Nu bor ju inte alla i Stockholm…L Ljudfjollan skrev:
Jag skrev klart och tydligt "i större delarna av Sverige".Nissens skrev:
Kanske för att bidra till att ungarna får det drägligare med mindre fasta utgifter?T Thomas Cedergren skrev:
Har man frigjort det bundna kapitalet och har en vettig pension dessutom spelar hyran knappast någon roll.
Precis, planerade i många år,.Vispen74 skrev:
När barnen flyttade så blev det ett hus med stort vardagsrum, matrum i centrum för större sällskap.
Riktigt trevligt att bjuda hem släkt, vänner på fest och bara säga kom så många ni vill.
Kan lätt duka för 20 gäster där alla sitter bra.(Fler går in men då får det möbleras om lite)
Större fester för bli att hyra lokal.
Det är riktigt bra. Har tänkt i de banorna också, men tyvärr är det omöjligt att få tag i tomter där jag bor…A Argastesnickaren skrev:
8000 är ju mycket. Jag har 2500 per månad för det du beskriver.D Dilato skrev:
Jag är på väg att göra exakt det du skriver om förutom att jag ska köpa ett billigare hus på en mindre ort. Planerar att sälja mitt hus i Stockholm och köpa något billigare som jag kan renovera upp. Mitt mål är att ha ett betalt fint hus och minst 5 miljoner i kontanter att investera när jag är klar.nattugglan11 skrev:
Det handlar ju hur man vill bo på 13-onde våningen i en hyresrätt för 15.000kr/månad lockar i alla fall inte mig. Än så länge. Men smaken är som baken. En del vill slippa eget ägt boende så är det.
Du som skriver är inte pensionär än, det märks tydligt. Som frisk pensionär känner man sig fortfarande ung och med livets all förvärvad kunskap så har man stora möjligheter att jobba fritt om man så vill för att få full användning för sina talanger; jag var inte fullt så frisk men jobbade ändå tolv år efter den officiella pensionsåldern som teknisk konsult. Det var en undrrbar tid eftersom man hade dubbel lön, och hade råd att investera i rätt arbetsutrustning och resa till nya ställen, något som var svårt före pensionsåldern både ekonomiskt och tidsmässigt men som nu gav nya jobb och nya infallsvinklar på tillvaron, och man kunde jobba hemifrån och slippa slösa tid på arbetspendling. En underbar tid fast jag jag vid flera tillfällen tvingades jobba ofattbart hårt i en omfattning som jag aldrig gjort innan.
Visst har man tillgångar som ökad i värde, till exempel ens villabostad, som kanske tiodubblat sitt värde på fyrtio år. Men då räknar man inte med allt eget underhåll och alla yttre tjänster man tvingats till att köpa under alla år, nya vitvaror, ny panna, nya takfönster, helt renoverat garage m.m. Plus uterum, trädgårdsskötsel (även i blygsam omfattning), trädfällning. Vitvaror har en ekonomisk livslängd av bara tio år. Solceller, bergvärme?
Om man summerar det till dagsvärde och ser till inflationen så är inte prisstegringen så märkvärdig. Men kanske ett sparat belopp? Husets värde avgörs mycket också av hur grannarna skött sina hus och trädgårdar och hur de är som grannar, hur de brukar parkera SINA bilar etc. och om det är "ett trevligt område". Ligger huset ensligt kan det för rätt köpare vara bingo, men för de flesta barnfamiljer dåligt, föräldrarnas fritid rinner bort i ett ändlöst skjutsande av barn och tonåringar till kompisar och olika aktiviteter. DE är sällan intresserade av trädgårdskötsel och fasadmålning...
Flyttar man sedan till en lägenhet finns två alternativ: hyresrätt och bostadsrätt. En bostadsrätt kostar lika mycket som en villa men man slipper måla fasaderna och ibland ingår el och vvs i hyran, som kan vara lockade låg i "välskötta föreningar". Kom bara ihåg att du får kosta på all inre renovering själv. En liten del av hyran kan sparas av föreningen som en "renoveringsfond" men det säger sig självt att det inte räcker till speciellt mycket. Om huset är allmänt slitet kan föreingen tvingas att renovera sådant som avloppsledningar och ventilationssystem och kan då också tvingas att höja hyran motsvarande.
