Råd sökes kring dike utanför fastighetsgräns
Vi har ett fritidshus i skärgården där vi har hamnat i en situation som vi gärna skulle vilja få råd om. Finns det någon här som varit med om något liknande?
Precis utanför vår fastighetsgräns löper ett äldre dike. Diket ligger på grannfastigheten, som är en obebyggd skogsfastighet. Det har uppenbarligen funnits där under mycket lång tid. Huset byggdes 1979 och på äldre flygfoton och topografiska kartor kan man se diket redan då, och sannolikt även något eller några decennier tidigare, när området var åker- eller betesmark.
Problemet är att diket i dag är kraftigt igenvuxet på vissa sträckor med träd och sly och dessutom har blivit betydligt grundare, bland annat efter årtionden av löv och annat organiskt material. Vår uppfattning är därför att det inte längre kan avleda vatten på det sätt som det en gång gjorde.
Vår tvåkammarbrunn med efterföljande stenkista ligger ungefär mitt emellan diket och huset. När marken blir vattenmättad fylls brunnen med vatten. Varje vår, när vattenmängderna ökar, breddar dessutom diket över sina nuvarande kanter och vatten rinner in på vår tomt och vidare in under huset.
Marken är mycket låglänt och sluttar bara svagt mot havet, som ligger ungefär 3-400 meter bort. Mot den bakgrunden har vi svårt att se hur huset och det enskilda avloppet ursprungligen skulle ha kunnat fungera utan diket. Det är förstås vår egen bedömning, men vi tycker att det är ganska rimligt att anta att diket var en förutsättning för att kunna dränera området och bebygga tomten 1979.
Vi tog över fritidshuset tidigare i år. De senaste 15–20 åren har huset i princip stått oanvänt, så det är kanske inte så konstigt att den tidigare ägaren inte har uppmärksammat problemet eller haft möjlighet/ork att ta tag i det.
Vi har försökt lösa detta på ett konstruktivt sätt. Vi tog kontakt med fastighetsägaren och efter en del kontakter fick vi till slut träffa denne på plats i slutet av juli. Vi visade problemet och bad fastighetsägaren att undersöka möjligheten att röja och återställa diket så att det åter kan fungera som det verkar ha gjort från början.
Fastighetsägaren bad att få kontrollera vissa saker och återkomma till oss. Någon återkoppling kom dock aldrig, trots att vi påminde i början av september.
I samband med detta antydde fastighetsägaren att man ville försöka ta reda på vem som ursprungligen grävt diket. Vi vet inte varför, men vi har förstås funderat på om tanken är att försöka lägga ansvaret på oss som nuvarande ägare till fritidshuset. Vi vill dock inte spekulera för mycket kring detta.
Vi har själva försökt läsa på och får intrycket att det kan finnas stöd för att kräva att en fastighetsägare inte låter en sådan vattenanläggning förfalla, bland annat i miljöbalken och jordabalken. Samtidigt finns det inget servitut registrerat för diket, vilket gör frågan lite mer komplicerad. Vi är därför väldigt intresserade av erfarenheter från andra snarare än enbart egna tolkningar av lagtexten.
För att få en uppfattning om omfattningen har vi även pratat med några lokala grävare och frågat vad det skulle kosta att röja diket och ta bort ett antal träd. Det har vi gjort både för att förstå vad det faktiskt handlar om och för att, om det skulle bli aktuellt, kunna ge fastighetsägaren ett konkret underlag.
Nu har vi tagit kontakt med Länsstyrelsen och bett dem titta på situationen och vägleda oss kring vad som gäller.
Under sommaren har vi dessutom installerat en krypgrundsavfuktare under huset. Den hjälper förhoppningsvis mot fuktproblematiken, men den löser naturligtvis inte grundproblemet. Om diket inte fungerar kommer marken fortfarande att bli vattenmättad, avloppet att fyllas och avfuktaren/pumpen att behöva arbeta betydligt hårdare när vattennivån stiger under huset.
Så – är det någon här som har erfarenhet av liknande situationer?
Alla erfarenheter och råd tas tacksamt emot.
Precis utanför vår fastighetsgräns löper ett äldre dike. Diket ligger på grannfastigheten, som är en obebyggd skogsfastighet. Det har uppenbarligen funnits där under mycket lång tid. Huset byggdes 1979 och på äldre flygfoton och topografiska kartor kan man se diket redan då, och sannolikt även något eller några decennier tidigare, när området var åker- eller betesmark.
Problemet är att diket i dag är kraftigt igenvuxet på vissa sträckor med träd och sly och dessutom har blivit betydligt grundare, bland annat efter årtionden av löv och annat organiskt material. Vår uppfattning är därför att det inte längre kan avleda vatten på det sätt som det en gång gjorde.
Vår tvåkammarbrunn med efterföljande stenkista ligger ungefär mitt emellan diket och huset. När marken blir vattenmättad fylls brunnen med vatten. Varje vår, när vattenmängderna ökar, breddar dessutom diket över sina nuvarande kanter och vatten rinner in på vår tomt och vidare in under huset.
Marken är mycket låglänt och sluttar bara svagt mot havet, som ligger ungefär 3-400 meter bort. Mot den bakgrunden har vi svårt att se hur huset och det enskilda avloppet ursprungligen skulle ha kunnat fungera utan diket. Det är förstås vår egen bedömning, men vi tycker att det är ganska rimligt att anta att diket var en förutsättning för att kunna dränera området och bebygga tomten 1979.
Vi tog över fritidshuset tidigare i år. De senaste 15–20 åren har huset i princip stått oanvänt, så det är kanske inte så konstigt att den tidigare ägaren inte har uppmärksammat problemet eller haft möjlighet/ork att ta tag i det.
Vi har försökt lösa detta på ett konstruktivt sätt. Vi tog kontakt med fastighetsägaren och efter en del kontakter fick vi till slut träffa denne på plats i slutet av juli. Vi visade problemet och bad fastighetsägaren att undersöka möjligheten att röja och återställa diket så att det åter kan fungera som det verkar ha gjort från början.
Fastighetsägaren bad att få kontrollera vissa saker och återkomma till oss. Någon återkoppling kom dock aldrig, trots att vi påminde i början av september.
I samband med detta antydde fastighetsägaren att man ville försöka ta reda på vem som ursprungligen grävt diket. Vi vet inte varför, men vi har förstås funderat på om tanken är att försöka lägga ansvaret på oss som nuvarande ägare till fritidshuset. Vi vill dock inte spekulera för mycket kring detta.
Vi har själva försökt läsa på och får intrycket att det kan finnas stöd för att kräva att en fastighetsägare inte låter en sådan vattenanläggning förfalla, bland annat i miljöbalken och jordabalken. Samtidigt finns det inget servitut registrerat för diket, vilket gör frågan lite mer komplicerad. Vi är därför väldigt intresserade av erfarenheter från andra snarare än enbart egna tolkningar av lagtexten.
För att få en uppfattning om omfattningen har vi även pratat med några lokala grävare och frågat vad det skulle kosta att röja diket och ta bort ett antal träd. Det har vi gjort både för att förstå vad det faktiskt handlar om och för att, om det skulle bli aktuellt, kunna ge fastighetsägaren ett konkret underlag.
Nu har vi tagit kontakt med Länsstyrelsen och bett dem titta på situationen och vägleda oss kring vad som gäller.
Under sommaren har vi dessutom installerat en krypgrundsavfuktare under huset. Den hjälper förhoppningsvis mot fuktproblematiken, men den löser naturligtvis inte grundproblemet. Om diket inte fungerar kommer marken fortfarande att bli vattenmättad, avloppet att fyllas och avfuktaren/pumpen att behöva arbeta betydligt hårdare när vattennivån stiger under huset.
Så – är det någon här som har erfarenhet av liknande situationer?
- Hur har ni gått tillväga när ett dike på grannfastigheten orsakar översvämning på den egna fastigheten?
- Hur har frågan om underhållsansvar lösts?
- Har någon varit i kontakt med Länsstyrelsen i ett liknande ärende?
- Finns det något annat vi bör göra eller dokumentera?
- Och hur brukar man hantera situationen om motparten hävdar att det inte är klarlagt vem som ursprungligen anlade diket?
Alla erfarenheter och råd tas tacksamt emot.
I skog är det numera omodernt att rensa diken så är markägaren sugen på att låta marken försumpas finns inte mycket ni kan göra.
Har ni erbjudit er att handrensa diket till ursprungligt djup utan kostnad för markägaren?
Har ni erbjudit er att handrensa diket till ursprungligt djup utan kostnad för markägaren?
Jag tror tyvärr att diket är förbi handresning. Vi har känt på det med kratta och spade, men det är fullt av rötter i marken som gör det ytterligt svårgrävt. Dessutom står numera en handfull stora träd antingen mitt i diket eller i dess kant. Dessa behöver enligt grävaren tas med för att kunna öppna upp diket.
Det är nog inte tillåtet..L Leekedal skrev:
Vill man styra över dikes underhåll på en fastighet bör man nog äga fastigheten själv och sköta dikesrensningen kontinuerligt så att nått nytt naturtillstånd med stora träd mitt i diket inte uppstår.
Jag är ingen jurist, men så här brukar det hänga ihop.
1. Avgörande fråga: är diket ett registrerat dikningsföretag?
Äldre diken som anlagts för avvattning kan vara dikningsföretag enligt äldre vattenlagstiftning. Då finns det delägare med underhållsplikt, och er fastighet kan vara en av dem. Be Länsstyrelsen kolla vad som finns registrerat. Sök också i Lantmäteriets arkiv (gamla förrättningar och akter) och kommunens bygglovs- och avloppsarkiv från 1979. Handlingarna kan nämna diket.
2. Om inget företag eller servitut finns har grannen normalt ingen självklar skyldighet att underhålla ett dike bara för att det ligger på hens mark.
Det är därför frågan "vem grävde det?" spelar roll för rättsläget, och inte nödvändigtvis är ett trick. Bevisläget är ofta oklart, så räkna inte med att kunna tvinga fram en åtgärd.
3. Praktiska steg
1. Avgörande fråga: är diket ett registrerat dikningsföretag?
Äldre diken som anlagts för avvattning kan vara dikningsföretag enligt äldre vattenlagstiftning. Då finns det delägare med underhållsplikt, och er fastighet kan vara en av dem. Be Länsstyrelsen kolla vad som finns registrerat. Sök också i Lantmäteriets arkiv (gamla förrättningar och akter) och kommunens bygglovs- och avloppsarkiv från 1979. Handlingarna kan nämna diket.
2. Om inget företag eller servitut finns har grannen normalt ingen självklar skyldighet att underhålla ett dike bara för att det ligger på hens mark.
Det är därför frågan "vem grävde det?" spelar roll för rättsläget, och inte nödvändigtvis är ett trick. Bevisläget är ofta oklart, så räkna inte med att kunna tvinga fram en åtgärd.
3. Praktiska steg
- Röj inte själva. Arbete i diket på grannens mark är vattenverksamhet och kräver både grannens tillstånd och ofta anmälan eller samråd med Länsstyrelsen.
- Erbjud en skriftlig överenskommelse: ni bekostar och utför underhållet, grannen ger rätt att komma åt diket. Era grävaroffert gör det konkret.
- Långsiktigt: be Lantmäteriet utreda servitut eller gemensamhetsanläggning för diket. Det reglerar underhåll och kostnader permanent och binder framtida ägare.
- Dokumentera: daterade foton och film vid vårflod, vattennivåer i brunnen och under huset, äldre kartor och flygfoton, all korrespondens och mötesanteckningar. Spara också underlag från avfuktaren.
- Miljökontoret i kommunen: en brunn som fylls med vatten är ett avloppsproblem som ni som ägare ansvarar för, oavsett diket. Fråga även om åtgärder på egen mark, som dränering eller ändrad avloppslösning.
- Hemförsäkringen: kolla om rättsskydd ingår. En fastighetsjurist kan också vara värd en timme om grannen förblir tyst.
Det är som ni har listat ut fastighetsägaren som har skyldighet att rensa diket på sin fastighet om det riskerar att skada er grannfastighet p g a att det inte sköts. Om grannen inte sköter det och orsakar skada så är denne skadeståndsansvarig gentemot er. D v s ni ställer krav mot grannen att ersätta skadan och om grannen inte sköter diket. Det blir tingsrätten för er om grannen nekar.
Ja ni hör, det ska till rejäl skada eller ett stort intresse för rättstvister för att gå den vägen om grannen inte samarbetar. Normalt blir det billigare att gräva ert eget avskärande dike på er egen mark jämfört med att försöka tvinga en motvallsgranne att fortsättningsvis lösa dagvattenhanteringen där utanför er tomtgräns.
I mitt fall har grannarna och jag löst dikesrensningen tillsammans, var och en har underhållit sin del. Ingen erfarenhet av att länsstyrelsen i dessa frågor utom att de är rätt ointresserade.
Ja ni hör, det ska till rejäl skada eller ett stort intresse för rättstvister för att gå den vägen om grannen inte samarbetar. Normalt blir det billigare att gräva ert eget avskärande dike på er egen mark jämfört med att försöka tvinga en motvallsgranne att fortsättningsvis lösa dagvattenhanteringen där utanför er tomtgräns.
I mitt fall har grannarna och jag löst dikesrensningen tillsammans, var och en har underhållit sin del. Ingen erfarenhet av att länsstyrelsen i dessa frågor utom att de är rätt ointresserade.
Tvärtom, du är skyldig att underhålla diken av denna typ om din brist på underhåll riskerar skada allmänna eller enskilda intressen. Det är en del av skyldigheten som kommer med att driva vattenverksamheten diket. Miljöbalken är väldigt konserverande på så sätt.F fribygg skrev:
Men ett dike ute i skogen där allmänna och andras enskilda intressen inte berörs kan du låta förfalla.
Redigerat:
"Diket" i filmen ser ju ut som något gammalt naturligt flöde av vatten, en mindre bäck, som man har varit på med spade för hand för länge sen. Knappast någon maskin som har grävt detta. Finns ju inte en rak sträcka.
Vad får du denna uppgift ifrån?F fribygg skrev:
Jag bryr mig inte om vad som "rekommenderas", jag undrar vad du hittar lagstöd för din uppgift att man inte får underhålla diken i skogsmark.F fribygg skrev:
Jag har inte påstått att 'jag' eller för den delen Skogsstyrelsen har lagstöd för sina rekommendationer, själv hugger jag på gammalt sätt, tar bara på nedfallet och al till ved, städar och handrensar mina diken så det inte inträder nått nytt naturtillstånd som hindrar det brukande jag önskar.Claes Sörmland skrev:
Diken får underhållas till det gamla djupet så länge de är diken, bäckar (som i detta fall?)tror jag inte alls får rensas med maskin.