pacc: "Det handlar knappast om illvilja."
Nej, det har ingen påstått.
Alriksson: "Är bara att buda högst så får man oftast köpa fastigheten."
Nej, för ägaren vill inte sälja.
Kalle B: "Detta är ett allvarligt problem för Sverige utveckling, folk som flyttar ut på landet vill inte bo på frimärksstora tomter mitt i en kolsvart granplantering."
Tack, ja, det är exakt detta. Jag hade inte fattat det förut. Man talar om urbaniseringen och jag trodde väl att de flesta ute i landet skulle vilja att folk flyttade ut, att det gynnar dem att vi har lite olika yrken och specialiseringar som sammantaget gynnar bygden. Men så är det ju inte alls. Urbaniseringen är inte ett enkelriktat fenomen, förstår jag nu.
Pelpet: "Det är standard att någon säger nej om någon bara ringer på och vill köpa deras mark."
Ja, det kan jag förstå. Det är många aspekter av det här och en är att marken, trots att den ligger långt från ägarens bostadshus, säkert känns som "hemma" eller åtminstone att den har något känslomässigt värde.
MagHam: "Och det finns undersökningar som visar att om man fått någon att säga "ja" (till vad som helst) innan huvudfrågan kommer så är det sannolikare att det blir ja på den också."
Så jag skulle kanske ha frågat "är det du som är NN?" så att han fick svara "ja"?
Tack för alla svar, det betyder mycket att få bolla.
Nej, det har ingen påstått.
Alriksson: "Är bara att buda högst så får man oftast köpa fastigheten."
Nej, för ägaren vill inte sälja.
Kalle B: "Detta är ett allvarligt problem för Sverige utveckling, folk som flyttar ut på landet vill inte bo på frimärksstora tomter mitt i en kolsvart granplantering."
Tack, ja, det är exakt detta. Jag hade inte fattat det förut. Man talar om urbaniseringen och jag trodde väl att de flesta ute i landet skulle vilja att folk flyttade ut, att det gynnar dem att vi har lite olika yrken och specialiseringar som sammantaget gynnar bygden. Men så är det ju inte alls. Urbaniseringen är inte ett enkelriktat fenomen, förstår jag nu.
Pelpet: "Det är standard att någon säger nej om någon bara ringer på och vill köpa deras mark."
Ja, det kan jag förstå. Det är många aspekter av det här och en är att marken, trots att den ligger långt från ägarens bostadshus, säkert känns som "hemma" eller åtminstone att den har något känslomässigt värde.
MagHam: "Och det finns undersökningar som visar att om man fått någon att säga "ja" (till vad som helst) innan huvudfrågan kommer så är det sannolikare att det blir ja på den också."
Så jag skulle kanske ha frågat "är det du som är NN?" så att han fick svara "ja"?
Tack för alla svar, det betyder mycket att få bolla.
Frågade du om du kunde få arrendera betesmarken? För många betande djur kan gå på skogsmark, då får han gödslat under sitt framtida timmer samt att träden växer bättre när slyet hålls borta. Då kanske han kan vara mer villig att sälja det du avser att ha som åker till dig. Och ska du hålla djur behöver du vallmark, dvs om du inte vill köpa in vinterfodret. Du kan ju även säga att han får behålla jakträtten.
Bra förslag. Jag är skeptisk mot arrende men det är klart värt ett försök. Kanske kan komma in i ett förhandlingsläge i alla fall.
Det är något speciellt att vara skogsägare och som nog inte riktigt går att förstå om man inte är det själv.
Oftast har skogen gått i generationer och varje generation har köpt på sig mer skog och kommit upp sig. Man förvaltar det tidigare generation har slitit för. Att då bara sälja bort skogen är för de flesta inget alternativ och framförallt inte om man lever på skogen. Exempelvis som min pappa.
Det finns mycket känslor kring skogen.
//Patrik
Oftast har skogen gått i generationer och varje generation har köpt på sig mer skog och kommit upp sig. Man förvaltar det tidigare generation har slitit för. Att då bara sälja bort skogen är för de flesta inget alternativ och framförallt inte om man lever på skogen. Exempelvis som min pappa.
Det finns mycket känslor kring skogen.
//Patrik
Jag blir gärna skogsägare, liksom. Det är det saken gäller. Och jag har långtgående förståelse för olika mänskliga känslofenomen. Men jag tycker inte att man kan tillåta sig basera ett samhälle på hur nån enstaka person går omkring och känner för sina hektar igenväxt åkermark. Det funkade inte på 1800-talet när storbönder ägde allt och det fungerar inte nu, när vi lever i postmodernismen och måste ställa om till ett samhälle där Sverige inte koncentreras till storstäderna längre. Jag tycker vi måste ha ett annat tänk där, se att förutsättningen för att skolor, sjukhus och affärer hålls öppna i Norrlands inland är att människor får bo där, och då inte som Kalle B så väl uttryckte det "på frimärksstora tomter mitt i en kolsvart granplantering".
Måste skogen vara i direkt anslutning till gården då? För det kan ju finnas skog till salu en bit bort.
Om man ska försörja sig som bonde idag måste man satsa storskaligt, man ska ju konkurrera med importerat billigt virke osv, fast med Sveriges dyra produktionskostnader. Så jag har stor förståelse för att han inte blev superintresserad av att sälja, jag själv går ju back varje månad på min lilla "gård".
Om man ska försörja sig som bonde idag måste man satsa storskaligt, man ska ju konkurrera med importerat billigt virke osv, fast med Sveriges dyra produktionskostnader. Så jag har stor förståelse för att han inte blev superintresserad av att sälja, jag själv går ju back varje månad på min lilla "gård".
