Skarvsladd ip klass
Vi har en bryggbåt som drivs med elmotor. För att smidigt ladda batterierna tänkte jag dra skarvkabel ner till båten där laddare och batterier sitter, istället för att släpa batterierna av och på båten. Jag har letat efter skarvkabel högre än ip44 men det verkar inte finnas (utom trefas, ip67??).
1. Vad tycker ni som kan el, krävs det skarvkabel högre än ip44 om kabeln ska till båten med "potentiell" risk att hamna i vattnet? OBS insjö, det förekommer inga stora vågor tex.
2. Om ja, vilken ipklass rekommenderas och var hittar man det?
Tack på förhand för era kloka åsikter!
p
1. Vad tycker ni som kan el, krävs det skarvkabel högre än ip44 om kabeln ska till båten med "potentiell" risk att hamna i vattnet? OBS insjö, det förekommer inga stora vågor tex.
2. Om ja, vilken ipklass rekommenderas och var hittar man det?
Tack på förhand för era kloka åsikter!
p
Nej, jag skulle säga att det inte krävs. Vid normal användning ska inte skarvsladden hamna i vattnet. Nu förutsätter jag att du har jordfelsbrytare på den grupp som skarvsladden ansluts till, annars skulle jag helt avråda från att ha den nära vatten. Jag förutsätter också att skarvsladden i fråga inte är enormt lång så att man behöver ta hänsyn till spänningsfall och utlösningsvillkor.
Det bästa vore naturligtvis att dra ner en fast installerad kabel till en liten laddstolpe där det kan sitta ett CEE-don och en lokal JFB, men det kanske är överkurs.
Rent allmänt kan man väl rekommendera litteratur om landström på båtar, jag har inte några bra exempel i bakfickan nu men du hittar säkert något om du googlar.
Det bästa vore naturligtvis att dra ner en fast installerad kabel till en liten laddstolpe där det kan sitta ett CEE-don och en lokal JFB, men det kanske är överkurs.
Rent allmänt kan man väl rekommendera litteratur om landström på båtar, jag har inte några bra exempel i bakfickan nu men du hittar säkert något om du googlar.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 922 inlägg
Kabeln i sig håller IP68, om du väljer typ H07RN eller bättre. Det är kontakterna som är den svaga punkten. Dessa får du helt enkelt se till att de inte hamnar i vattnet! Kabeln får inte heller ligga i vattnet mellan brygga och land.
Schukouttag håller dock endast IP44 med luckan stängd, inte när det sitter en stickpropp i. Så om det finns risk för regn och stänk så bör anslutningen ske i en tät låda t.ex typ det man ser på en motorvärmarstolpe.
Antar att det finns ett fast uttag som är skyddat av en egen JFB med utlösningsströmmen högst 30 mA?
Likaså jordningen förutsätter jag att du har koll på? För att göra det enkelt kan du använda en dubbelisolerad laddare så att skyddsjorden inte kommer i kontakt med båtens jord.
http://www.sxk.se/content/säker-anslutning-av-landström
Schukouttag håller dock endast IP44 med luckan stängd, inte när det sitter en stickpropp i. Så om det finns risk för regn och stänk så bör anslutningen ske i en tät låda t.ex typ det man ser på en motorvärmarstolpe.
Antar att det finns ett fast uttag som är skyddat av en egen JFB med utlösningsströmmen högst 30 mA?
Likaså jordningen förutsätter jag att du har koll på? För att göra det enkelt kan du använda en dubbelisolerad laddare så att skyddsjorden inte kommer i kontakt med båtens jord.
http://www.sxk.se/content/säker-anslutning-av-landström
Elnätet ute i en båthamn kan vara ganska vidsträckt och dimensionerat på gränsen för spänningsfall och gentemot utlösningsvillkor. Kan t.o.m överskrida dessa gränser, då många elektriker tyvärr är lite för lite insatta eller glömmer att ens tänka på det.ptk skrev:
Så en lång skarvsladd på 25 meter kan helt klart vara dåligt.
Men nåväl, det som händer är dels spänningsfall, och det överlever "vi" nog i detta fall. Om det bara laddas så är väl strömmen så låg att det inte gör mycket spänningsfall.
Men vad det gäller utlösningsvillkoret så kan långa ledningar i fasta installationen + en lång skarvsladd på det göra att säkringarna inte löser ut inom föreskriven maximum-tid.
Detta medför att föremål kan vara strömförande längre än tillåtet samt att det kan bli för hög temp i ledningar.
Är allt skyddat av JFB (vilket det ska vara för att det öht ska vara tillåtet att dra ut skarvsladden) så ger denna ett extra skydd mot att saker kan vara strömförande för länge vid jordslutning (kortslutning).
Men JFB ger bara skydd mot överhettning av ledningar i ett av två olika felfall, så JFB kan inte helt ersätta korrekt ledningsdimensionering.
Ja nu blev det mycket tekniskt här, sorry.
Hur det står till med elen i din anläggning är inte så helt lätt att bedöma.
Men man kan väl säga att om det är 10A säkring och anläggningen (inkl förlängningssladd) har en kortslutningsström på minst 100A så bör det vara rätt OK.
Och har du en multimeter och är lite modig kan du faktiskt testa detta själv.
Koppla in förlängssladden, avsluta med en grendosa där.
Koppla in en 2000W eller 2300W vattenkokare i ett av uttagen, och mät spänningen i ett annat uttag.
Om spänningen sen sjunker 20V eller mer när man slår igång vattenkokaren, är elnätet för svagt för den långa skarvsladden.
Helst ska det sjunka max 15V med 2000W last, det betyder att impedansen är ca 1,7 ohm och max kortslutningsström är 133A. Räcker för att tryggt lösa ut en C10 automatsäkring. Porslinssäkringarna är ännu bättre (säkrare).
Och nu blev jag så till mig av mitt egna långa inlägg så jag beslöt mig för att kolla hur det står till med min 25-meters-sladd till elgräsklipparen.
Uppkoppling enligt bilden. Den svarta är 25 meter skarvsladd, sitter i det sista uttaget i slingan av uttag utomhus, så detta är alltså worst case.
C10 säkring, så det krävs minst 100A i kortslutningsström för att ligga på helt 100% säkra sidan.
232V med avstängd vattenkokare, 223 med vattenkokare igång.
Blir 9V spänningsfall.
Kokaren är märkt på typskylten:
220-240V 1280-1520W. Så då interpolerar jag lite snabbt i huvudet att den ger 1400W vid 232V.
(Egentligen är det bäst att mäta strömmen, givetvis. Men det är lite mer bängligt, och mycket mer osäkert att göra för en som inte är van att mäta och greja med starkström).
Då drar kokaren 1400W / 232V = 6,03 A i ström.
Och om det blir 9V spänningsfall så är den totala resistansen i alla ledningar från transformatorstation till där jag mäter 9V / 6.03A = 1.49 ohm.
Och om jag skulle kortsluta (istället för att sätta en vattenkokare) där så skulle maximala kortslutningsströmmen bli 232V / 1.49 ohm = 155 A.
Det är alltså helt OK med säkring kontra ledningsslängd här.
Att sätta ihop 2 st 25 meters skarvsladdar går dock troligen över tillåtna värden.
Och en D10-säkring skulle inte heller vara bra, kräver 200A i tillgänglig kortslutningsström.
Allt som behövdes var en vattenkokare och en mutimeter och ohms lag samt effektformeln
U= R * I
P = U * I
Uppkoppling enligt bilden. Den svarta är 25 meter skarvsladd, sitter i det sista uttaget i slingan av uttag utomhus, så detta är alltså worst case.
C10 säkring, så det krävs minst 100A i kortslutningsström för att ligga på helt 100% säkra sidan.
232V med avstängd vattenkokare, 223 med vattenkokare igång.
Blir 9V spänningsfall.
Kokaren är märkt på typskylten:
220-240V 1280-1520W. Så då interpolerar jag lite snabbt i huvudet att den ger 1400W vid 232V.
(Egentligen är det bäst att mäta strömmen, givetvis. Men det är lite mer bängligt, och mycket mer osäkert att göra för en som inte är van att mäta och greja med starkström).
Då drar kokaren 1400W / 232V = 6,03 A i ström.
Och om det blir 9V spänningsfall så är den totala resistansen i alla ledningar från transformatorstation till där jag mäter 9V / 6.03A = 1.49 ohm.
Och om jag skulle kortsluta (istället för att sätta en vattenkokare) där så skulle maximala kortslutningsströmmen bli 232V / 1.49 ohm = 155 A.
Det är alltså helt OK med säkring kontra ledningsslängd här.
Att sätta ihop 2 st 25 meters skarvsladdar går dock troligen över tillåtna värden.
Och en D10-säkring skulle inte heller vara bra, kräver 200A i tillgänglig kortslutningsström.
Allt som behövdes var en vattenkokare och en mutimeter och ohms lag samt effektformeln
U= R * I
P = U * I
Redigerat:
Intressant mätning som de flesta kan utföra själva! Varför använder du inte strömtången? Jag har en liten manick med en stickpropp, tre st RK 2,5 och ett uttag för dylika mätningar. Endast för mätning skall nog tilläggas. Märkskyltar litar jag inte på ett skvatt.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 922 inlägg
Ännu enklare att använda en energimätare som kan visa spänning och ström samtidigt - den klassiska vattenkokarmetoden
https://www.byggahus.se/forum/el/164370-forimpedans.html?showAll
https://www.byggahus.se/forum/el/164370-forimpedans.html?showAll
Jo, jag har faktiskt en grendosa till där jag splitsat upp kabelhöljet lite mittpå för att kunna mäta med strömtången.mattiasp skrev:
Men nu hittade jag den inte med en gång, så då sket jag i det.
Det var egentligen mest principen jag ville kolla och visa.
Ska jag tipsa om sådant här på ett publikt konsumentforum så är det nog allra bäst om det som föreslås är rimligt säkert att hålla på med.
Har man inte strömtång så blir det att mäta med multimeter i strömläge och i serie med strömkretsen, en betydligt besvärligare och mer "farlig" mätning.
Det allra enklaste och ofarligaste, då skulle jag t.o.m låta min mamma mäta, är att använda en energimätare, som Bo skrev.
För att vara ännu lite mer teknisk så har jag kollat förimpedansen / strömförmågan i mitt elnät med kalla ledningar.
Resistansen stiger med temp, och därför ska min uppmätta och uträknade resistans ökas med en faktor, så man klarar sig även om ledningarna är varmare.
Detta är inte helt trivialt, och det finns lite olika formler, tabeller och faktorer, beroende på vad man följer och vad som ingår i anläggningen.
Men som tumregel kan man väl lägga på ca 20% extra i resistans, det motsvarar ca 50° varmare ledningar, värre än så ska det som regel aldrig kunna bli.
Jag ville bara göra detta tillägg nu när jag satt igång en så tekniskt och matematiskt detaljerad beskrivning av detta.
Det finns lite annat också som man räkna med, om man vill vara ytterst petig, men om jag stannar här så är i alla fall nästan hela bilden klar.
Resistansen stiger med temp, och därför ska min uppmätta och uträknade resistans ökas med en faktor, så man klarar sig även om ledningarna är varmare.
Detta är inte helt trivialt, och det finns lite olika formler, tabeller och faktorer, beroende på vad man följer och vad som ingår i anläggningen.
Men som tumregel kan man väl lägga på ca 20% extra i resistans, det motsvarar ca 50° varmare ledningar, värre än så ska det som regel aldrig kunna bli.
Jag ville bara göra detta tillägg nu när jag satt igång en så tekniskt och matematiskt detaljerad beskrivning av detta.
Det finns lite annat också som man räkna med, om man vill vara ytterst petig, men om jag stannar här så är i alla fall nästan hela bilden klar.