ringa direkt till säljaren. hiss eller diss!
har googlat runt lite och läst hur folk går tillväga med bud osv.
vad tycker ni om att man ringer säljaren och diskuterar själva, utan mäklaren?
intresserad av både säljare och köpares åsikter!
jag tycker: om man VET att det kommer bli budgivning och det är ett väldigt attraktivt objekt så ska man hålla sig till "reglerna" och gå på visning, och eventuell budgivning som följer.
men om ett objekt legat ute ett tag, och är prissänkt.. det har redan varit en visning och det kommer en till längre fram, så kan man ringa säljaren för att fråga om man får komma och kika och eventuellt lägga ett fast bud som båda är överens om.
vet att säljaren till vårat objekt är intresserad av att sälja omgående för de ska snart vidare till nästa boende. blir ju "säkert" för både säljare och mig om vi gör det till en smidig affär. men känner mig ändå lite ful. vet att många gör såhär.. men ändå.
så. vad tycker ni om sånt?
vad tycker ni om att man ringer säljaren och diskuterar själva, utan mäklaren?
intresserad av både säljare och köpares åsikter!
jag tycker: om man VET att det kommer bli budgivning och det är ett väldigt attraktivt objekt så ska man hålla sig till "reglerna" och gå på visning, och eventuell budgivning som följer.
men om ett objekt legat ute ett tag, och är prissänkt.. det har redan varit en visning och det kommer en till längre fram, så kan man ringa säljaren för att fråga om man får komma och kika och eventuellt lägga ett fast bud som båda är överens om.
vet att säljaren till vårat objekt är intresserad av att sälja omgående för de ska snart vidare till nästa boende. blir ju "säkert" för både säljare och mig om vi gör det till en smidig affär. men känner mig ändå lite ful. vet att många gör såhär.. men ändå.
så. vad tycker ni om sånt?
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 321 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 321 inlägg
Hej igen,
Finns mäklare med i bilden bör man nog gå via mäklaren.
Fördelen med att göra det är att helt plötsligt är ni TVÅ (ni OCH mäklaren) som vill ha avslut. Ja förutom sälaren då förståss!
Om objektet ni tittar på har legat ute ett tag och tom är prissänkt ligger ju mäklaren troligen ute med pengar och vill ha ett snabbt avslut. För mäklaren gör någon/några hundra tusen till i pris, som en högst osäker budgivning kan ge, väldigt lite på provisionen.
Ni kan givetvis kontakta säljaren men mht visningen kommer nog säljaren att ta råd av mäklaren i vilket fall så jag ser inte riktigt vad ni tjänar på detta.
Finns mäklare med i bilden bör man nog gå via mäklaren.
Fördelen med att göra det är att helt plötsligt är ni TVÅ (ni OCH mäklaren) som vill ha avslut. Ja förutom sälaren då förståss!
Om objektet ni tittar på har legat ute ett tag och tom är prissänkt ligger ju mäklaren troligen ute med pengar och vill ha ett snabbt avslut. För mäklaren gör någon/några hundra tusen till i pris, som en högst osäker budgivning kan ge, väldigt lite på provisionen.
Ni kan givetvis kontakta säljaren men mht visningen kommer nog säljaren att ta råd av mäklaren i vilket fall så jag ser inte riktigt vad ni tjänar på detta.
Redigerat:
Rent juridiskt och ekonomiskt spelar det förmodligen ingen roll om du går förbi mäklaren. När säljaren upprättar sitt kontrakt med mäklaren brukar det alltid vara utformat så att mäklaren får sin provision oavsett hur försäljningen gått till.
Så även om du kontaktar säljaren och gör upp hela affären direkt med denne så kommer mäklaren ändå att få sitt.
Däremot kan det ha andra fördelar att kontakta säljaren direkt. Du kan kanske få reda på saker om huset (eller omgivningen) som du annars inte fått. Om du är trevlig och charmerande kanske säljaren bestämmer sig för att sälja till dig fast du inte lagt det högsta budet!
Så även om du kontaktar säljaren och gör upp hela affären direkt med denne så kommer mäklaren ändå att få sitt.
Däremot kan det ha andra fördelar att kontakta säljaren direkt. Du kan kanske få reda på saker om huset (eller omgivningen) som du annars inte fått. Om du är trevlig och charmerande kanske säljaren bestämmer sig för att sälja till dig fast du inte lagt det högsta budet!
