Säkringar och datorer
Hej!
Hoppas kunna få lite hjälp med säkringsbekymmer! Bor i Grekland (Aten), men registrerade mig här för att kanske kunna hitta lite bättre hjälp.
Farsan är elektriker så jag är ingen novis direkt, skulle kunna dra om kablage och allt själv och montera nya säkringar men hoppas kunna komma undan utan allt för mycket jobb, om det går! Ber dock om ursäkt om jag använder fel termer, har använt svenska alldeles för lite sista åren, hoppas det går att förstå i alla fall.
Gjorde för drygt ett halvår sedan om ett av rummen till datorrum, två datorer och lite diverse annan elektronik, mitt problem är att säkringen till det rummet faller efter varje strömavbrott (och det är rätt många sådana här numera pga. situationen i övrigt..), minst ett i veckan, ibland mer, ibland mindre!
El-installationen är rätt så proffsigt gjord. Elskåp, säkringar, jfb allt från ABB, kablage håller bra standard det också. Varje rum var säkrat med automatsäkring (heter väl dvärgbrytare egentligen) på 10A, märkta med B, alltså ganska standard. Pratade med med en bekant som är elektriker (från nationella elleverantören, DEI) här som sa att det aldrig var problem att byta till C inne i en större stad numera, utan bara vid glesbygd man skulle räkna sig fram först. Alla installationer görs dessutom med C dvärgbrytare numera. Bor också bara ca. 100 meter från närmaste understation.
Men bytet hjälpte inte så mycket, den faller fortfarande runt 8 av 10 elavbrott, så det är just på gränsen. Pratade med samma kille igen och han sa att de i vissa fall satte in K-klassade (motorskydd), men att jag helst skulle undvika det, speciellt om kabeln är mer än några meter (vilket den självklart är!).
Så jag undrar, finns det någon typ av relä (fel term där kanske) som man kan koppla datorerna genom så att inrusningsströmmen inte överskrider ca. 8A? Har även kollat upp nätaggregaten, båda är 550w, tydligen av bra kvalité, så inte så mycket att göra där.
Eller vågar jag sätta en 10A, K-klassad dvärgbrytare? Den lille elektrikern får lite ont i magen av den tanken dock.
Kanske jag ska sluta fjanta mig och dra om kabel och säkra till 16A istället?
Eller kan nån tänka sig nån annan bättre lösning?
Tack på förhand,
J
Hoppas kunna få lite hjälp med säkringsbekymmer! Bor i Grekland (Aten), men registrerade mig här för att kanske kunna hitta lite bättre hjälp.
Farsan är elektriker så jag är ingen novis direkt, skulle kunna dra om kablage och allt själv och montera nya säkringar men hoppas kunna komma undan utan allt för mycket jobb, om det går! Ber dock om ursäkt om jag använder fel termer, har använt svenska alldeles för lite sista åren, hoppas det går att förstå i alla fall.
Gjorde för drygt ett halvår sedan om ett av rummen till datorrum, två datorer och lite diverse annan elektronik, mitt problem är att säkringen till det rummet faller efter varje strömavbrott (och det är rätt många sådana här numera pga. situationen i övrigt..), minst ett i veckan, ibland mer, ibland mindre!
El-installationen är rätt så proffsigt gjord. Elskåp, säkringar, jfb allt från ABB, kablage håller bra standard det också. Varje rum var säkrat med automatsäkring (heter väl dvärgbrytare egentligen) på 10A, märkta med B, alltså ganska standard. Pratade med med en bekant som är elektriker (från nationella elleverantören, DEI) här som sa att det aldrig var problem att byta till C inne i en större stad numera, utan bara vid glesbygd man skulle räkna sig fram först. Alla installationer görs dessutom med C dvärgbrytare numera. Bor också bara ca. 100 meter från närmaste understation.
Men bytet hjälpte inte så mycket, den faller fortfarande runt 8 av 10 elavbrott, så det är just på gränsen. Pratade med samma kille igen och han sa att de i vissa fall satte in K-klassade (motorskydd), men att jag helst skulle undvika det, speciellt om kabeln är mer än några meter (vilket den självklart är!).
Så jag undrar, finns det någon typ av relä (fel term där kanske) som man kan koppla datorerna genom så att inrusningsströmmen inte överskrider ca. 8A? Har även kollat upp nätaggregaten, båda är 550w, tydligen av bra kvalité, så inte så mycket att göra där.