En hyresrätt kostar ingen att hyra, så då kan du mycket riktigt få massor av pengar över, till en början. Men hyran brukar vara ganska dryg och du måste kanske kontinuerligt ta av besparingarna för att kunna betala. Och om lägenheten behöver renoveras är det fastighetsägaren som avgör och inte du. Så du sitter och glor på de dystra vävtapeterna och väntar på att en gammal kokplatta på spisen behagar värma burksoppan, utspädd från en vattenkran med separata vred för varmt och kallt. Är det något fel på den? Neej, inte direkt... Ja då byter vi inte, förr gjorde de rejäla grejer!
Hur du än vänder dig har du ändan bak, och valet av bostad måste ses individuellt och vad som finns tillgängligt. Bostadsrätter har en liten fördel ändå i det att de går att sälja en dag med förtjänst efter många års inflation och visst eget eller köpt underhåll. Och när du blir gammal och sköplig så kanske ett träd att titta på utanför fönstret är värt mer än något annat, och den hemtjänst som finns tillgänglig fungerar nog bäst i tätort.
Tullinge. Men jag har inte med underhåll eller fastighetskatt. Jag räknar som mäklarna gör.yonna skrev:
Hade tur
Grannen sålde en tomt till mig 2000.
Den låg kloss till min egen tomt så barnen har kunnat använda den i alla år.
2600 kvm tomt med indraget vatten gick lös på hiskeliga 125 tusen kr.
Sista tomten på en återvändsgata sen kommer skogen.
Allt är inte bättre i storstäder, defintivt inte tomtpriser
Sen har väl priserna gått upp lite här också på 25 år.
Däremot så ser man ju vad bra det har varit att satsa på fastigheter jämfört med att hyra.
Har alltid prioriterat amorteringar för att få det bra på ålderns höst.
Har defintivt inte levt snålt men klokt.
Det är dyrt att vara fattig.
Den bästa "pensionsförsäkringen" heter amortera. Enligt min mening. Fast en del är ju idag så hiskeligt skuldsatta så det går bara inte.A Argastesnickaren skrev:Hade tur
Grannen sålde en tomt till mig 2000.
Den låg kloss till min egen tomt så barnen har kunnat använda den i alla år.
2600 kvm tomt med indraget vatten gick lös på hiskeliga 125 tusen kr.
Sista tomten på en återvändsgata sen kommer skogen.
Allt är inte bättre i storstäder, defintivt inte tomtpriser
Sen har väl priserna gått upp lite här också på 25 år.
Däremot så ser man ju vad bra det har varit att satsa på fastigheter jämfört med att hyra.
Har alltid prioriterat amorteringar för att få det bra på ålderns höst.
Har defintivt inte levt snålt men klokt.
Det är dyrt att vara fattig.
Nja, när räntorna var låga så var börsen betydligt bättre… där växte pengarna ordentligt. 😊T Thomas Cedergren skrev:
Jag vet det har diskuterats till förbannelse men i min mening binder amortering kapital som man i ljuset av den här tråden kanske vill använda till annat. Utmaningen med låg amortering är att planera och hantera toppar och dalar i driftskostnaderna för boendet som styrs av räntan. Om man istället för att bara avsätta vad som behövs avsätter en planerad ”hyra” som skapar buffert att använda för perioder när utgiften för boende är större så frigör man kapital att använda till annat under tidens gång.T Thomas Cedergren skrev:
Att ha låga omkostnader som pensionär är i min mening inte enda sättet att få en dräglig tid då utan det handlar om att ha en balans av utgifter och kapital att ta av om man inte pensionssparat så enormt att man har stor pension. Att ha litet lån i förhållande till värdet för bostaden då innebär ju bara att man sitter fast där man sitter. Du kan inte använda låneutrymmet (trots den enda säkra inkomsten under hela livet) och ska du ha loss det bundna kapitalet innebär det en massa kostnader och besvär.
Jag och frun jobbar med det vi har för stunden och har en långsiktig planering med utjämning av kostnader och utgifter för att kunna leva även som pensionärer. Dock inte i samma hus som nu men heller inte med målet att sitta i ett avbetalat boende.