Redigerat:
Fråga mäklaren om det går bra att ringa säljaren. Du vill väl inte göra dig till ovän med säljanre, oh det kanske du blir om säljaren är bestäm på att mäklaren skall sköta allt. Luska sedan lite med säljanre, men var beredda på att säljaren kan ljuga rätt friskt. Det finns inget "Säljarsamfund" som sätter gränser...
Som man har sagt ovan så är det säkert så att mäklaren kommer få sin provision ändå så nått "bättre pris" blir det nog inte ändå.
Hade jag haft mäklare och en köpare hade kontaktat mig så hade jag undrat vad det är för fel på köparen..... En annan sak kan vara så att man som säljare inte har tid och ork att prata och kontrollera en köpare och därmed anlitar mäklare.
Ring och säg till mäklaren att du gärna kommer innan annonserad visning och är intresserad. Är det så att säljaren inte vill detta så är det ju dennes fulla rätt..
Så din grund fråga.. Jag dissar att du ringer direkt säljaren jag hissar att du ringer mäklaren och ber om en egen visning. Detta är ganska vanligt
Hade jag haft mäklare och en köpare hade kontaktat mig så hade jag undrat vad det är för fel på köparen..... En annan sak kan vara så att man som säljare inte har tid och ork att prata och kontrollera en köpare och därmed anlitar mäklare.
Ring och säg till mäklaren att du gärna kommer innan annonserad visning och är intresserad. Är det så att säljaren inte vill detta så är det ju dennes fulla rätt..
Så din grund fråga.. Jag dissar att du ringer direkt säljaren jag hissar att du ringer mäklaren och ber om en egen visning. Detta är ganska vanligt
När vi köpte vårt nuvarande hus för 10 år sedan, då funderade vi mycket på om vi skulle gå på säljaren direkt.
Läget var att mäklaren gjorde allt för att vi inte skulle lägga ett bud. Mäklaren vägrade först att visa huset för oss. Motiveringen var att huset egentligen redan var sålt för ett pris 10% under utgångsbud.
Vid tiden för den här affären (1998) så hade marknaden återhämtat sig efter krisen i början på 90 talet. De flesta objekt i Spånga där vi bor såldes efter budgivning klart över utgångspris.
Kort sagt så hade vi ca 10 indicier på att mäklaren höll på att köpa huset själv till underpris via en bulvan. Säljaren bodde utomlands och kunde antas inte vara helt uppdaterad på marknadsläget i Sverige. Samma mäklarfirma (som idag är en av de stora i Stockholm) hade samtidigt ytterligare ett utlandsägt hus som behandlades likadant, de vägrade visa det, pratade ner det ("dålig tomt", "mycket underhållsbehov", "dålig planlösning", detta är citat om hur mäklaren "marknadsförde" huset). "Vårt hus" hade annonserats i DN och på nätet med felaktig address (såg ut att ligga i mindre attraktiv förort).
När mäklaren hade gett upp och motvilligt accepterade att vi bjöd utgångspriset (försökte övertala min bank att jag inte var kreditvärdig), då hittade hon plötsligt en spekulant till och trissade upp priset.
Vårt dilemma då var att vi var övertygade om att det var bluff, men vi kunde inte syna bluffen, för det var ju just det hon ville, att vi skulle dra oss ur.
Vi bestämde oss efter viss ångest att höja budet och om det inte funkade så skulle vi kontakta säljaren om våra misstankar.
Totalt sett så fick vi ändå huset till ett pris som jag uppskattade låg 100 - 200 000 under vad det skulle kostat om mäklaren hade skött sig.
När jag insåg hur skum mäklaren var så anlitade jag en advokat som "skuggade" hela affären allt som skrevs och sades dubbelkollades av advokaten. Vilket var bra, det dök upp fler konstigheter, förfalskade dokument osv.
Läget var att mäklaren gjorde allt för att vi inte skulle lägga ett bud. Mäklaren vägrade först att visa huset för oss. Motiveringen var att huset egentligen redan var sålt för ett pris 10% under utgångsbud.
Vid tiden för den här affären (1998) så hade marknaden återhämtat sig efter krisen i början på 90 talet. De flesta objekt i Spånga där vi bor såldes efter budgivning klart över utgångspris.