Eller vågar jag sätta en 10A, K-klassad dvärgbrytare? Den lille elektrikern får lite ont i magen av den tanken dock.
Kanske jag ska sluta fjanta mig och dra om kabel och säkra till 16A istället?
Eller kan nån tänka sig nån annan bättre lösning?
Tack på förhand,
J
Du skulle kanske överväga att skaffa en UPS, till datorerna.
Det finns ju säkringshållare för Diazed II (som inte är så känsliga för höga startströmmar) som passar i normcentral, tyvärr är bredden mer än en modul.
Tack för svaren!
Med en UPS skulle jag väl bara fixa detta problem om den kunde hålla nätaggregaten vid liv under hela strömavbrottet (alltså eliminera startströmmen)? Strömavbrotten kan vara allt från 30 minuter till 6 timmar, ibland mer! Fast det är klart om UPS'en kan signallera strömavbrott så datorerna kan stänga av sig direkt, så kanske det fungerar. Eller har en UPS något sort skydd mot startströmmar? Anledningen att jag undrar detta är att dvärgbrytarna verkar degraderas ganska hårt när dom slår ifrån så ofta, har redan bytt en gång.
Som sagt är jag ingen äkta elektriker, men har för mig jag läst att om man bor väldigt nära en understation (matarcentral eller vad heter det egentligen?), så slår säkringarna ifrån väldigt lätt. Brytström är ett ord jag vill minnas man kunde räkna ut beroende på hur nära en elcentral man bor. Och då säkra upp beroende på de värdena. Så jag gissar att mitt problem ligger delvis i detta, om jag nu minns rätt.
Att montera in en Diazed II säkringshållare lät som en riktigt bra idé faktiskt, speciellt om en UPS bara fungerar om batteriet lyckas hålla nätaggregaten vid liv under strömavbrottet. Bör inte vara allt för svårt att hitta heller!
Med en UPS skulle jag väl bara fixa detta problem om den kunde hålla nätaggregaten vid liv under hela strömavbrottet (alltså eliminera startströmmen)? Strömavbrotten kan vara allt från 30 minuter till 6 timmar, ibland mer! Fast det är klart om UPS'en kan signallera strömavbrott så datorerna kan stänga av sig direkt, så kanske det fungerar. Eller har en UPS något sort skydd mot startströmmar? Anledningen att jag undrar detta är att dvärgbrytarna verkar degraderas ganska hårt när dom slår ifrån så ofta, har redan bytt en gång.
Som sagt är jag ingen äkta elektriker, men har för mig jag läst att om man bor väldigt nära en understation (matarcentral eller vad heter det egentligen?), så slår säkringarna ifrån väldigt lätt. Brytström är ett ord jag vill minnas man kunde räkna ut beroende på hur nära en elcentral man bor. Och då säkra upp beroende på de värdena. Så jag gissar att mitt problem ligger delvis i detta, om jag nu minns rätt.
Att montera in en Diazed II säkringshållare lät som en riktigt bra idé faktiskt, speciellt om en UPS bara fungerar om batteriet lyckas hålla nätaggregaten vid liv under strömavbrottet. Bör inte vara allt för svårt att hitta heller!
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 27 011 inlägg
Ja, en UPS som ska klara 6 timmar blir nog ganska dyr.
Med avseende på utlösningsvillkoret är det ingen markant skillnad mellan dvärgbrytare av typ C och K att döma av standarden - det krävs en kortslutningsström på 120 A för en K10A (100 A för C10A). Skillnaden ligger främst i att K-typen klara större startströmmar. Så jag tror det är ganska riskfritt.
Men egentligen bör man givetvis mäta upp detta vilket du kan göra med vattenkokarmetoden: http://www.byggahus.se/forum/el/164370-foerimpedans.html#60 Den impedans du får fram kan räknas om till kortslutningsström enligt I = Uf / Z / 1.5
Ett starkt nät kan vara en bidragande orsak till att dvärgen löser då det inte blir så stort spänningsfall, dvs startströmmen blir hög. Det skulle ju borga för att en K-typ eller t.o.m en D-typ skulle fungera.
Med avseende på utlösningsvillkoret är det ingen markant skillnad mellan dvärgbrytare av typ C och K att döma av standarden - det krävs en kortslutningsström på 120 A för en K10A (100 A för C10A). Skillnaden ligger främst i att K-typen klara större startströmmar. Så jag tror det är ganska riskfritt.
