Stort tack! Jag får uppgraderingen gratis såg jag. Perfekt.Greger77 skrev:
--- Mats ---
Ja, med ledning av ditt språkbruk så kanske du ska hålla dig till det angloamerikanska sättet att mäta på
Jo, avstånd mäts från en punkt till en annan, det känns rätt lämpligt. d^_^bTiofingers-Perra skrev:Ja, med ledning av ditt språkbruk så kanske du ska hålla dig till det angloamerikanska sättet att mäta på
--- Mats ---
Haha, ja, där fick jag för att jag raljerade över ditt sätt att använda språket i ett Svenskt forum. Men det slog mig att, trots tolv år som möbelsnickare och några år som verkstadssnickare så begrep jag till en början inte din frågeställning just för att språket var ivägen.
Om jag har förstått rätt så har du ett tapphål (mortise) som är för grunt och för kort för att tappen (tenon) ska passa bra? Det enklaste och snabbaste sättet att åtgärda ett så klantigt fel är förmodligen att ta av material från tappen. Är det inte så många bitar kan du klara det med en vass kniv, men är det fler än säg...15-20 bitar så hade nog jag gjort det med ngn lämplig maskin.
Själv brukar jag undvika grundhyvlar (router planes) till sådant finlir för det är svårt att få ett bra resultat, det slutar ändå med att man får rensa bort spån med en kniv.
Tittade lite på hyvlarna du refererade till, fina! Men säkert dyra. En grundhyvel är inte så svår att tillverka, det kanske skulle vara en lösning för dig att göra några sådana? Då kan du slipa stålet till exakt det mått du behöver och spar dessutom tid på att slippa hänga på flamsiga snickarforum där man ändå inte får några vettiga svar
Tiofingers-Perra skrev:
Språket är ett problem, så är det. Vi har sagt att vi skall hålla oss till svenska i dessa forumen, så ditt raljerande hade en god grund. Samtidigt, vi är 8 miljoner innevånare i en ofantlig värld. Svenska språket är för oss i dagens värld mer ett hinder än ett verktyg (sedan är det viktigt också av kulturella skäl). Jag har ett problem med att en gång i tiden kunde jag nog många svenska termer, men efter många år på internet och med 99% engelsk litteratur, så är de engelska termerna lättare, dessutom ofta lite mer exakta (på samma sätt som islänningarna har fler ord för olika sorters snö).Nja, det är inte ett vanligt tapphål, utan ett tapphål som går från ända till ända i en träbit i en ram (jag har alltså fräst ut en skåra för plywood i alla ramar runt om hela ramen, på icke snickarspråk kan det kallas en längsgående djup skåra). Men där ramarna limmas ihop skall tapphålet som går igenom den ena träbiten i ramen gå över i tapphålet i den andra träbiten i ramen. I den ena träbiten (den som limmas innanför) är tapphålet genomgående. I den andra ville jag inte göra ett tapphål som gick igenom, då syns det från utsidan. Men jag gjorde det lite för kort (inte i djupled utan i längsled), så det måste förlängas ett par millimeter. Så det är tapphålet som måste ändras, inte tappen. Problemet är att det är 3 mm trä på båda sidorna om tapphålet, och när jag är klar, ungefär 3 mm trä framför. Så ett stämjärn har svårt att göra jobbet utan att belasta för mycket.
Det du kallar grundhyvel har jag lärt mig heter käringtand, så jag antar samma hyvel har ett par olika namn. Köpte hyveln i fråga och är jättenöjd, men för just detta problem slutade det med att jag vässade stämjärnen och skar ut med dem, just för att jag då hade ett för brett järn i kärringtanden (grundhyveln). Problemet med sidor och utslag är en svårighet, men kärringtanden jag köpte har en viss mun, vilket förbättrar. Bäst är dock routern. Problemet kom bara för att jag slarvade med att gå tillräckigt långt med tapphålet där den inte var genomgående vid första fräsningen.