Kort sagt så hade vi ca 10 indicier på att mäklaren höll på att köpa huset själv till underpris via en bulvan. Säljaren bodde utomlands och kunde antas inte vara helt uppdaterad på marknadsläget i Sverige. Samma mäklarfirma (som idag är en av de stora i Stockholm) hade samtidigt ytterligare ett utlandsägt hus som behandlades likadant, de vägrade visa det, pratade ner det ("dålig tomt", "mycket underhållsbehov", "dålig planlösning", detta är citat om hur mäklaren "marknadsförde" huset). "Vårt hus" hade annonserats i DN och på nätet med felaktig address (såg ut att ligga i mindre attraktiv förort).
När mäklaren hade gett upp och motvilligt accepterade att vi bjöd utgångspriset (försökte övertala min bank att jag inte var kreditvärdig), då hittade hon plötsligt en spekulant till och trissade upp priset.
Vårt dilemma då var att vi var övertygade om att det var bluff, men vi kunde inte syna bluffen, för det var ju just det hon ville, att vi skulle dra oss ur.
Vi bestämde oss efter viss ångest att höja budet och om det inte funkade så skulle vi kontakta säljaren om våra misstankar.
Totalt sett så fick vi ändå huset till ett pris som jag uppskattade låg 100 - 200 000 under vad det skulle kostat om mäklaren hade skött sig.
När jag insåg hur skum mäklaren var så anlitade jag en advokat som "skuggade" hela affären allt som skrevs och sades dubbelkollades av advokaten. Vilket var bra, det dök upp fler konstigheter, förfalskade dokument osv.
hempulare: men usch det låter helt sanslöst fult gjort av dom. fick mäklaren nån påföljd?
vi känner iaf våran mäklare så vi litar 100% på den och vi ska även få ett bra pris för arvodet. mäklaren som säljarna hade var också kanon... och ställde upp på att låta oss skriva kontrakt en lördagskväll när hon eg skulle iväg på annat
vi känner iaf våran mäklare så vi litar 100% på den och vi ska även få ett bra pris för arvodet. mäklaren som säljarna hade var också kanon... och ställde upp på att låta oss skriva kontrakt en lördagskväll när hon eg skulle iväg på annat
Nej, vi hade inga bevis, bara en lång räcka indicier.
Jag har hållit lite koll på henne, hon är numera avregistrerad, vet inte om hon fick sparken. En av sakerna som var lite skumt i affären var att mäklarfirman då hade 6 eller 7 mäklare, de var framförallt verksamma längre ut, 90% av deras objekt var radhus och mindre bostadsrätter i ytterområden.
Huset vi köpte var det största och dyraste objektet de hanterade på minst ett år. Den mäklare som handlade detta var deras senast anställda mäklare som då varit registrerad i ca 4 månader. För mig kändes det lite som att hon var målvakt, någon att lägga skulden på om fifflet kom ut. Efterssom de gjorde exakt likadant med minst ett till objekt, så verkade det som att de satt detta i system.
Idag är det en av Stockholms största byråer med egen bilaga i DN (inte varje vecka) osv. Jag har svårt att tro att de håller på med sånt här fiffel numera. Det är nu troligen mer lönsamt att vara ärlig.
Men min tes är att det finns INGEN mäklare som inte fuskar om tillfälle ges. Jag har lång erfarenhet bakom min tes (var ordförande i en av sveriges största bostadsrättsföreningar för ca 20 år sedan, vi hade drygt hundra lägenhetsförsäljningar om året, så jag fick erfarenhet av de flesta av Stockholms mäklarfirmor, vilket bekräftar min tes).
Det här att ni känner mäklaren kan slå åt båda hållen. Troligen kommer er mäklare inte att medvetet lura er om "bekanskapen" känns ömsesidig. Men faran är att ni släpper garden, jag vidhåller att oavsett om ni känner mäklaren så skall ni kolla, dubbelkolla och trippelkolla absolut allt som mäklaren säger. Lita ALDRIG någonsin på någonting överhuvudtaget som kommer från en mäklare.
Även en kompis kan välja att vara slarvig, framförallt om det är mot en kompis som inte kommer att anmäla slarvet. Det kan vara slarv som funkar i 99 fall av 100, men det är inte kul att vara det hundrade fallet.
Jag har hållit lite koll på henne, hon är numera avregistrerad, vet inte om hon fick sparken. En av sakerna som var lite skumt i affären var att mäklarfirman då hade 6 eller 7 mäklare, de var framförallt verksamma längre ut, 90% av deras objekt var radhus och mindre bostadsrätter i ytterområden.
Huset vi köpte var det största och dyraste objektet de hanterade på minst ett år. Den mäklare som handlade detta var deras senast anställda mäklare som då varit registrerad i ca 4 månader. För mig kändes det lite som att hon var målvakt, någon att lägga skulden på om fifflet kom ut. Efterssom de gjorde exakt likadant med minst ett till objekt, så verkade det som att de satt detta i system.
Idag är det en av Stockholms största byråer med egen bilaga i DN (inte varje vecka) osv. Jag har svårt att tro att de håller på med sånt här fiffel numera. Det är nu troligen mer lönsamt att vara ärlig.
Men min tes är att det finns INGEN mäklare som inte fuskar om tillfälle ges. Jag har lång erfarenhet bakom min tes (var ordförande i en av sveriges största bostadsrättsföreningar för ca 20 år sedan, vi hade drygt hundra lägenhetsförsäljningar om året, så jag fick erfarenhet av de flesta av Stockholms mäklarfirmor, vilket bekräftar min tes).
Det här att ni känner mäklaren kan slå åt båda hållen. Troligen kommer er mäklare inte att medvetet lura er om "bekanskapen" känns ömsesidig. Men faran är att ni släpper garden, jag vidhåller att oavsett om ni känner mäklaren så skall ni kolla, dubbelkolla och trippelkolla absolut allt som mäklaren säger. Lita ALDRIG någonsin på någonting överhuvudtaget som kommer från en mäklare.
Även en kompis kan välja att vara slarvig, framförallt om det är mot en kompis som inte kommer att anmäla slarvet. Det kan vara slarv som funkar i 99 fall av 100, men det är inte kul att vara det hundrade fallet.
Redigerat:
Sällan läst någon som generaliserar så mycket som dig. Är mäklare ett eget folkslag? Eller är de inte bara helt vanliga människor, vissa mer moraliskt korrekta än andra? Att säga att samtliga mäklare mer eller mindre fuskar om chansen dyker upp ger mig goda anledningar att ifrågasätta ditt sätt att resonera. Det är olyckligt att du råkat ut för mindre bra mäklare, men att generalisera på det sätt du gör är inte på något sätt konstruktivt.hempularen skrev:
Jag tycker det är befogat att inte lite blint på en mäklare, oavsett det är ett rötägg eller en väldigt ärlig människa. Den absolut största affär som de flesta människor gör är när man köper bostad. Att då helt förlita sig till vad en människa säger, som får betalt av säljaren, är på ren svenska korkat.
Man behöver inte öppet stå och gräla med en mäklare om allt denne säger, men ta det som en denne säger som en partsinlaga och kontrollera det som går att kontrollera mot andra källor.
Läser man på forumet så finner man alldeles för många trådar där människor är oerhört besvikna på mäklare. De har lovat si och så, skrivit ditt och datt, sagt både det ena och det andra, och konsekvensen är inte sällan att en köpare står med kostnader på allt från höga femsiffriga belopp till ruinerande sjusiffriga belopp som man får börja processa om.
Därmed inte sagt att mäklare som yrkesgrupp betraktat är avskum, tvärtom. Många är mycket duktiga och engagerade. Det är t.ex. en mäklares förtjänst att jag blev hälsing och inte hamnade i mina hemtrakter (där du verkar bo) när vi ville bort från Stockholm.
Man behöver inte öppet stå och gräla med en mäklare om allt denne säger, men ta det som en denne säger som en partsinlaga och kontrollera det som går att kontrollera mot andra källor.
Läser man på forumet så finner man alldeles för många trådar där människor är oerhört besvikna på mäklare. De har lovat si och så, skrivit ditt och datt, sagt både det ena och det andra, och konsekvensen är inte sällan att en köpare står med kostnader på allt från höga femsiffriga belopp till ruinerande sjusiffriga belopp som man får börja processa om.
Därmed inte sagt att mäklare som yrkesgrupp betraktat är avskum, tvärtom. Många är mycket duktiga och engagerade. Det är t.ex. en mäklares förtjänst att jag blev hälsing och inte hamnade i mina hemtrakter (där du verkar bo) när vi ville bort från Stockholm.
Håller med dig Hempularen. Visst finns det mäklare som är ärliga. Men det är för mycket pengar inblandat för att inte ta chansen till så mycket vinst/avance det går.
Mäklarens roll är att fungera som en opartisk mellan som skall tillvarata både säljarens och köparens intresse, bortsett ifrån när det gäller prisfrågan. Då är det självklart att man jobbar för säljarens fördel. Visst finns det många som är nöjda med sin fastighetsmäklare, sen finns det givetvis sådana som är väldigt nöjda. Mäklare som endast ser till provisionen gräver sin egen grav och blir inte långvariga då Mäklaryrket de facto är ett yrke som kräver hög grad av service management. Men jag kan bara instämma i att det finns allt för många mindre bra mäklare. Min förhoppning är att branschen självsaneras i och med högre utbildningskrav.Swetrot skrev:
/Joel
Under tiden jag var ordförande i bostadsrättsföreningen så hade jag kontakt med mer än 30 olika mäklarföretag. Samtliga, alltså 30 av 30 gjorde sig skyldiga till olika oegentligheter. Det var bara ett fåtal fall där man kunde se att någon blev medvetet lurad på pengar (eller där man kunde misstänka det). Men samtliga gjorde oilika shortcuts, de sålde lägeneheter som säljaren inte ägde, de sålde lägenheter där det visade sig finnas fler pantföreskrivningar än vad som deklarerats till köparen, de sålde lägeneheter med grova fel i obj., beskrivningen osv. De gjorde svartaffärer.
En mäklare som än idag citeras som en auktoritet i facksammanhang, ägde på 80- talet lägenheter (och syssalde med otillåten andrhandsuthyrning i större skala) som han hade köpt "av sig själv" via bulvaner. Jag skall påpeka att det gick inte att bevisa huruvida säljaren var medveten eller ej om förhållandet, när vi upptäckte det så var säljaren sedan flera år intagen på ett demenshem. Detta i det fall vi tyckte oss ha bäst chans att gräva i. Skall tillägga att jag har fortfarande mycket stort förtroende för mäklaren (allt är relativt) och försökte anlita hans firma för att sälja vårt förra hus.
För ett antal år sedan ingick en mäklare i samma lunchgäng som jag (vi satt på ett kontorshotell, så gänget kom från olika små firmor). Uppfattade honom som seriös, frågade honom till råds i samband med vår svåra affär (den i det tidigare inlägget). Så en dag undrade han om inte någon av oss kunde köpa en lägenhet åt honom, han hade ett objekt som han menade att han skulle kunna sälja billigt åt sig själv, så han behövde en bulvan...
Jag har som sagt träffat enhel del mäklare, inte en enda av dem har varit OK. Även om de flesta inte har handlat om regelrätta bedrägerier.
En mäklare som än idag citeras som en auktoritet i facksammanhang, ägde på 80- talet lägenheter (och syssalde med otillåten andrhandsuthyrning i större skala) som han hade köpt "av sig själv" via bulvaner. Jag skall påpeka att det gick inte att bevisa huruvida säljaren var medveten eller ej om förhållandet, när vi upptäckte det så var säljaren sedan flera år intagen på ett demenshem. Detta i det fall vi tyckte oss ha bäst chans att gräva i. Skall tillägga att jag har fortfarande mycket stort förtroende för mäklaren (allt är relativt) och försökte anlita hans firma för att sälja vårt förra hus.
För ett antal år sedan ingick en mäklare i samma lunchgäng som jag (vi satt på ett kontorshotell, så gänget kom från olika små firmor). Uppfattade honom som seriös, frågade honom till råds i samband med vår svåra affär (den i det tidigare inlägget). Så en dag undrade han om inte någon av oss kunde köpa en lägenhet åt honom, han hade ett objekt som han menade att han skulle kunna sälja billigt åt sig själv, så han behövde en bulvan...
Jag har som sagt träffat enhel del mäklare, inte en enda av dem har varit OK. Även om de flesta inte har handlat om regelrätta bedrägerier.
Får jag fråga vilket årtionde detta var? Det låter minst sagt märkligt, men samtidigt tråkigt att höra. Givetvis finns det alltid två sidor av myntet, men innan jag vet annat har jag ju bara din historia att lyssna till. Efter mina år i fastighetsbranschen upplever jag inte det likt det du beskriver. När det t ex gäller pantförskrivningen som skall finnas noterad av föreningen på m-bilden brukar det nästintill vara en omöjlighet att förmedla en bostadsrätt utan att samtliga lån löses. Det ligger ju även i bankens intresse. Vidare anser jag att de personer som sitter i styrelsen för diverse föreningen har alldeles för dålig juridisk kunskap, det är ju en ekonomisk förening som i vissa hänseenden kan jämställas med ett företag och i min värld är det märkligt att lekmän får sitta i styrelsen. Men det är en annan visa =) Det var kul att höra din synpunkter hur som helst.