Samfällighet - Juridiskt begränsande möjligheter
Jag undrar vilka juridiskt begränsande möjligheter en samfällighetsförening har. Säg att vi vill bygga ut vårt hur eller göra någon annan estetisk förändring. I dessa fall är det ju kommunens översiktsplan och detaljplan (och givetvis bygglov när så krävs) som styr vad man får och inte får göra. Har en samfällighet någon juridisk möjlighet att säga nej till denna typ av förändringar utöver översikts- och detaljplan?
Det beror på samfällighetens syfte, men generellt sett har samfälligheten inte med de enskilda fastigheterna att göra. I en BRF däremot har föreningen långtgående möjligheter att förhindra förändringar, där är det ju BRF som egentligen äger fastigheterna.
En vägsamfällighet eller som i mitt fall, en parkförvaltningssamfällighet som inte ens äger parkmarken den förvaltar kan inte knysta något alls om enskilda medlemmars fastigheter.
Har dock förstått att det i vissa samfälligheter i villaområden har uppstått en kultur av att styrelsen råder i stort och smått (som i "En man som heter Ove"), men någon juridisk rätt till detta har de alltså i normalfallet inte.
Men återkom gärna med en beskrivning av vad det är för sorts samfällighet så kan du få ett säkrare svar.
En vägsamfällighet eller som i mitt fall, en parkförvaltningssamfällighet som inte ens äger parkmarken den förvaltar kan inte knysta något alls om enskilda medlemmars fastigheter.
Har dock förstått att det i vissa samfälligheter i villaområden har uppstått en kultur av att styrelsen råder i stort och smått (som i "En man som heter Ove"), men någon juridisk rätt till detta har de alltså i normalfallet inte.
Men återkom gärna med en beskrivning av vad det är för sorts samfällighet så kan du få ett säkrare svar.
Det är det jag menar med att vi måste veta mer om samfälligheten innan vi kan säga något säkert.
I vårt fall är det tex kommunen som är markägare. De två hus som vetter mot lekplatsen måste alltså söka bygglov för allt de gör närmare tomtgränsen än 4,5 meter, då kommunen menar att de inte kan göra ett vanligt grannehörande gentemot dem. Och tomtgränsen går vid husväggen, men staketet sitter två meter ifrån husväggen.
Oavsett det så har ju samfälligheten som granne inget att göra med detaljer, lika lite som andra grannar har.
I vårt fall är det tex kommunen som är markägare. De två hus som vetter mot lekplatsen måste alltså söka bygglov för allt de gör närmare tomtgränsen än 4,5 meter, då kommunen menar att de inte kan göra ett vanligt grannehörande gentemot dem. Och tomtgränsen går vid husväggen, men staketet sitter två meter ifrån husväggen.
Oavsett det så har ju samfälligheten som granne inget att göra med detaljer, lika lite som andra grannar har.
Även om samfälligheten har rätt att yttra sig så är det som "granne" yttrandet väger varken mer eller mindre. Om åtgärden på huset följer DP så behövs inget granne yttrande. Om samfälligheten äger marken runt om kring så borde den räknas som en "granne" och har rätt att överklaga ett bygglov. Men man behöver inte oroa sig för att just deras röst "väger tyngre" än någon annan. Det handlar om argumenten.
Det finns enstaka samfälligheter som har i sina mycket tvivelaktiga stadgar att de skall godkänna ombyggnader. Och där detta upphöjts till "lag" eftersom kommunen låter samfälligheten bli en remissinstans för bygglov.
Det är som sagt väldigt ovanligt, och troligen grovt olagligt av kommunen.
Men som sagt, om det gäller en bostadsrätt så har föreningen långt gående makt över vad som får byggas. Sedan finns det en del mer gråzoner, i tomträttsavtal kan det finnas inskrivet regler om vad husen skall användas till, giltigt.
Det är som sagt väldigt ovanligt, och troligen grovt olagligt av kommunen.
Men som sagt, om det gäller en bostadsrätt så har föreningen långt gående makt över vad som får byggas. Sedan finns det en del mer gråzoner, i tomträttsavtal kan det finnas inskrivet regler om vad husen skall användas till, giltigt.