Vill lägga till: Jag hänger här just för att man så ofta får väldigt bra svar.
--- Mats ---
Redigerat:
Tror att du har en stor poäng när du menar att Engelska snickartermer är mer exakta, även om jag inte har upplevt det. T.ex. så tvingar ju ett sådant här forum fram ett exakt användande av språket för att man ska kunna göra sig förstådd med text, utan att kunna se och känna på de aktuella träbitarna. Om du istället hade kommit till min verkstad med ramarna, ja då hade jag haft allting klart för mig på tre sekunder. Dessutom hade jag bjudit på kaffe.
Språket formas och används utifrån behovet, på det här forumet kanske det skulle behövas en liten ordbok med översättningar av fackuttryck till både Sv och Eng, kan bli ett kul projekt!
Klant, tjurved, krollsplint, fjäderstöd, täxel, groda, slipapa, undrar vad det kan bli på Engelska, det är nog inte många utanför skrået som ens vet vad det kallas på Svenska.
Men du, det där med att Islänningar har fler ord än oss för snö är bara en myt, jordbruk och fiske har varit viktigt på Island, då behövs inte så många specialord för snö. Min gissning är nog att skidbummare är den gruppen som använder flest ord för att beskriva olika snötyper. Däremot har islänningar över trettio ord för att beskriva formen och nyansen på ett askmoln
/Per
Blindtappning, genomgående tappning och om man ska ha kilar i den genomgående tappen så kallas det kiladtappnig.
Jag gissar att vi saknar dessa ord eftersom dom inte använd och kanske har vi sedan 20-30 år inte brukat dessa, men ibland så saknas det svenska ord också, jag gillar ditt förslag att göra som isländarna, hitta på nya svenska ord. Det är upp till oss kan jag tycka.
Kärringtand är samma sak som grundhyvel, ibland grundkloss också. Det är samma på engelska, routerplanen och ibland old womans toot.
Jag gissar att vi saknar dessa ord eftersom dom inte använd och kanske har vi sedan 20-30 år inte brukat dessa, men ibland så saknas det svenska ord också, jag gillar ditt förslag att göra som isländarna, hitta på nya svenska ord. Det är upp till oss kan jag tycka.
Kärringtand är samma sak som grundhyvel, ibland grundkloss också. Det är samma på engelska, routerplanen och ibland old womans toot.
Johan Rubank- orden används, jag använder dom och jag känner många som också använder dom. Allt beror på sammanhanget, det är ju inga ord som används utanför verkstaden, direkt.
/Per
/Per
Ämnet är väl besvarat så jag tillåter mig att dra iväg lite till på sidospåret.
Förlåt men jag inte låta bli:
Jag tycker det är ett ganska bra exempel på svårigheterna med språket. Nu finns det ju en ganska bra och vedertagen svensk benämning på just "router" men i många fall är de engelska benämningarna så pass allmänna och vedertagna (just pga engelskspråkiga hemsidor och engelskspråkig litteratur) att det blir obegripligt när någon kommer dragandes med ett urgammalt svenskt uttryck. Tyvärr(?) är det nog så att facktermerna som använts i gammalt hantverk som tex möbelsnickeri mer eller mindre har glömts bort. (Kan vi skylla detta också på IKEA?) I Sverige är det idag väldigt få som snickrar möbler och ännu färre som har det som yrke. Därför bevaras inte de gamla uttrycken och skall man lära sig nytt så blir det de engelska som fastnar.
Sedan kan det också vara så att vissa tekniker av tradition inte har använts speciellt mycket i Sverige och därmed saknas vissa benämningar helt.
EDIT: Det hann visst in några inlägg medan jag skrev.
Förlåt men jag inte låta bli:
Mats Bengtsson skrev:
...
Bäst är dock routern.
...
