Men sätt honom bakom tangenterna så han själv får stå till svars för sina påståenden!cc80 skrev:
Vad jag läst från er hustråd så är han mycket duktig!Jag kan inte se att pluggar av en skulle vara en fördel; snarare kan jag vara lite tveksam till att blanda olika träslag då de rör sig, och reagerar, annorlunda. Jag känner inte heller till någon tradition att göra detta i fönstersammanhang. Därför skulle det vara intressant att höra mer om en-pluggar!
Han har gått och lagt sig han ska upp kl 5 och köra sopor i skärgården i morgon ☺️ Nej idag använder man inte mycket plugg man limmar oftast men om man ska göra egna plugg och lägga ner tid på det är det bättre att 1: ha kärnvirke av furu kvistren samt göra pluggen i en som är hårt ingen lätt match men så gjorde man förr och då håller fönstrena grymt länge. Man sätter ändträ mot varann och då är en bättre för det står mot röta bäst.
Men vi gör inte våra fönster så vi limmar men använder kvistrent furu i kärnvirke 😄 och han är mer den händige jag är den skrivande och samordnande hahahah 😊😉
Men vi gör inte våra fönster så vi limmar men använder kvistrent furu i kärnvirke 😄 och han är mer den händige jag är den skrivande och samordnande hahahah 😊😉
Infällning av gångjärn kan ju göras på några olika sätt, t.ex.
1. manuellt med stämjärn - kräver duktig snickare
2. med handöverfräs och frässtål - kräver mall och rakt frässtål med kullager för guidning
3. med handöverfräs och kopierring - kräver mall och kopierring, men godtyckligt rakt frässtål
För att prova alternativ 1 - och öva allmänt på stämjärn - stämde jag ut ett par infällningar
Det fungerade hyfsat, men jag tyckte att det blev lite svårt i situationen som bilden ovan visar, eftersom man inte kan hålla stämjärnet rakt. Finns det stämjärn som är vinklade för dylika situationer?
Så här blev ett inte alltför finputsat resultat
Med lite mer övning skulle det antagligen fungera. Men eftersom jag har många bågar att göra så tar det nog för lång tid med större risk för misstag.
Jag har redan en kopierring och lämpligt frässtål till fräsen, så alternativ 3 ovan känns rätt. Nästa steg är då att göra mallen och köra en ny testrunda.
1. manuellt med stämjärn - kräver duktig snickare
2. med handöverfräs och frässtål - kräver mall och rakt frässtål med kullager för guidning
3. med handöverfräs och kopierring - kräver mall och kopierring, men godtyckligt rakt frässtål
För att prova alternativ 1 - och öva allmänt på stämjärn - stämde jag ut ett par infällningar
Det fungerade hyfsat, men jag tyckte att det blev lite svårt i situationen som bilden ovan visar, eftersom man inte kan hålla stämjärnet rakt. Finns det stämjärn som är vinklade för dylika situationer?
Så här blev ett inte alltför finputsat resultat
Med lite mer övning skulle det antagligen fungera. Men eftersom jag har många bågar att göra så tar det nog för lång tid med större risk för misstag.
Jag har redan en kopierring och lämpligt frässtål till fräsen, så alternativ 3 ovan känns rätt. Nästa steg är då att göra mallen och köra en ny testrunda.
Redigerat:
Vänd stämjärned med snipfasen nedåt när du råkar ut för det där problemet. Då kan stämjärnet rida på slipfasen i ställt för på flatsidan. Det förutsätter att det har en flat eller litet konkav slipfas.
Jag tillverkade en gångjärnshyvel att finputsa bottnen på infällningarna med. Jag tar bort det mest med stämjärn och slätar upp bottnen med den här. Den fungerar som en grundhyvel. Bettet är inköpt på loppmarknad för en euro eller någonting liknande. Det kommer från någon för länge sedan skrotad sponthyvel. Hyveln är lång och smal så den fungerar också i karmfalsar.
Den är förvånansvärt effektiv. Helt överlägsen en fräs då man har små serier men på stora serier tror jag att fräsen blir snabbare.
Lie Nielsen har en motsvarande hyvel i sitt sotiment. Det var därifrån jag fick iden.
Jag tillverkade en gångjärnshyvel att finputsa bottnen på infällningarna med. Jag tar bort det mest med stämjärn och slätar upp bottnen med den här. Den fungerar som en grundhyvel. Bettet är inköpt på loppmarknad för en euro eller någonting liknande. Det kommer från någon för länge sedan skrotad sponthyvel. Hyveln är lång och smal så den fungerar också i karmfalsar.
