Puts på trästomme - luftspalt?
Hej!
Planerar en tillbyggnad som kommer uppföras med trästomme. Eftersom resten av huset är underhållningsfritt mexitegel vi trivs bra med det vill vi nu ha ny fasad putsad. Husfirman, liksom Weber föreslår att man utanpå den vindpapp som modulerna levereras med lägger en vattenfast skiva (typ Gyproc, glassroc, mao våtrumsskiva) och sedan sätter mineralull som putsunderlag direkt på.
Måste säga att jag är intuitivt tveksam av två skäl. Det viktigaste är att det borde innebära att man tar bort förutsättningarna för eventuell fukt i trästomme och väggisolering (26 cm) att komma ut, och det andra, mindre viktiga, är att vattenfasta skivor inte precis är billiga.
Min tanke är att det skulle vara bättre (och billigare) att läkta ut ngn cm från vindpappen och sätta asfaboard som underlag till mineralullsskivan för att på så sätt få en luftspalt dit ev fukt från såväl vägg som putssystem kan diffundera och ventileras bort. Bifogar bild.
Är detta helt tokigt tänkt? Någon som har erfarenhet av liknande lösning?
Planerar en tillbyggnad som kommer uppföras med trästomme. Eftersom resten av huset är underhållningsfritt mexitegel vi trivs bra med det vill vi nu ha ny fasad putsad. Husfirman, liksom Weber föreslår att man utanpå den vindpapp som modulerna levereras med lägger en vattenfast skiva (typ Gyproc, glassroc, mao våtrumsskiva) och sedan sätter mineralull som putsunderlag direkt på.
Måste säga att jag är intuitivt tveksam av två skäl. Det viktigaste är att det borde innebära att man tar bort förutsättningarna för eventuell fukt i trästomme och väggisolering (26 cm) att komma ut, och det andra, mindre viktiga, är att vattenfasta skivor inte precis är billiga.
Min tanke är att det skulle vara bättre (och billigare) att läkta ut ngn cm från vindpappen och sätta asfaboard som underlag till mineralullsskivan för att på så sätt få en luftspalt dit ev fukt från såväl vägg som putssystem kan diffundera och ventileras bort. Bifogar bild.
Är detta helt tokigt tänkt? Någon som har erfarenhet av liknande lösning?
Tycker du tänker helt rätt, enstegstätade fasader trodde jag att man överhuvudtaget inte använde längre. Den husfirman kan inte följt med i de senaste årens debatt om enstegstätade fasader och problemen dessa medfört. Jobbar själv som snickare på en av de större husfabrikanterna och våra putshus var såna som förslaget du fått för några år sen men sen när rekomendationerna ändrades så gör vi inte så längre.
Nu är våra putshus uppbyggda så här Regelstomme, vindpapp, liggande 22*70 c/c 600, längst ner sätter vi en 22*34 som är snedfasad så att ev kondensvatten kan rinna bort. Utanpå detta sätts det sedan på bygget ett stående 22*70 regelverk och på detta sedan Sto-Ventec putsskiva. Så din lösning är inte alls fel men du bör nog inte sätta asfaboard då det finns en ganska stor mögelrisk med dessa skivor. Kolla här http://www.lfs-web.se/mogel-hus.htm
Edit: Haavard var visst lite snabbare än mig, men jag håller med fullständigt.
Nu är våra putshus uppbyggda så här Regelstomme, vindpapp, liggande 22*70 c/c 600, längst ner sätter vi en 22*34 som är snedfasad så att ev kondensvatten kan rinna bort. Utanpå detta sätts det sedan på bygget ett stående 22*70 regelverk och på detta sedan Sto-Ventec putsskiva. Så din lösning är inte alls fel men du bör nog inte sätta asfaboard då det finns en ganska stor mögelrisk med dessa skivor. Kolla här http://www.lfs-web.se/mogel-hus.htm
Edit: Haavard var visst lite snabbare än mig, men jag håller med fullständigt.
Skönt att ni håller med. Vad skulle alternativet till asfaboard vara? Med en ventilerad spalt på 16-25 mm och vertikala läkt borde uttorkning av fukt som lyckas leta sig hela vägen igenom puts och isolering inte vara ngt stort problem tänker jag (se http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1730968&fileOId=1730985). Är därför inte särskilt orolig för mögel i asfaboarden. Tjockputs är ju diffusionsgenomsläpplig utåt också.
