4 942 läst ·
1 svar
5k läst
1 svar
Skarvrör
Finns det någon på forumet som har varit med förr, och kan det här med gamla hederliga svarta rördelar?
Jag undrar över den rördel som kallas skarvrör som jag inte riktigt begriper mig på. Vad är det för skillnad mellan att använda ett skarvrör, eller att gänga det ena röret lite längre och använda en lös muff? Är det bara att det är behändigare att ha en färdiggängad bit, ungefär som med ett nippelrör?
Och vad är den lilla ringen på skarvröret till för? Nån slags låsning är det väl, men det lär väl inte vara någon risk att muffen skakar loss. Är det kanske för att den fortsatta moteringen går lättare om skarven är låst?
Slutligen finns det ju ytterligare ett sätta att skarva blåa (gröna) rör, nämligen med en unionkoppling. Mässingsunion har jag använt tidigare, men det var PEM-slang mot en pump, så det var lite som kunde röra på sig. Med grova och/eller korta rör verkar union kräva extrem precision för att fungera, medan skarvrör/muff funkar bra även om det blir en glipa mellan rören. Tänker jag rätt?
Nu undrar ni kanske varför man vill använda såna här rör och kopplingar på 2000-talet. Jo, jag ska koppla ihop tre ackumulatortankar som sedan ska byggas in och isoleras med lösull. Eftersom rören ska ligga inne i isoleringen så vill jag vara säkert på att det blir tätt, och det får inte bygga ut för mycket så att rören kommer för nära den kalla väggen. Klämringskopplingar bygger väldigt mycket, och kostar skjortan. Presskopplingar är jag lite skeptisk till i dold förläggning. Hårdlödning har jag inte grejer till och mjuklödning litar jag inte riktigt på en en miljö med ständiga värmeskillnader (=spänningar). Gängade rör och rördelar blir däremot rätt kompakt, och hittills har jag i alla fall aldrig misslyckats med att få det tätt med lin och pasta.
Synpunkter mottages tacksamt.
Jag undrar över den rördel som kallas skarvrör som jag inte riktigt begriper mig på. Vad är det för skillnad mellan att använda ett skarvrör, eller att gänga det ena röret lite längre och använda en lös muff? Är det bara att det är behändigare att ha en färdiggängad bit, ungefär som med ett nippelrör?
Och vad är den lilla ringen på skarvröret till för? Nån slags låsning är det väl, men det lär väl inte vara någon risk att muffen skakar loss. Är det kanske för att den fortsatta moteringen går lättare om skarven är låst?
Slutligen finns det ju ytterligare ett sätta att skarva blåa (gröna) rör, nämligen med en unionkoppling. Mässingsunion har jag använt tidigare, men det var PEM-slang mot en pump, så det var lite som kunde röra på sig. Med grova och/eller korta rör verkar union kräva extrem precision för att fungera, medan skarvrör/muff funkar bra även om det blir en glipa mellan rören. Tänker jag rätt?
Nu undrar ni kanske varför man vill använda såna här rör och kopplingar på 2000-talet. Jo, jag ska koppla ihop tre ackumulatortankar som sedan ska byggas in och isoleras med lösull. Eftersom rören ska ligga inne i isoleringen så vill jag vara säkert på att det blir tätt, och det får inte bygga ut för mycket så att rören kommer för nära den kalla väggen. Klämringskopplingar bygger väldigt mycket, och kostar skjortan. Presskopplingar är jag lite skeptisk till i dold förläggning. Hårdlödning har jag inte grejer till och mjuklödning litar jag inte riktigt på en en miljö med ständiga värmeskillnader (=spänningar). Gängade rör och rördelar blir däremot rätt kompakt, och hittills har jag i alla fall aldrig misslyckats med att få det tätt med lin och pasta.
Synpunkter mottages tacksamt.
använd junkturkopplingar vetja, smidigt att skarva. Använder du skarvmuff behöver du väl en vänster-höger gängad och finns de att få tag i numera äns?
i sverige kallas de väl uniononkoppling (junktur-koppling)
i sverige kallas de väl uniononkoppling (junktur-koppling)
Klicka här för att svara