Men egentligen bör man givetvis mäta upp detta vilket du kan göra med vattenkokarmetoden: http://www.byggahus.se/forum/el/164370-foerimpedans.html#60 Den impedans du får fram kan räknas om till kortslutningsström enligt I = Uf / Z / 1.5
Ett starkt nät kan vara en bidragande orsak till att dvärgen löser då det inte blir så stort spänningsfall, dvs startströmmen blir hög. Det skulle ju borga för att en K-typ eller t.o.m en D-typ skulle fungera.
Jag har aldrig använd dvärgbrytare med K-karakteristik, men enligt det jag hittar så klarar D bättre kortslutningsström/Startström än K.
D: 10 - 20xI n 2)
K: 8 - 12xl n 4)
2) Låga värdet/höga värdet = ej lösa ut/lösa ut inom 0,1 sek
4) Låga värdet/höga värdet = ej lösa ut/lösa ut inom 0,2 sek
D: 10 - 20xI n 2)
K: 8 - 12xl n 4)
2) Låga värdet/höga värdet = ej lösa ut/lösa ut inom 0,1 sek
4) Låga värdet/höga värdet = ej lösa ut/lösa ut inom 0,2 sek
Tack för de informativa svaren!
Jag använde vattenkokarmetoden, dock bara med en brödrost, då det var den mest strömkrävande förbrukaren jag kunde hitta. Enligt min mätare så drar den 3.1A (den skall dra 800w enligt tillverkaren men, den är gammal och sliten). Spänningsfallet var ganska precis 1 volt, så då räknar jag 1/3.1, alltså 0.322 Ohm förimpedans. Förmodligen inte alltför exakt då jag inte kunde hitta någon större förbrukare (orkade inte dra ut ugnen för att testa).
Angående formeln, I = Uf / Z / 1.5, där gick jag bet, det var för länge sen jag tittade på formler. Kanske du kan förklara lite, lyckades inte hitta något när jag sökte.
Nu kanske jag låter lite dum, men jag förstod inte riktigt skillnaden mellan D- och K-karakteristik, D har alltså en kortslutningström på 200A? Är det då inte säkrare att köra på K?
Jag använde vattenkokarmetoden, dock bara med en brödrost, då det var den mest strömkrävande förbrukaren jag kunde hitta. Enligt min mätare så drar den 3.1A (den skall dra 800w enligt tillverkaren men, den är gammal och sliten). Spänningsfallet var ganska precis 1 volt, så då räknar jag 1/3.1, alltså 0.322 Ohm förimpedans. Förmodligen inte alltför exakt då jag inte kunde hitta någon större förbrukare (orkade inte dra ut ugnen för att testa).
Angående formeln, I = Uf / Z / 1.5, där gick jag bet, det var för länge sen jag tittade på formler. Kanske du kan förklara lite, lyckades inte hitta något när jag sökte.
Nu kanske jag låter lite dum, men jag förstod inte riktigt skillnaden mellan D- och K-karakteristik, D har alltså en kortslutningström på 200A? Är det då inte säkrare att köra på K?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 27 011 inlägg
0.322 Ω verkar vara ett rimligt värde i ditt fall. Om ni har fasspänningen 230 V i Grekland så blir kortslutningsströmmen I = 230 / 0.322 = 714 A. Sedan ska man ta med en korrektionsfaktor för spänningsvariationer och kalla ledare på 1.5, då vi får 476 A. Du kan därmed fläska på med knivsäkringar om det skulle knipa
Man kan lösa sådana här problem med NTC-motstånd av den här typen:
https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=60-303-57
Man måste anpassa storleken efter utrustningens strömförbrukning,
och de kan bli väldigt varma under drift.
Frågan är var man ska sätta dem. Jag har bara använt dem inuti utrustning (typ elskåp) där de sitter oåtkomliga. En apparat med flera interna switchade nätdelar var nästan omöjlig att starta, men med ett NTC-motstånd gick det bra.
https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=60-303-57
Man måste anpassa storleken efter utrustningens strömförbrukning,
och de kan bli väldigt varma under drift.
Frågan är var man ska sätta dem. Jag har bara använt dem inuti utrustning (typ elskåp) där de sitter oåtkomliga. En apparat med flera interna switchade nätdelar var nästan omöjlig att starta, men med ett NTC-motstånd gick det bra.