Håller på och tittar på att göra om fasaden på vår 40-talskåk, total fasadyta (inkl. fönster/dörrar) ca 150 kvm. Huset är byggt i lättbetong med vissa bärande element i tegel. Fasaden är ursprungligen puts, som därefter tilläggsisolerats med cellplast och brädfodrats enligt fulare modell under sent 80-tal.

Tanken är att vi själva river brädfodringen själv och därefter putsar på cellplast. Osäkert om nuvarande cellplastskivor kan sitta kvar och återanvändas eller om de förstörs i samband med rivningen av brädfodringen. Finns det nackdelar med att om möjligt återanvända ca 20 år gammal cellplast?

Har fått ett första ungefärligt förslag på system, arbete och pris. Tanken är då Webers Serpotherm EF med 50 mm (ny) cellplast/EPS. Detta för ca 250 000 kr före rot. Inkl plåtarbeten vid fönster etc men exkl. utflyttning av fönster. Alltså ca 1670 kr/kvm. Detta i Stockholm.

Tyckte entreprenören kändes mycket seriös och kunnig. Kommer dock självklart ta in ett par motofferter. Ställer dock samtidigt frågan här om någon har synpunkter på systemval och/eller prislapp?
 
S
tycker du byter cellplast då cellplasten ej är rätt kvalitet och skivorna säkerligen behöver sättar fast bättre än vad dom är.

kommer du riva och sätta upp cellplasten isåfall? eller gör entreprenören det?
 
Redigerat av moderator:
Att putsa på cellplast utan bakomliggande luftspalt är en väldokumenterad riskkonstruktion!
-Se till att du gör en tvåstegstätad konstruktion.
Den enstegskonstruktion (som jag förstår din beskrivning) är orsaken till många möglande hus,
PEAB har stämts av ett antal husägare för detta...
(Detta är pågående stämningar om berör hus mindre än 10år gamla)
Läs artiklar om bla. Annehem i lund...
http://www.byggindustrin.com/teknik/kritiserad-fasad-byggs-fortfarande-i-sve__8344
byggnadsvardsnytt
 
Fast i PEABs fall var det väl träkonstruktion bakom den putsade cellplasten? TS har ju lättbetong och tegel, vad ska mögla där?
 
hakaner skrev:
Att putsa på cellplast utan bakomliggande luftspalt är en väldokumenterad riskkonstruktion!
-Se till att du gör en tvåstegstätad konstruktion.
Den enstegskonstruktion (som jag förstår din beskrivning) är orsaken till många möglande hus,
PEAB har stämts av ett antal husägare för detta...
(Detta är pågående stämningar om berör hus mindre än 10år gamla)
Läs artiklar om bla. Annehem i lund...
[länk]
byggnadsvardsnytt
Risken med enstegstätning gäller bara om man bygger av organiskt material. Mitt hus är rakt igenom av betong/tegel. Att enstegstäta med cellplast görs framgångsrikt nere i Europa, där stenhus är betydligt vanligare än här. Problemen uppkom enligt vad jag läst mig till när man tog den metoden och rakt av applicerade den på träkonstruktioner.
 
Är det någon som har tilläggsisolerat med cellplast och putsat på? Blev det bra? Sänktes värmekostnaden? Någon som har länk med erfarenheter från konsumenter?
 
Precis, mitt inlägg gäller främst om du har organiskt mtrl bakom.
Om du enbart har betong, tegel etc. så är det mycket mer förlåtande.

Men, i grund & botten är det fortfarande en felaktig konstruktion då slarv
i utförande eller skador under bruksskedet kan leda till fuktansamlingar
och även oorganiska mtrl har kritiska fuktnivåer som ej skall överskridas.
(dessa ligger ofta på 95% Rf)
Överskrids dessa nivåer kan det leda till mögelpåväxt på nedsmutsade ytor,
frostsprängningar eller annat.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.