Vilken temperatur kommer det att vara i luftspalten, tror du? Någon/några grader varmare än utetemperaturen. Tillskottet kommer dels inifrån huset, dels pga isoleringen under putsen. Det är ungefär lika vettigt som att ta på sig en tjock dunjacka, och lämna en spalt runt midjan.
Webers förslag är givetvis den korrekta lösningen. Enstegsmetoden används förtfarande, inte minst av NCC som haft så mycket trubbel med den. Per definition är enstegsmetoden inte fel, men alla i branschen har en svårförklarligt förkärlek till trä, kartong och gips, och vill helst använda det överallt, även där det direkt är olämpligt. Alltså, använder man våtrumsskivor som ej kan mögla, och stålreglar (i de fall det behövs) istället för vanliga träreglar, är enstegsmetoden helt ok, och därför får den stöd från Statens Provningsanstalt. Det gäller att förstå de bakomliggande orsakerna, och inte ducka så fort någon ropar "enstegsmetoden", eller upprepa halvsanningar.
Webers förslag är givetvis den korrekta lösningen. Enstegsmetoden används förtfarande, inte minst av NCC som haft så mycket trubbel med den. Per definition är enstegsmetoden inte fel, men alla i branschen har en svårförklarligt förkärlek till trä, kartong och gips, och vill helst använda det överallt, även där det direkt är olämpligt. Alltså, använder man våtrumsskivor som ej kan mögla, och stålreglar (i de fall det behövs) istället för vanliga träreglar, är enstegsmetoden helt ok, och därför får den stöd från Statens Provningsanstalt. Det gäller att förstå de bakomliggande orsakerna, och inte ducka så fort någon ropar "enstegsmetoden", eller upprepa halvsanningar.
finns olika sätt att göra en stegs.( samma som pizza ;-))
Liknelsen med dunjackan köper jag inte. Det är dessutom inte temperaturen i luftspalten som är avgörande utan värmeavgivningsförmågan (strålning och konvektion). Luftspalt är en klassisk isolerinsmetod, och för övrigt den som du tillämpar när du klär dig 'lager på lager'. För att behålla liknelsen med kläder, så verkar Webers lösning som att dra på ett galonställ, bra och torrt sålänge det inte produceras/kommer in fukt under.
GT I9000
Darky's ROM 10 RC6
ZSJPG
Dark Core 2.2
GT I9000
Darky's ROM 10 RC6
ZSJPG
Dark Core 2.2
Med den lilla skillnaden att spalten eller luftfickorna måste vara så små att luften står still, jämför med mineralull eller cellplastkulor. Det kommer den absolut inte att göra med en öppning längst ner vid sockeln. Du gör naturligtvis som du vill, men vad säger tillverkaren, dvs Weber om garantier då? Har du frågat? Struntar man i tillverkarens rekommendationer, och inte litar på Statens Provningsanstalt ska man ha mycket på fötterna.Filber99 skrev:
Om en enstegstätad fasad fungerar eller ej beror helt på vilket isoleringsmaterial och vilken puts som används. De fasader som det blivit problem med har haft täta styrenskivor(frigolit) och/eller tät tunnputs som inte släppt ut fukt som kommit in i väggen. Om man använder material som släpper ut fukten är det inget problem. Mineralullskivor och traditionell tjockputs fungerar utmärkt. Dessa material släpper igenom fukten. Att använda tunnputs är en katastrof, tunnputs är i själva verket inget annat än plastfärg med sand i och plastfärg blir tätt. Styrenskivor är också täta så att de inte släpper igenom fukten.
Själv har jag kalkputs som sitter direkt på fasaden utan någon luftspalt och i större delen av huset dessutom utan något diffusionstätt skikt på insidan. Denna konstrukttion har fungerat utmärkt i 70 år på mitt hus och i hundratals år på andra hus. Kalkputs släpper igenom fukt ännu bättre än cementputs men även cementputs fungerar. (Det blir dock inte lika snyggt.)
Själv har jag kalkputs som sitter direkt på fasaden utan någon luftspalt och i större delen av huset dessutom utan något diffusionstätt skikt på insidan. Denna konstrukttion har fungerat utmärkt i 70 år på mitt hus och i hundratals år på andra hus. Kalkputs släpper igenom fukt ännu bättre än cementputs men även cementputs fungerar. (Det blir dock inte lika snyggt.)
Tjockputs på stenull är inte att jämföra med tunnputs på cellplast.
Ändock, idealt önskar man förstås luftspalt, men det verkar vara svårt att övertyga de som tar fram våra byggnormer att vi bygger för generationer framåt, inte bara tills garantiperioden gått ut.
Ändock, idealt önskar man förstås luftspalt, men det verkar vara svårt att övertyga de som tar fram våra byggnormer att vi bygger för generationer framåt, inte bara tills garantiperioden gått ut.
Tunnputs finns som akrylputs, silikatputs, silikonputs, och cementbaserad tunnputs. De har alla olika egenskaper med avseende på elasticitet, ånggenomsläpplighet, smutsbenägenhet osv. Allt finns att läsa om för den vetgirige. Silikat- och silikonputs är diffusionsöppna och stoppar vatteninträngning, men låter vatten i ångfas ta sig ut. Jämför med en GoreTex-jacka.Eld skrev:
Beträffande expanderad polystyren (EPS), är det ett diffusionsöppet material med ånggenomsläpplighet likt massivt trä. Exturderad polystyren (XPS) däremot, är ett diffusionstätt material, och bl a därför används under mark, för att inte ta upp fukt.
Hur resonerar du kring "katastrofen" med tunnputs och cellplast?
För att snabbt belysa vad som gått snett med den ökända enstegsmetoden i NCC&Co tappning, kan det sammanfattas så här:
Dåligt utförda anslutningar, plåtarbeten, hade gjort att vatten hade tagit sig in bakom putsen. Bakom putsen fanns minerallull. I svenskt klimat krävs det fint väder för att blöt isolering under puts (oavsett vilken) ska kunna torka ut. Givetvis fanns det organiskt material i form att träreglar och kartongbeklädda gipsskivor alldeles bakom. Mögelproblemen kom som ett brev på posten. I andra fall hade man använt cellplast, men för få in regnvatten bakom cellplasten, måste de ha jobbat hårt.
Vad du å andra sidan menar, är att fuktig luft inifrån skulle ta sig ut ända till cellplastisoleringen och kondensera på denna. Hur ska det kunna ske, när TS skriver om ett tillbygge, och då använder han/hon rimligtvis ångspärr?
Gammaldags KC-puts och kalkputs. Visst, de torkar ut, men de suger även mycket vatten till att börja med. Det är ganska meningslöst att släppa in fukt för att den sedan ska kunna torka ut.
Övergångar/skarvar och hörn kommer alltid vara svaga punkter. Frågan är inte om fukt kommer in utan när. Tittar man närmare på SPs rapport om putsskador så är det ovanligt att problemet är fukt som vandrar genom intakt puts. Betydligt vanligare med inbyggd fukt eller vandring i kant och i sprickor. I längden vinner alltid vattnet. Borde vara självklart att det byggs så att fukt också kan dräneras ut och torka upp. Därför har jag svårt förstå att bästa lösningen är att träreglar omges av ångtäta skikt på båda sidor utan luftspalt.
Tack för alla synpunkter. Lite klokare har jag kanske blivit.
Tack för alla synpunkter. Lite klokare har jag kanske blivit.
Fiber99>Varför har husfirman vindpapp/folie/väv under mineriten för? Det ser lite kaka på kaka ut för mig.
Sen så håller jag med om ditt resonemang och jag resonerar likadant.
/Kent
Sen så håller jag med om ditt resonemang och jag resonerar likadant.
/Kent
Firman levererar en modulbyggd lösning som är avsedd att förses med lock panel. Vindpappen ingår. Skiva behöver jag komplettera med för stabilitet innan putsning. Fördelen som jag ser det är att det öppnar för att enkelt fixa en spalt. Om det nu är ett bra val...snickarboden skrev:
Meningarna tycks gå isär.Jag är förstås medveten om att det skulle bli bättre isolerverkan om all isoleringen var obruten. Men det är ju bara sant om den förblir torr. En tunn spalt ger inte upphov till högt luftflöde som Isolde hävdar. Skulle den vara öppen endast nedtill så är isolereffekten nästan densamma som MU så länge temperaturskillnaden mellan vindpapp och skiva är liten. Nackdelen är att torkeffekten då också blir liten (ungefär som att lufta ett vin genom att dra ut korken - lär ta minst 14 dgr).
