Renoverat en gammal hyvel
Köpte för ett tag sen en putshyvel Stanley 4 1/2 på ebay för att ha till svårhyvlat virke. Jag ägnade några dagar åt att få iordning den och passade då på att ta några suddiga bilder med mobilen. Då det kanske kan vara till intresse för någon här så kommer en kort beskrivning av arbetet:
Började med att skruva isär den och göra rent alla delar. Det funkar oftast bra med lacknafta, en mässingsborste eller gammal tandborst och tålamod.
Det är viktigt att metalklumpen som på engelska kallas "frog" (och som jag kallar "grodan" i brist på bättre namn) sitter stadigt och har en plan yta där stålet ligger an. Jag brukar märka anliggningsytorna mellan sulan och "grodan" med en märkpenna och gnugga dem mot varandra för att se hur stor kontaktytan är. Är den mindre än ca 50% skrapar och filar jag de blanka ytorna (dvs de som har kontakt) på sulan något och gör sedan om proceduren. Det kan ta några gånger tills kontaktytan är tillräckligt stor. I det här fallet hade jag tur och kunde gå direkt till nästa steg och lägga lite aluminiumoxid (90 korn) mellan delarna och gnugga en stund. Det gav en anliggning på nästan 100%.
Ovansidan på grodan planade jag med hjälp av våtslippapper på en planglasskiva till den var slät. Började med 120 papper fortsatte med 240 och 400. Sen fick det räcka.
En annan viktig detalj är att spånbrytaren sitter tätt mot hyvelstålet. Genom att hitta en lämplig liten spillbit kan man palla upp den bakre ändan av den så att man kan får en bra vinkel och slipar framkanten vass på våtslippapper på glasskiva.
Satte sen spånbrytaren i ett brynstöd och slipade framkanten i 45 graders vinkel. (också från 120 till 400 papper)
Öppningen i den här hyveln var ganska ful och sned så jag valde att fila upp den lite. Ritsade ett streck och spände fast nyveln med 15 graders lutning och filade försiktigt till strecket.
Är ganska nöjd med resultatet av filandet och injusteringen av grodan. Jag har för mig att bladmåttet på bilden är 0.20 mm och får precis plats framför stålet.
Efter att ha monterat på den rengjorda och vaxade handtaget och knoppen och satt bladet på plats är det dags att plana sulan. Det tar tid men är värt besväret. Även här använder jag sandpapper på glas. Efter som sulan var ganska ojämn började jag med 80 papper och slet ett bra tag. På bilden syns resultatet efter ett tag. Jag ritade på ett rutnät med märkpennan för att se var jag slipade någonstans. En sex sju 80-papper senare är sulan slät och jag fortsatte snygga till den med 120, 240, och 400. Tog även kanterna lite försiktigt för att få bort en del rost och missfärgning.
Som avslutning putsade jag sulan ordentligt med autosol på 0000-stålull och la på lite hårdvax.
Avslutningsvis var det bara att göra ren hyveln ordentligt, bryna stålet och testa.
Jag använder ett lie-nielsenstål i den här hyveln eftersom det både är lit etjockare och håller skärpan längre. Här använde jag tre stenar. En konkav diamantsten (ca 600korn) som ger en svag kurva på hyvelstålet. En japansk 1200 sten och en japansk 8000 sten. Eftersom syftet hyveln är att kunna hyvla svårare trä bryner jag en vinkel på 25grader på baksidan av stålet. Det ger en effektiv skärvinkel å 70 grader (25 + hyvelns 45) vilket räcker för det mesta. Annars får man ta fram sickeln.
/B
Började med att skruva isär den och göra rent alla delar. Det funkar oftast bra med lacknafta, en mässingsborste eller gammal tandborst och tålamod.
Det är viktigt att metalklumpen som på engelska kallas "frog" (och som jag kallar "grodan" i brist på bättre namn) sitter stadigt och har en plan yta där stålet ligger an. Jag brukar märka anliggningsytorna mellan sulan och "grodan" med en märkpenna och gnugga dem mot varandra för att se hur stor kontaktytan är. Är den mindre än ca 50% skrapar och filar jag de blanka ytorna (dvs de som har kontakt) på sulan något och gör sedan om proceduren. Det kan ta några gånger tills kontaktytan är tillräckligt stor. I det här fallet hade jag tur och kunde gå direkt till nästa steg och lägga lite aluminiumoxid (90 korn) mellan delarna och gnugga en stund. Det gav en anliggning på nästan 100%.
Ovansidan på grodan planade jag med hjälp av våtslippapper på en planglasskiva till den var slät. Började med 120 papper fortsatte med 240 och 400. Sen fick det räcka.
En annan viktig detalj är att spånbrytaren sitter tätt mot hyvelstålet. Genom att hitta en lämplig liten spillbit kan man palla upp den bakre ändan av den så att man kan får en bra vinkel och slipar framkanten vass på våtslippapper på glasskiva.
Satte sen spånbrytaren i ett brynstöd och slipade framkanten i 45 graders vinkel. (också från 120 till 400 papper)
Öppningen i den här hyveln var ganska ful och sned så jag valde att fila upp den lite. Ritsade ett streck och spände fast nyveln med 15 graders lutning och filade försiktigt till strecket.
Är ganska nöjd med resultatet av filandet och injusteringen av grodan. Jag har för mig att bladmåttet på bilden är 0.20 mm och får precis plats framför stålet.
Efter att ha monterat på den rengjorda och vaxade handtaget och knoppen och satt bladet på plats är det dags att plana sulan. Det tar tid men är värt besväret. Även här använder jag sandpapper på glas. Efter som sulan var ganska ojämn började jag med 80 papper och slet ett bra tag. På bilden syns resultatet efter ett tag. Jag ritade på ett rutnät med märkpennan för att se var jag slipade någonstans. En sex sju 80-papper senare är sulan slät och jag fortsatte snygga till den med 120, 240, och 400. Tog även kanterna lite försiktigt för att få bort en del rost och missfärgning.
Som avslutning putsade jag sulan ordentligt med autosol på 0000-stålull och la på lite hårdvax.
Avslutningsvis var det bara att göra ren hyveln ordentligt, bryna stålet och testa.
Jag använder ett lie-nielsenstål i den här hyveln eftersom det både är lit etjockare och håller skärpan längre. Här använde jag tre stenar. En konkav diamantsten (ca 600korn) som ger en svag kurva på hyvelstålet. En japansk 1200 sten och en japansk 8000 sten. Eftersom syftet hyveln är att kunna hyvla svårare trä bryner jag en vinkel på 25grader på baksidan av stålet. Det ger en effektiv skärvinkel å 70 grader (25 + hyvelns 45) vilket räcker för det mesta. Annars får man ta fram sickeln.
/B
Redigerat:
Lite om vokabulären.bengtn skrev:
Engelska "frog" heter helt enkelt hyveljärnstöd på svenska och ja, det heter hyveljärn även om det är gjort av stål.
Engelska chipbreaker heter inte spånbrytare på svenska det heter spånklaff. Slutligen är det spännklaffen som håller fast spånklaff och hyveljärn i hyveln på denna typ av hyvel. (På en trähyvel är det däremot oftast en kil.) Det du kallar "öppning" brukar man benämna spånöppning och utrymmet ovanför är spånbrunnen. (På en trähyvel är det ju verkligen som en brunn.)
Roligt att se hur du har gjort! Det finns väl ett mindre berg av hyvlar som väntar på en sån behandling i verkstan...
Har tidigare sett den där metoden med tusch på sulan, och har även då undrat hur man vet att sulan är slät bara för att tuschet är borta.
Har tidigare sett den där metoden med tusch på sulan, och har även då undrat hur man vet att sulan är slät bara för att tuschet är borta.
Eftersom man slipar mot ett underlag som är plant (i det här fallet en glasskiva) så måste ju materialet vara plant när man slipat bort rutnätet. Om det finns en "inbuckning" i materialet så kommer ju inte den plana slipytan åt det och rutnätet försvinner inte där.Mr Handyman skrev:
Hm, det där va inte helt lätt att förklara.
Det var ju en enorm skillnad.kul att se.
Hur gjorde du för att sandpappret inte skulle glida runt på glasskivan?
Jag undrar också över aluminiumoxiden samt stålullen 0000.Visste inte att stålull fanns i olika versioner.
Hur gjorde du för att sandpappret inte skulle glida runt på glasskivan?
Jag undrar också över aluminiumoxiden samt stålullen 0000.Visste inte att stålull fanns i olika versioner.
Jag menar inte riktigt så, för även om glasskivan är plan, så kan man ju trycka mer på ena sidan och få en sned eller delvis sned yta sen, eller är det så lätt att hålla hyveln helt plan mot underlaget?
Men risken är kanske störst att man får faser i kanterna?
Men risken är kanske störst att man får faser i kanterna?
Det finns risk att man rundar sulan när man försöker plana den. För att minska risken att göra sulan bananformad i längdsriktiningen ser jag till att dra nästan halva hyveln över kanten på papperet innan jag vänder och drar åt andra hållet.Mr Handyman skrev:
Greppet är också viktigt. Man ska se till att få tryck rakt ner mot papperet och alltså hålla händerna ovanpå hyveln och trycka snarare än att hålla händerna som när man hyvlar som vanligt. Det minskar också risken att runda av sulan i den andra riktningen. (om man börjar få rundning här kan man räta upp det genom att använda en smal remsa slippapper som bara tar i mitten på sulan)
Rutmönstret på sulan är viktigt för att se hur det går men det är bra att kolla med en linjal och bladmått också. Det är svårt att förklara men efter att ha planat några sulor får man en känsla av hur man ska hålla och trycka för att korrigera små avvikelser.
Dammsug pappret så fort det samlats spån på det och byt det ofta.
Ikeahantverkaren: Aluminiumoxid är vanligt slipkorn i lösform. Jag köpte min burk på Axminster när jag var förbi där för ett par år sedan men det finns hos t ex Slöjddetaljer att använda till stentrumling. Fungerar säkert bra med ventilpasta också.
Jag använder Trollull 0000 som alltså är den finaste sorten. Finns hos välsorterade färghandlare.
Papperet sitter på glasskivan med hjälp av spraykontaktlim.
Eld: Tack för svenskalektionen. Man hittar tyvärr alltför lite svensk literatur på området.
Mr Handyman: Lycka till med dina hyvlar. Det som gör störst skillnad är att byta hyvelJÄRNET mot ett tjockare från Lie-Nielsen eller Hock. En ny tjockare spånKLAFF gör också skillnad men framförallt ska järnet vara vasst!
/B
Tack bengtn! Då tror jag att jag har klart för mig hur jag ska göra. Börjar väl med nån gammal Mema eller Memo för övningen, som jag ska ha till hussnickerier och inte finköret. Har aldrig prövat något dyrare stål, men upplever att de gamla Stanley- eller E.A. Bergstålen får fin skärpa. Dock ingår det väl i planeringen att inhandla något dyrare stål på sikt.
Nu vet jag inte hur det skulle funka här men när man planar (planar? vad heter det på svenska egentligen?) brynen så är en bra metod för att undvika att man rundar ytan att man slipar i 8'or. Teorin är att om man belastar den ojämnt så jämnar det ut sig eftersom man rör den i olika riktningar hela tiden.
Jag tror man ska vara försiktig med att röra hyveln annat än rakt fram och tillbaka för att undvika att man rundar sulan.muruc skrev:
Använder samma metod för att plana mina brynen. Rita på ett rutmönster med blyerts och plana på våtslippapper. Jag använder 180 papper för då kan jag känna efter att det inte sitter kvar några slipkorn från papperet på brynet
Mr H: Ett boktips är: http://www.amazon.co.uk/David-Charlesworths-Furniture-making-Techniques
/B
När ni tröttnar på att renovera gammalt "skräp" så finns det annat ni kan ägna er åt ;-)
Herregud, jag vill verkligen ha en infill plane, har funderat på att göra en, men när jag tittar i listan på projekt jag vill göra står det nr 1498 på det, så om sådär 70 år kanske jag är där.
Håller med! Hade glädjen att testa några Holtey-hyvlar för ett par år sen, bland andra de i min avatar. Det är otroligt hur bra de är. De fick mig också att bli sugen på att bygga en infil för inte har jag råd att köpa en hyvel för £4000 +Mr Handyman skrev:
/B
Oh, jag som just hamnade på Holtey's hemsida. Känns klart aktuellt att bygga själv med sådana priser... =D