Nja, i det här fallet drar hans gård in pengar på annat. Det är ingen utblottad kämpande ekonomi vi talar om. Och jag vill ju bara utöka lite runt huset, inte köpa hutlöst mycket. Nåväl, ja någon annanstans kan det finnas åtminstone till egen ved, det är sant.
Jag kan också ha förståelse på hans tänk det individuella planet, men ser att det är ett problem om det är en allmän tendens i landet. Jag tror Norge har en bättre politik/kultur kring detta, men det har jag bara hört. Får väl läsa på och eventuellt emigrera till Norge.
En gård kan inte skötas med så kortsiktigt tänk, skog tar bra många år att nå skörd och man måste planera för sämre tider om man ska ha en chans i dagens samhälle. Försäljningspriserna kan sjunka, eller så kommer politikerna på något strålande som att "alla tallar på marken ska beskattas". Har man då ingen rejält tilltagen plan, så får man lämna gården.kattvind skrev:
Alla måste bidra med sin bit för att få landsbygden att leva. Det går inte att skylla på politiker eller urbaniseringen som en naturkraft om man tycker att det är okej att köpa upp fastigheter och låta byggnaderna förfalla, bara för att man vill ha marken till skog. Då står man där en dag snart utan sjukhus och gatlyktor.
Börja med att bidra själv genom att stödja oss, köp enbart svenskproducerat, om alla börjat att göra det så kan det bli mer ekonomiskt gynnsamt att vara bonde och småbrukare behöver inte sälja gården till storbönder. Och erbjud dig själv att hyra skogskåkarna så de inte förfaller.
Och vi har aldrig haft gatlyktor eller sjukhus, på sin höjd en vårdcentral.
Och vi har aldrig haft gatlyktor eller sjukhus, på sin höjd en vårdcentral.
Han har väl sett för många stadsbor som vill leva i idyllen på landsbygden och som efter några tycker att det var alldeles för mycket arbete med att ha en liten gård och sedan säljer bort den till högstbjudande som bara vill ha ett sommarhus och sedan börjar klaga på allt möjligt.
Nu vet jag ju inte hur stor lantbruksfastighet dina grannar har men är de små är det inte säkert Lantmäteriet vill göra ytterligare avstyckningar/fastighetsreglering av mark till nya mindre 2-3 ha fastigheter, kan även gälla för större beroende av mark och geografi. Vi har haft en liknande dialog men där man inte vill godkänna en motsvarande avstyckning från en fastighet på 30 ha, där vi haft alternativen 3 ha respektive 10 ha mark.
Det finns inga exakta gränser här men vill du ha 2-3 ha blir det säkerligen en dialog kring att det definieras som lantbruksfastighet. Och här kommer då Lantmäteriet in som kan ha synpunkter då de har ett uppdrag enligt " ''fastigheten skall vara ändamålsenlig'". Men detta är ett omfattande och krångligt område. Det är i regel lättare att få till fastighetsreglering än ren avstyckning, men att reglera 2-3 ha till en tomt utan syfte till "lantbruk" vilket även skogsbruk räknas kan då hänvisas till att den ena fastigheten eller båda ej blir ändamålsenliga.
Så i vårt fall kunde ägaren tänkas sälja men där Lantmäteriet hade invändningar så vi valde att inte gå vidare i dagsläget.
Det var kanske inte direkt detta ts belyste men en viktig del att beakta om man lyckas övertyga ägaren av lantbruksfastigheten att sälja men att det sedan kan bli ett Nej från Lantmäteriet. Livet är inte lätt alltid
Det finns inga exakta gränser här men vill du ha 2-3 ha blir det säkerligen en dialog kring att det definieras som lantbruksfastighet. Och här kommer då Lantmäteriet in som kan ha synpunkter då de har ett uppdrag enligt " ''fastigheten skall vara ändamålsenlig'". Men detta är ett omfattande och krångligt område. Det är i regel lättare att få till fastighetsreglering än ren avstyckning, men att reglera 2-3 ha till en tomt utan syfte till "lantbruk" vilket även skogsbruk räknas kan då hänvisas till att den ena fastigheten eller båda ej blir ändamålsenliga.
Så i vårt fall kunde ägaren tänkas sälja men där Lantmäteriet hade invändningar så vi valde att inte gå vidare i dagsläget.
Det var kanske inte direkt detta ts belyste men en viktig del att beakta om man lyckas övertyga ägaren av lantbruksfastigheten att sälja men att det sedan kan bli ett Nej från Lantmäteriet. Livet är inte lätt alltid
Äh, lägg ägg va?!
Att ägaren inte vill sälja av en bit av sin mark för det pris du erbjöd är inget "samhällspolitiskt problem".
Att ägaren inte vill sälja av en bit av sin mark för det pris du erbjöd är inget "samhällspolitiskt problem".
Jag menace rent generellt så är det så det fungerar när något ÄR till salu.kattvind skrev:
Kan du inte svara på min andra fråga om bondens vision att driva, utveckla och växa mindre värd än stadsbons vilja att flytta ut på landet?
Känns spontant som om du i din dröm med långgående planer råkat ut för verkligheten som går emot drömmen.
Känns som många inte vet hur verkligheten ser ut i lantbruket i Sverige. Det gamla ordspråket att "en bonde lever fattigt, dör rik" stämmer ganska bra.
Att han drar in pengar på annat är väl troligtvis att man vill sprida riskerna, flera ben att stå på. Hur vet du att det är en guldgruva och inte banken som äger delar av allt? Har du stenkoll på hur hans ekonomi är?kattvind skrev:
Redigerat: