Rivit avloppsanläggning som omfattas av servitut

[Claes Sörmland]

Den här situationen har vi diskuterat förut några gånger. Nu har vi en dom.

Paret S. i Uppsala äger fastigheten X och får 2017 sin gamla avloppsanläggning utdömd av kommunen. Deras fastighet belastas av ett servitut så att den härskande grannfastigheten Y som ägs av M. och S.L. har rätt att nyttja avloppsanläggningen. Man har delat på kostnaderna för driften av avloppsreningsanläggningen.

Paret S river avloppsanläggningen på sin fastighet utan att informera grannarna M. och S.L. och kopplar på dessa grannar på den nya anläggningen som ligger på en annan plats på fastigheten. M. och S.L. är inte roade av att inte ha blivit tillfrågade om detta och upplever att det är deras avloppsanläggningen som paret S har rivit. M. och S.L. vill ha skadestånd för den rivna gamla anläggningen. Man vill inte betala för den nya avloppsanläggningen. En tvist uppstår där M. och S.L. upplever att de kan stängas av från den nya avloppsanläggningen när som helst

Paret S svarar efter en tid med att ansöka hos Lantmäteriet om om inrätta den nya avloppsanläggningen som en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen för de två fastigheterna. Samt att upphäva av det gamla avloppsservitutet som ju inte längre spelar någon roll då anläggningen inte finns kvar. Lantmäteriet beslutar den 20 maj 2022 om just detta. Nu ska M. och S.L. betala över 150 000 kr för anläggningsvärdet (sin andel i den nya avloppsreningsanläggningen) och intrångsersättning (att anläggningen tar paret S mark i bruk). Plus att man ska betala halva förrättningskostnaden till Lantmäteriet.

Nu överklagar M. och S.L. som känner sig orättvist behandlade till MMD. Man yrkar också på skadestånd för rivningen av avloppsreningsanläggningen och den osäkerhet som detta har orsakat så att deras hus inte har gått att använda.

Tror ni M. och S.L. kan få rätt? Deras avloppsanläggning som de hade servitutsrätt till togs ju ifrån dem utan att de ens tillfrågades och nu har de påförts stora nya kostnader mot sin vilja.

Utfallet av denna överklagan hos MMD och senare hos MÖD finns att läsa här i den aktuella domen:
https://www.domstol.se/mark--och-mi...h-miljooverdomstolens-avgoranden/2024/141641/

 

[myrstack]

Detta var ju en spännande rackare. Det känns ju som x har lyft bevisning som styrker ärliga försök att både informera om läget med anläggningen och erbjudande om att koppla på men att grannfastigheten helt duckat den frågan

 

[fusion]

Om den gemensamma anläggningen underkänts borde väl kommunen informerat grannarna ?
De hade ju ändå tvingats göra om sina avlopp så jag hoppas de som rivit inte åker på mer kostnader.

Den grannsämjan fick sig en rejäl törn idag då.

 

[Claes Sörmland]

Kommunens miljönämnd brukar bara kontakta verksamhetsutövaren, i praktiken fastighetsägaren som har avloppstillståndet. Att ett annat hushåll är påkopplat ändrar inte på det.

 

[-MH-]

Att ett annat hushåll är påkopplat ändrar inte på det.

Måste inte kommuen godkänna/ha papper på en sådan lösning?

 

[Claes Sörmland]

Måste inte kommuen godkänna/ha papper på en sådan lösning?

Det är bara att ansöka om tillstånd för en anläggning där grannen är påkopplad. Sen efter att du har fått tillstånd är det en civilrättslig fråga mellan dig och grannen om de verkligen ska kopplas på.

 

[-MH-]

De hade missat att anonymisera namn på ett ställe...

 

[xxargs]

Tycker domen var bra och resonabel - misstänker att fastighet Y stretade emot så mycket de kunde och försökte använda "evighets"-servitutet som slagträ att få avloppet ordnat utan att betala mer än innan (och förmodligen i praktiken nästan inget alls) - av gråtvalsen som drogs i överklagandet var det helt klart ekonomiskt orienterat.

Pengarna är ändå rätt små i sammanhanget i jämförelse om kommunen skulle dra avlopp och vatten förbi fastigheten och sedan tvångsansluta i vart fall avloppet för ofta rätt runt tilltagen summa...

Det intressanta är resonemanget av vikten av balansen mellan härskande och tjänande i servitutet - är det för belastande för den tjänande och för stor fördel för den härskande så kan servitut rivas upp.

I det här fallet misstänker jag att man kunde riva upp servitutet i samma sekund som avloppsanläggningen underkändes av kommunen - för i samma sekund fanns det inte längre någon (godkänd) avloppsanläggning att avtala om i servitut och den befintliga servitutet blev onyttig servitut.

Varken MMD eller MÖD verkade ha några som helst invändningar processen när gamla servitutet revs upp och X ansökte om gemensamhetsanläggning för de båda fastigheterna. - tycker X gjorde mer än vad de egentligen behövde då de kunde dimensionera anläggningen enbart för deras egna behov och plugga Y:s avlopp och Y fick ta hand om sitt egna avlopp själv med allt som det innebär...

---

Slutligen nyttjar man och är beroende av någon annans anläggning eller resurser så är man alltid på något sätt i underläge - även om man har servitut...

 

[Claes Sörmland]

Det jag tycker är illustrativt med domen är att den visar Lantmäteriets makt genom anläggningslagen. Här kan alltså grannen på eget initiativ koppla på ditt avlopp på sin nya avloppsanläggning, sedan ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta den som gemensamhetsanläggning och få den inrättad som en sådan vilket tvingar dig att punga ut med över hundra tusen kronor och halva förrättningskostnaden.

Jag tror inte alla är medvetna om möjligheterna som anläggningslagen ger. Och att Lantmäteriet utgår från sakförhållanden vid förrättningen, inte vem som har varit snäll och dum i någon sorts moralisk avvägning.

 

[xxargs]

Det jag tycker är illustrativt med domen är att den visar Lantmäteriets makt genom anläggningslagen. Här kan alltså grannen på eget initiativ koppla på ditt avlopp på sin nya avloppsanläggning, sedan ansöka hos Lantmäteriet om att inrätta den som gemensamhetsanläggning och få den inrättad som en sådan vilket tvingar dig att punga ut med över hundra tusen kronor och halva förrättningskostnaden.

Detta är ändå den mindre kostnaden än om fastighet Y skulle själv ansöka om bygglov (som kanske inte beviljas) och bekosta en egen enskild avlopp med infiltrering efter och kanske tom. krav på minireningsverk, ingen av de båda fastigheterna hade någon godkänd avloppsbehandling efter att befintliga anläggningen dömts ut.

Mao. kostnaden hade de båda fastigheterna fått ta oavsett för att kunna behålla den befintliga WC, tvätt, dusch/bad, diskmaskin etc. om det inte tänker fortsätta livet med latrin-hinkar och hämtningskostnader långt över 10000:-/år/fastighet som här där jag bor...

 

[Sommartorparn]

Lärdomen av detta är att det finns stora pengar stt spara om man kan komma överens om en gemensam lösning utan att blanda in lantmäteriet.

 

[Isakare]

Tänker att det är så här kommunenerna jobbar, du har inget att välja på, det är bara o betala och se glad ut.
Bekanta i byn bredvid är med om det nu, trots väl fungerande reningsverk till 30 hushåll, bestämde kommunen att de ska ansluta till ett nytt reningsverk längre bort och det får de betala för. Pratades om 150" från början, nu är de uppe i 350", slutnotan blir nog ännu högre då de stött på många problem.
Men i detta fall borde informationen varit bättre från början.

 

[Claes Sörmland]

Detta är ändå den mindre kostnaden än om fastighet Y skulle själv ansöka om bygglov (som kanske inte beviljas) och bekosta en egen enskild avlopp med infiltrering efter och kanske tom. krav på minireningsverk, ingen av de båda fastigheterna hade någon godkänd avloppsbehandling efter att befintliga anläggningen dömts ut.

Mao. kostnaden hade de båda fastigheterna fått ta oavsett för att kunna behålla den befintliga WC, tvätt, dusch/bad, diskmaskin etc. om det inte tänker fortsätta livet med latrin-hinkar och hämtningskostnader långt över 10000:-/år/fastighet som här där jag bor...

Tänker att det finns andra dimensioner i äganderätten än de rent ekonomiska. Att t ex dela avlopp med grannen som kör över en och där man har en ingrodd konflikt kan vara värt att lösa trots att lösningen har en högre kostnad.

Det är t ex ett råd man får här på BH av skribenterna: ingen delad avloppsanläggning med grannen - det är så stor risk för konflikter vid senare ägarbyten av fastigheterna. Det räcker med en idiot så lirar det inte.

 

[Nötegårdsgubben]

I det här fallet misstänker jag att man kunde riva upp servitutet i samma sekund som avloppsanläggningen underkändes av kommunen - för i samma sekund fanns det inte längre någon (godkänd) avloppsanläggning att avtala om i servitut

Håller inte med. En inte obetydlig poäng med ett sånt här servitut är ju att säkerställa härskandes tillgång till avlopp. När då tjänande ersätter avloppet finns en rimlighet att även härskandes behov om möjligt tillgodoses.

Säg att det istället varit en väg vars befintliga sträckning måste tas bort för att en osäker järnvägsövergång stängs av. Då värnar man vägrätten och omlokaliserar servitutet, eller inrättar en GA.

Så avgörandet, och kanske framförallt yrkandet från tjänande fastighets ägare, tycker jag var klokt.

 

[xxargs]

Tänker att det finns andra dimensioner i äganderätten än de rent ekonomiska. Att t ex dela avlopp med grannen som kör över en och där man har en ingrodd konflikt kan vara värt att lösa trots att lösningen har en högre kostnad.

Det är t ex ett råd man får här på BH av skribenterna: ingen delad avloppsanläggning med grannen - det är så stor risk för konflikter vid senare ägarbyten av fastigheterna. Det räcker med en idiot så lirar det inte.

Håller inte med. En inte obetydlig poäng med ett sånt här servitut är ju att säkerställa härskandes tillgång till avlopp. När då tjänande ersätter avloppet finns en rimlighet att även härskandes behov om möjligt tillgodoses.

Säg att det istället varit en väg vars befintliga sträckning måste tas bort för att en osäker järnvägsövergång stängs av. Då värnar man vägrätten och omlokaliserar servitutet, eller inrättar en GA.

Så avgörandet, och kanske framförallt yrkandet från tjänande fastighets ägare, tycker jag var klokt.

Inrätta gemensam anläggning var det som gjordes men som fastighet Y inte ville betala för sin del (1/3-del) av dom nödvändiga investeringarna som var tvungna att göras - Y hävdade att bara betala för typ 3% i sin anförande och fastigheten X skulle ta 97% då de inte tycker att de nyttjade anläggningen mer - men domstolen går på hur många som kan vistas i fastighetens bostad varaktigt - inte hur mycket det faktiskt används, därför blev det 2/3-delar för fastighet X och 1/3-del för fastighet Y om jag minns rätt.

servitut har också en balansregel att den tjänande skall inte belastas i onödan av den härskaden och är obalansen för stor (typ den tjänande står för 90% av kostnaden och den härskande bara 10% fast båda nyttjar anläggningen lika mycket), är den för stor så kan den rivas upp, det är inte slavkontrakt även om en del verka tro detta.

Jag gissar att när kommunen dömde ut den befintliga reningsanläggninngen så hade man plötligt 2 fastigheter utan avlopp och då blev befintliga servitutet onyttig eftersom det inte fanns någon avloppsbehandlande anläggning längre att avtala om iom. användningsförbud, och därför kunde befintliga servitutet rivas med kommunens och lantmäteriets goda minne.

- även om servitutet hade vidmaktshållit så måste fastighet Y vara med och betala för sin del i den nya avloppanläggningen - och det är där skon klämde - Y ville inte betala något alls med tanke på anförandet i överklagan - kort sagt menade Y att fastighet X skulle ta nära hela kostnaden för investeringen och Y körde på vidare som innan med nyttjande av fastighets X anläggning med i princip gratis avloppshantering med användandet sin 'rätt' med servitutet som maktmedel och menade att servitutet skulle återupprättas.

Därför togs det upp i domstolsbeslutets text i att det måste vara balans i härskande och tjänande i servitut och att det inte får vara en (för stor) belastning för den tjänande.

Genom inrättande av gemensamhetsanläggning så måste de olika tillkopplade fastigheterna betala sina andelar hur ovälkommet det än är (då det tekniskt sett är en nödvändig investering som man flyttat framför sig hela tiden under åren - det är som slitage och förfall - till sist måste det ruttna bytas, och för detta krävs investering) då fastighet Y förmodligen inte skulle få egen avloppstillstånd om det söktes eftersom det redan fanns avloppsanläggning (den nybyggda alltså) och avloppsrören redan var lagda. Med detta fick också fastighet X också betalt för den inkräktande som blir på tomten med avloppsanläggningen och rörledningarna utifrån. istället att vara slav under en ofördelaktig för den tjänande, servitut - så får fastighetenerna nu betala för sina delar mer rättvist.

Visst, detta kanske upplevs som tvingande, men det är lika tvingande när kommunen knackar på tomtgränsen och säger att nu måste avloppet kopplas in till den kommunala avloppsanlängingen och det kostar så och så mycket - trots att man har en fullt fungerande godkänd enskild avlopp. Som fastighetsägare har du ingen val än att slanta och se glad ut. Det är inte annorlunda för fastighet Y med ny gemenskapsanläggningen för att hantera avloppsdelen på en för kommunen godkänt sätt.