på taket.
Det blir heller ingen riktig värme inomhus när skorstenen står utanför väggen. En stor del av värmen kommer ju från den varma skorstenen. Har man annan uppvärmning blir den kalla skorstenen en vedervärdig köldbrygga.
Grunden ser också alldeles för låg ut. Det skall vara minst 30 cm stenfot under timran om inte vatten som stänker upp skall få timret att ruttna bort i förtid.
Till saken hör att jag är utbildad byggnadsingenjör på yrkeshögskolenivå och arbetar nästan heltid med timring.
Jag skulle absolut bygga en minst 5 cm väl ventilera luftspalt. Annars blir det ohjälpligt kondens under pappen.
Däremot så går det att lämna bort undertaket om man har någorlunda tätt tröd (eller råspont) och ett bra plåttak ovanpå.
Arkitekten är troligen totalt inkompetent. Det blir ingen stabilitet kvar i timran när man tar upp fönster- och dörröpningar som placeras på det där viset. Jag skulle akta mig för att gå in där om någon är på vinden eller om det är snö på taket.
Det blir heller ingen riktig värme inomhus när skorstenen står utanför väggen. En stor del av värmen kommer ju från den varma skorstenen. Har man annan uppvärmning blir den kalla skorstenen en vedervärdig köldbrygga.
Grunden ser också alldeles för låg ut. Det skall vara minst 30 cm stenfot under timran om inte vatten som stänker upp skall få timret att ruttna bort i förtid.
Till saken hör att jag är utbildad byggnadsingenjör på yrkeshögskolenivå och arbetar nästan heltid med timring.
Redigerat:
Jadå, vi har god koll på vad timmerstommen tål och inte tål, med både erfaren snickare inom byggnadsvård/kulturhantverk, och en konstruktör med erfarenhet av timmerhus inkopplade. Skisserna du ser här ovan är just skisser, för att se proportioner, rumsplanering, estetik etc, och inget vi kommer bygga rakt av ifrån.H heimlaga skrev:
Är nyfiken på om du har erfarenhet av hygroskopiska isolermaterial och diffusionsöppna skikt när du menar att vi behöver luftspalt ovan takisolering? Till exempel Huntons träfiberisolering. Jag får många olika bud kring luftspalten när jag forskar i detta, så utveckla gärna hur du tänker/vad du erfarit!
Jag tvivlar väldigt starkt på den konstruktörens yrkeskunnande gällande timmerhus. Bara så du vet. Jag har nämligen den dubbelkompetensen själv.J JPG Andrén skrev:
Det där skulle jag aldrig gå med på att bygga om jag inte får ett skriftligt och bevittnat intyg på att kunden tar personligt ansvar för allt som sker efter att jag avlägsnar mina skruvstämp och stag som jag använder för att säkra arbetsplatsen mot ras under byggtiden.
Min erfarenhet är att när man river ned glasull (gullfiber) som har legat dikt mot taket utan luftspalt så hittar man oftast mögel. När man river ned kutterspån som har legat dikt mot taket utan luftspalt hittar man ibland små mängder mögel eller spår av fukt. Medan andra ord är hygroskopisk isolering betydligt bättre men inte riktigt tillräckligt för att göra konstruktionen fuktsäker.
Teoretiskt så bygger ju hygroskopiska konstruktioner utan fuktspärr på att fukten vandrar genom konstruktionen mot den sidan här ångtrycket är lägre och sedan avdunstar där. Det vill säga utsidan under största delen av året. Då är det mycket olyckligt att ha en tät utsida som hindrar all avdunstning där.
Är det håltagningen för dörrar och fönster du vänder dig emot? Där är ju planen såklart att i konstruktionen av de öppningarna kompensera för att bärigheten blir sämre när delar av timret tas bort. Är ingen expert själv, men kan inte se hur det skulle vara omöjligt.H heimlaga skrev:
Okej, tack för input angående isolering och luftspalt etc!
Ja de håltagningarna är mycket olämpligt placerade så de förstör hela bärigheten. Väggstumpar blir stående hur som helst utan sammanhang med varandra. Timran kommer naturligtvis att fortsätta sättna och då kommer dina kompenserande förstärkningar småningom att behöva bära upp hela huset eftersom de inte sjunker ihop i samma takt som timran. Vanligen börjar de då halka på snadden och hela byggningen börjar luta eftersom tmran tappar sin förstyvande verkan när det inte är tryck uppifrån på timret.J JPG Andrén skrev:
Där framväggen blir borttagen kommer gaveln att bulna ut mer och mer tills den inte längre är bärande överhuvudtaget.
Ska alltså tillbyggnaden byggas snett i förhållande till den gamla timrade stommen?
Ja det är en bra poäng med att huset kommer fortsätta sjunka. Därför bör ramar runt dörr- och fönsterhål vara lägre än hålet för att ge marginal åt detta, precis som en gåt är kortare än det hål den sitter i. Finns dokumenterade konstruktioner för detta.H heimlaga skrev:
Ang. ”borttagning av framvägg” så tror jag kanske du missförstår ritningarna. Vi planerar bara att ta upp för en dubbeldörr, och 3 små fönster.
Precis! Arkitekternas argument är att det ger oss de funktioner vi bett om i stugan, men det håller samtidigt nere kvadratmetrarna. En rak ”korridor” hade antingen gett en onödigt stor ingång i nederkant på ritningen, eller så hade den skapat en kollision mellan ingång till toalett och utgångsdörren mitt på långa väggen.M Maledictus skrev:
Det blir också en fin rumslighet när man kommer in genom ingången nedtill (som är tänkt som huvudingång), och ”korridoren” breddar sig mer och mer och öppnar upp mot köksrummet och utsikten där.
Arkitekten har ritat en lösning där framväggen på ena sidan av gamla dörren måste tas bort. Om du själv läser ritningen ser du att framväggen i nedre våningen inte är planerad i samma linje på var sin sida av öppningen. Altså måste väggen tas bort på endera sidan av dörren.J JPG Andrén skrev:
Arkitekten har också ritat ett stort fönster som går ända fram till knuten. Då blir anslutande vägg utan förstyvning. Alla som kan timra vet att man om möjligt skall undvika öppningar som kommer nära knutarna. Det behövs timmervägg på omkring en meters längd mellan knuten och fönstret.
Det räcker inte med att en inkompetent arkitekt svamlar om "dokumenterade konstruktioner" och skuffar över problemet på någon annan. Det skall vara fungerade lösningar!
Eftersom skorstenen är tänkt att stå på utsidan blir det håltagningar där också. Ifall ni tänker ansluta någon eldstad till skorstenen.
Förövrigt vidhåller jag att det är total idioti att ha skorstenen på utsidan för värmen far åt kråkorna samtidigt som själva skorstenen är svårt utsatt för sönderfrysning.
Dörren in till ert WC är planerad att tas upp på sådant sätt att det inte blir några tillräckliga utknutar kvar för att binda knuten till den indragna framväggen. Samtidigt gör dörröppningen att stockarna som skall bära den utskjutande övre delen är bortsågade.
Som sagt. Det duger inte att bortföklara och säga att det finns "dokumenterde lösningar". Jag arbetar med det här på dagarna så jag vet mycket väl vilka lösningar som finns och inte finns.
Arkitekten kan börja med att timra på förtjänst i fem år innan han börjar komma med den där sortens toma påståenden.
Har min tråd trampat dig på tårna på nåt sätt? Det känns som att du tolkar det här projektet som fan läser bibeln.H heimlaga skrev:
Ritningarna är på inget sätt konstruktionsritningar som vi kommer använda när vi så småningom ska bygga detta, de är tidiga skisser för att visualisera rumslösningar etc.
Hade uppskattat lite välvilja och konstruktivitet om jag ska orka svara dig.
Mer kunskap, välvilja och hjälpsamhet än den @heimlaga helt gratis visat i din tråd helt är nog ytterst svårt att få.J JPG Andrén skrev:
Rekomenderar dej att anlita en van timmerman på timme för att bolla dina ideer med och få ritningarna granskade, sätt av åtminstånde 10 000kr för detta istället för att fortsätta slösa pengar på din nuvarande arkitekt som inte verkar ha tillräcklig kunskap om timmerhus.
Utan att se riktiga konstruktionsritningar i Plan, sektion och detalj så är det ingen idé att diskutera bärighet m.m.. Tycker jag. Gällande luftspalt m.m så hade jag kontaktat en fuktsakunnig. Ni skall förmodligen inte bo där året om, och jag ser ingen dusch eller något kök ni ska laga mat i dagligen. Mängden fukt ni tillsätter är nog väldigt liten och därav är det kanske inte något problem med lösull mot innertaket.
Du har köpt ett riktigt tjusigt härbre. Grattis!
Jag älskar även ert referensprojekt av General Architecture! Men jag tycker den snedställda nya huskroppen går tvärt emot förebildens hus och förtar skönheten i det enkla hus du köpt. Mitt råd blir att bygga mer likt originalet. Inte gjuta en platta utan grundlägga hela projektet på samma sätt, eller iallafall liknande. Och inte krascha in en modern kåk på snedden.
Hur skulle man byggt till härbret förr i tiden? Tekniskt? Volymmässigt? Funktionellt?
Modern trähus utan luftspalt bygger på att den yttre ytan- taket eller fasaden är lufttät och huset ventileras inåt. Fukt i isolering o stomme kan då torka o fukten ledas ut genom en badrumsventil. Fuktbelastningen är när det är mkt kallt, men också blöt sensommar m luften full av mögelsporer. Men om huset ofta står oanvänt så tror jag fuktbelastningen är låg. Långduschar i midvinterkyla är ju riskmomentet. Med en ångbroms inåt är det minimalt m fukt som kommer in i ytterväggen.
Ideen m traditionell utvändig luftspalt bygger på att väggen torkar utåt. Att det är torrare ute än inne. Och förutsätter att du inte lyckas utföra väggen lufttät. Då är den utvändiga luftspalten toppen. Lycka till!
Jag älskar även ert referensprojekt av General Architecture! Men jag tycker den snedställda nya huskroppen går tvärt emot förebildens hus och förtar skönheten i det enkla hus du köpt. Mitt råd blir att bygga mer likt originalet. Inte gjuta en platta utan grundlägga hela projektet på samma sätt, eller iallafall liknande. Och inte krascha in en modern kåk på snedden.
Hur skulle man byggt till härbret förr i tiden? Tekniskt? Volymmässigt? Funktionellt?
Modern trähus utan luftspalt bygger på att den yttre ytan- taket eller fasaden är lufttät och huset ventileras inåt. Fukt i isolering o stomme kan då torka o fukten ledas ut genom en badrumsventil. Fuktbelastningen är när det är mkt kallt, men också blöt sensommar m luften full av mögelsporer. Men om huset ofta står oanvänt så tror jag fuktbelastningen är låg. Långduschar i midvinterkyla är ju riskmomentet. Med en ångbroms inåt är det minimalt m fukt som kommer in i ytterväggen.
Ideen m traditionell utvändig luftspalt bygger på att väggen torkar utåt. Att det är torrare ute än inne. Och förutsätter att du inte lyckas utföra väggen lufttät. Då är den utvändiga luftspalten toppen. Lycka till!
Redigerat: