Qvantums "termiska batteri" i QA-15 + QH-175 (dimensionering av pump)
Jag är i tagen att byta ut min befintliga anläggning, en gammal Ecoair105, Malmö, mindre hus på ca 85kvm + källare med ett effektbehov på ca 6kW. De flesta rekommendationerna jag fått från olika installatörer är pumpar i den storleksordningen (typ 6-8kW), just med argumentet att inte ha för stor kompressor som inte kan kommer gå tillräckligt lågt och därmed kommer man få en massa av/på under ett milt klimat. Det är så jag minns att jag fått förklarat även innan och verkar vara en huvudregel när man dimensionerar kompressor.
Från säljaren av Qvantums luftvatten, QA-15 + QH-175 låter det lite annorlunda, då deras "termiska batteri" skall kunna hålla vatten med högre temp, upp till 90 grader och därmed är det inte samma problem med en stor pump. Den kan jobba längre och ackumulera vatten i tanken på ett annat sätt än vanliga pannor när det är varmare. Inte som en vanlig lösning där pumpen jobbar huvudsakligen mot radiatorslingans framledning och returtemp utan prio är att värma "batteriet" högt och sen jobba mer mot det
Jag hittade tråden https://www.byggahus.se/forum/threads/qvantum-qe-franluftsvaermepump.524937/ när jag sökte på termiskt batteri men jag tänkte jag startar en ny tråd då den gäller FLVP. Men det diskuteras lite kring volymen på ca 180 liter och möjligheten att värma detta med pump till de höga temperaturerna eller om det krävs el för att nå högt
I Qvantums egna säljsnack så pratar man mest om flexready och timpriser, att det är anledningen till att värma det termiska batteriet för att avlasta elnätet exempelvis, då kan det kanske till och med vara relevant att jobba med elspets. Men det är lite oklart hur det fungerar utanför en elpris och effektstyrning
Kan man verkligen få upp tempen så högt med bara värmepumpen och kommer det fungera så i verkligheten? Det låter bra på pappret men jag är lite skeptisk. Är det någon som vet?
Från säljaren av Qvantums luftvatten, QA-15 + QH-175 låter det lite annorlunda, då deras "termiska batteri" skall kunna hålla vatten med högre temp, upp till 90 grader och därmed är det inte samma problem med en stor pump. Den kan jobba längre och ackumulera vatten i tanken på ett annat sätt än vanliga pannor när det är varmare. Inte som en vanlig lösning där pumpen jobbar huvudsakligen mot radiatorslingans framledning och returtemp utan prio är att värma "batteriet" högt och sen jobba mer mot det
Jag hittade tråden https://www.byggahus.se/forum/threads/qvantum-qe-franluftsvaermepump.524937/ när jag sökte på termiskt batteri men jag tänkte jag startar en ny tråd då den gäller FLVP. Men det diskuteras lite kring volymen på ca 180 liter och möjligheten att värma detta med pump till de höga temperaturerna eller om det krävs el för att nå högt
I Qvantums egna säljsnack så pratar man mest om flexready och timpriser, att det är anledningen till att värma det termiska batteriet för att avlasta elnätet exempelvis, då kan det kanske till och med vara relevant att jobba med elspets. Men det är lite oklart hur det fungerar utanför en elpris och effektstyrning
Kan man verkligen få upp tempen så högt med bara värmepumpen och kommer det fungera så i verkligheten? Det låter bra på pappret men jag är lite skeptisk. Är det någon som vet?
Är det propanbaserad maskin så kan kan köra på lite högre temperatur än motsvarande flesta lösningarna med syntetiska köldmedel för att kritiska temperaturen är högre och termodynamiska effektiviteten dalar först vid lite högre temperatur än tex. med R410A/R32/R407C
Med detta vågar man förmodligen experimentera med suggasvärmeväxlare med kondensatet för att säkra att suggasen är en bit över sin daggpunkt innan den sugs in i kompressorn (för att propan inte skall kondenseras under kompression och späda ut oljefilmen på tätytorna i de rörliga delarna i kompressorn och det blir förkortad livslängd), det ökar också COP på köldmedlet¹ i kylkretsen med sugasvärmeväxlare men också med mer värmeöverföring också värmeväxla fram högre temperatur på sin hetgas och den vägen producera mer hetvatten (>> 60 grader C) med ofta en separat värmeväxlare för hetgasen för hetvattenproduktion innan gasen går vidare till kondensationsslingan på betydligt lägre temperatur för varmvatten/systemvatten.
Det är förmodligen detta vi kommer se i framtiden när man övergår till propan/R290 med högre kritisk temperatur att vi kommer se lösningar som nu kan börja producera riktigt ordentligt varmt vatten utan att det kostar för mycket verkningsgrad och de magiska 50-55 grader C som har gällt för BVVP hur länge som helst vid varmvattenproduktion (och kräver insats-el när man vill ha högre temperatur) nu kommer att krypa upp 10 kanske 20 grader ytterligare varmare vatten med märkbara volymer bara från kylningen av hetgasen och att det går också kondensera fram värme av kylda hetgasen till betydligt över 50-55 grader C om man vill.
Vill man ha ännu varmare vattenproduktion så blir det att titta på R600a-maskinlösningar då dessa har ännu högre kritisk temperatur innan termodynamiska verkningsgraden sjunker. För detta med att arbeta med nära och över gasens kritiska temperatur är ett problem för termodynamiska verkningsgraden som gör att CO2-maskiner aldrig kan visa samma effektivitet vid samma temperaturer som köldmedier med högre kritisk temperatur.
Kritisk temperatur är den punkten och över detta i temperatur som en vätska upphör att vara en vätska oavsett tryck och alltid är en gas. För koldioxid (CO2) ligger punkten 31,04 grader C, R32 - 78,11 grader C, R410A - 70,17 grader C, R404A - 72,14 grader C, R407C - 86,05 grader C, R290 - 96,7 grader C, 134a - 101,06 grader C, dimetyleter - ~127 grader C, R600a - 134,7 grader C, vatten - 373,15 grader C
Detta kommer förmodligen också vara en faktor till att köldmedel som R454C (Kt = 78,9 grader C) och R455A (Kt=82,4 grader C) kanske inte blir första valet som köldmedel när förbuden mot köldmedel med GWP 150 och högre inträffar, särskilt om det nu lockar med att det är möjligt att få varmare vatten med R290-baserade köldmedel utan att det kostar så mycket extra gentemot dom syntetiska köldmedelsalternativen (deras kritiska punkt hålls nere av att de är upplandade med R32 i mer eller mindre märkbar andel) och dessutom är de syntetiska köldmedlen innehållande fluor numera klassade som PFAS-ämnen där det finns långsiktig ambition att de skall fasas ut helt.
¹ COP-vinsten med att använda suggasvärmeväxlare med kondensatet beror köldmediets värmekapacitet i vätska och gasform, för R290/R600a/HFO1234yr lönar det sig mycket, för R134a/R12/R410A spelar det liten/ingen roll men för R32 och ammoniak-maskiner är det en nackdel och istället måste man kyla gasen medans den komprimeras (för ammoniak-maskiner oftast med oljeinsprutning med kyld olja i skruvkompressorn) - därav att vid övergången från R410A till R32 i LLVP måste utföras med lösningar i kompressorn för bättre kylning under kompressionen för att hetgastemperaturen inte skulle bli för hög, men påverkar också system-COP.
Med detta vågar man förmodligen experimentera med suggasvärmeväxlare med kondensatet för att säkra att suggasen är en bit över sin daggpunkt innan den sugs in i kompressorn (för att propan inte skall kondenseras under kompression och späda ut oljefilmen på tätytorna i de rörliga delarna i kompressorn och det blir förkortad livslängd), det ökar också COP på köldmedlet¹ i kylkretsen med sugasvärmeväxlare men också med mer värmeöverföring också värmeväxla fram högre temperatur på sin hetgas och den vägen producera mer hetvatten (>> 60 grader C) med ofta en separat värmeväxlare för hetgasen för hetvattenproduktion innan gasen går vidare till kondensationsslingan på betydligt lägre temperatur för varmvatten/systemvatten.
Det är förmodligen detta vi kommer se i framtiden när man övergår till propan/R290 med högre kritisk temperatur att vi kommer se lösningar som nu kan börja producera riktigt ordentligt varmt vatten utan att det kostar för mycket verkningsgrad och de magiska 50-55 grader C som har gällt för BVVP hur länge som helst vid varmvattenproduktion (och kräver insats-el när man vill ha högre temperatur) nu kommer att krypa upp 10 kanske 20 grader ytterligare varmare vatten med märkbara volymer bara från kylningen av hetgasen och att det går också kondensera fram värme av kylda hetgasen till betydligt över 50-55 grader C om man vill.
Vill man ha ännu varmare vattenproduktion så blir det att titta på R600a-maskinlösningar då dessa har ännu högre kritisk temperatur innan termodynamiska verkningsgraden sjunker. För detta med att arbeta med nära och över gasens kritiska temperatur är ett problem för termodynamiska verkningsgraden som gör att CO2-maskiner aldrig kan visa samma effektivitet vid samma temperaturer som köldmedier med högre kritisk temperatur.
Kritisk temperatur är den punkten och över detta i temperatur som en vätska upphör att vara en vätska oavsett tryck och alltid är en gas. För koldioxid (CO2) ligger punkten 31,04 grader C, R32 - 78,11 grader C, R410A - 70,17 grader C, R404A - 72,14 grader C, R407C - 86,05 grader C, R290 - 96,7 grader C, 134a - 101,06 grader C, dimetyleter - ~127 grader C, R600a - 134,7 grader C, vatten - 373,15 grader C
Detta kommer förmodligen också vara en faktor till att köldmedel som R454C (Kt = 78,9 grader C) och R455A (Kt=82,4 grader C) kanske inte blir första valet som köldmedel när förbuden mot köldmedel med GWP 150 och högre inträffar, särskilt om det nu lockar med att det är möjligt att få varmare vatten med R290-baserade köldmedel utan att det kostar så mycket extra gentemot dom syntetiska köldmedelsalternativen (deras kritiska punkt hålls nere av att de är upplandade med R32 i mer eller mindre märkbar andel) och dessutom är de syntetiska köldmedlen innehållande fluor numera klassade som PFAS-ämnen där det finns långsiktig ambition att de skall fasas ut helt.
¹ COP-vinsten med att använda suggasvärmeväxlare med kondensatet beror köldmediets värmekapacitet i vätska och gasform, för R290/R600a/HFO1234yr lönar det sig mycket, för R134a/R12/R410A spelar det liten/ingen roll men för R32 och ammoniak-maskiner är det en nackdel och istället måste man kyla gasen medans den komprimeras (för ammoniak-maskiner oftast med oljeinsprutning med kyld olja i skruvkompressorn) - därav att vid övergången från R410A till R32 i LLVP måste utföras med lösningar i kompressorn för bättre kylning under kompressionen för att hetgastemperaturen inte skulle bli för hög, men påverkar också system-COP.
Redigerat:
Tack för detaljerat och tekniskt svar. Har förstått att propan gör att man kan få ut högre temp.
Önskar dock någon kommentar gällande hur det appliceras specifikt i Qvantums LLVP och om det ligger något i säljarnas argument eller om det är en stor risk att QA-15 blir överdimensionerad för mitt behov
Önskar dock någon kommentar gällande hur det appliceras specifikt i Qvantums LLVP och om det ligger något i säljarnas argument eller om det är en stor risk att QA-15 blir överdimensionerad för mitt behov
Säljaren är inte Qvantum själva antar jag?
Mitt hus är ungefär lika stort 90 kvm uppe och 90 kvm nere, i sutteräng, och när jag tittade på värmepump förra året så föreslogs den mindre QA9 till Stockholm. Klart att det kan vara värt att lagra lite mer i Malmö med elområde 4, men nja, det låter långsökt.
Mitt hus är ungefär lika stort 90 kvm uppe och 90 kvm nere, i sutteräng, och när jag tittade på värmepump förra året så föreslogs den mindre QA9 till Stockholm. Klart att det kan vara värt att lagra lite mer i Malmö med elområde 4, men nja, det låter långsökt.