Jag tycker det är ett ganska bra exempel på svårigheterna med språket. Nu finns det ju en ganska bra och vedertagen svensk benämning på just "router" men i många fall är de engelska benämningarna så pass allmänna och vedertagna (just pga engelskspråkiga hemsidor och engelskspråkig litteratur) att det blir obegripligt när någon kommer dragandes med ett urgammalt svenskt uttryck. Tyvärr(?) är det nog så att facktermerna som använts i gammalt hantverk som tex möbelsnickeri mer eller mindre har glömts bort. (Kan vi skylla detta också på IKEA?) I Sverige är det idag väldigt få som snickrar möbler och ännu färre som har det som yrke. Därför bevaras inte de gamla uttrycken och skall man lära sig nytt så blir det de engelska som fastnar.
Sedan kan det också vara så att vissa tekniker av tradition inte har använts speciellt mycket i Sverige och därmed saknas vissa benämningar helt.
EDIT: Det hann visst in några inlägg medan jag skrev.
Eftersom det är uppe till diskussion så är det väl inte Islänningarna som har 100 ord för snö utan det är Eskimåerna. Och det anses dessutom vara en myt, men vad vet jag..
I övrigt så håller jag med, det är väl lämpligt att vi vårdar det svenska språket och dess uttryck i den mån det går. Det kommer ju knappast bli bättre för att vi använder engelska uttryck (kanske inte sämre heller ). Dock är det ju precis som tidigare sagt att vi har många källor till information på just engelska och därför kan man ibland inte ens dom svenska namnen. Men jag tycker att t.ex. router kan ju få heta fräs eller överhandsfräs för det är ju ett ganska vedertaget namn som dessutom dom flesta veta vad som avses. Tapp och tapphål likaså. Är man dessutom i IT branschen som jag så är ju just router någonting helt annat ...blir ibland förvirrande:wow:
I övrigt så håller jag med, det är väl lämpligt att vi vårdar det svenska språket och dess uttryck i den mån det går. Det kommer ju knappast bli bättre för att vi använder engelska uttryck (kanske inte sämre heller
). Dock är det ju precis som tidigare sagt att vi har många källor till information på just engelska och därför kan man ibland inte ens dom svenska namnen. Men jag tycker att t.ex. router kan ju få heta fräs eller överhandsfräs för det är ju ett ganska vedertaget namn som dessutom dom flesta veta vad som avses. Tapp och tapphål likaså. Är man dessutom i IT branschen som jag så är ju just router någonting helt annat ...blir ibland förvirrande:wow:
Det verkar som det blev en språktråd istället för att handla om hyvlar, båda ämnena är nog så viktiga.
Språket förändras ju ständigt, och det finns ingen anledning att försöka övertyga folk om att det ena eller andra skulle vara mer "rätt", bevare oss för språkpoliser!
Det är ju upp till var och en att själv bedöma om det är viktigt eller inte att använda existerande ord på det egna språket istället för att ta ord från ett annat språk med risk för att inte göra sig förstådd.
De som använder ord som router, mortise, dado o.s.v markerar samtidigt på vilket sätt de har lärt sig snickeri (de kanske har varit snickarlärlingar i Storbritannien!) Det kanske blir så att hobbysnickare och yrkessnickare får svårt att förstå varandra till slut
Språket förändras ju ständigt, och det finns ingen anledning att försöka övertyga folk om att det ena eller andra skulle vara mer "rätt", bevare oss för språkpoliser!
Det är ju upp till var och en att själv bedöma om det är viktigt eller inte att använda existerande ord på det egna språket istället för att ta ord från ett annat språk med risk för att inte göra sig förstådd.
De som använder ord som router, mortise, dado o.s.v markerar samtidigt på vilket sätt de har lärt sig snickeri (de kanske har varit snickarlärlingar i Storbritannien!) Det kanske blir så att hobbysnickare och yrkessnickare får svårt att förstå varandra till slut