Den är förvånansvärt effektiv. Helt överlägsen en fräs då man har små serier men på stora serier tror jag att fräsen blir snabbare.
Lie Nielsen har en motsvarande hyvel i sitt sotiment. Det var därifrån jag fick iden.
Intressant, heimlaga!
Jag provade faktiskt att vända stämjärnet, men började fundera om det verkligen var en så bra idé. Skall testa igen!
Är det Lie Nielsens butt mortise plane du menar? Problemet med den är att bladet verkar vara ca 22 mm brett, vilket är för brett för "skaftdelen" av gångjärnet. Bör ju finnas smalare versioner...
Kanske en sån här kan funka...? Den är ca 16 mm bred. Mitt skaft är ca 19 mm brett.
Jag provade faktiskt att vända stämjärnet, men började fundera om det verkligen var en så bra idé. Skall testa igen!
Är det Lie Nielsens butt mortise plane du menar? Problemet med den är att bladet verkar vara ca 22 mm brett, vilket är för brett för "skaftdelen" av gångjärnet. Bör ju finnas smalare versioner...
Kanske en sån här kan funka...? Den är ca 16 mm bred. Mitt skaft är ca 19 mm brett.
Redigerat:
Ett alternativ är att bara använda ett stämjärn som grundhyvel som Paul Sellers visar i denna videon: https://www.youtube.com/watch?v=B_2a_FwjAgk
Jag har provat några gånger och det fungerar helt ok.
Jag har provat några gånger och det fungerar helt ok.
Ja Paul Sellers...fantastisk gubbe! Jag kan inte komma över att han bara använder handborr...bjoar564 skrev:
Att bara banka ett stämjärn genom en kloss...känns som det är något svårt att kontrollera - och behålla - djupinställningen?
Veritas verkar ha en lyxversion av Sellers "poor mans router", en s.k. router plane. Tycker denna verkar lovande för gångjärn då bladen är smala! Notera också att man kan få ett anhåll med - delen som är markerad med B på bilden!
Här är en tidig model av en router plane. "These were called an Old Woman’s Tooth (sometimes Old Hag’s Tooth), since they resembled the single-tooth grin of an old hag" (citat och bild från www.onlinetoolreviews.com/reviews/veritasrouterplane.htm)
Redigerat:
Ja, visst är han
Jag tycker det kilat fast stämjärnet så pass bra att det inte varit något större problem, och det går ganska enkelt att justera djupet genom att knacka till stämjärnet. Men absolut - det går inte att jämföra med djupinställningen på en fräs eller hyveln heimlaga visade. Det är mest en simpel lösning när man inte har något bättre alternativ till hands.
Jag tycker det kilat fast stämjärnet så pass bra att det inte varit något större problem, och det går ganska enkelt att justera djupet genom att knacka till stämjärnet. Men absolut - det går inte att jämföra med djupinställningen på en fräs eller hyveln heimlaga visade. Det är mest en simpel lösning när man inte har något bättre alternativ till hands.
Det är just därför jag använde ett smalare bett i min. Dessutom är hela hyveln lättare att kontrollera med ett smalare blad. Jag tror det är 10 eller 12 mm brett. Lie-Nielsens version är bara en halvdålig prototyp tycker jag men iden kom därifrån.Microkatten skrev:
Nej....det fungerar inte med en falshyvel.
En grundhyvel (router plane på utländska) som du sedan länkar till skulle annars fungera på rätt sätt men formen på kroppen är fel så den är svår att balansera på kanten av en fönsterbåge och helt omöjlig att använda inne i en karmfals.
Ja der här med hyvlar är en hel vetenskap. Tyvärr lär man sig namnen på de olika hyveltyperna på engelska först p.g.a. informationen på nätet främst är på engelska.
Ja, router plane/grundhyveln fungerar ju inte på karmen, det är bra att du tänker till i mitt ställe, heimlaga! Tack vare anhållet (mothållet?) borde den dock fungera bra för bågarna. Veritas har även en s.k. Hinge Mortise Plane
som faktiskt tar samma stål som deras grundhyvel (3mm upp till 3/4"). Hyveln är 46mm bred, så för ett kopplat fönster borde den fungera för en karm. För en enkel ytterbåge är den för bred.
Ja, router plane/grundhyveln fungerar ju inte på karmen, det är bra att du tänker till i mitt ställe, heimlaga!
Tack vare anhållet (mothållet?) borde den dock fungera bra för bågarna. Veritas har även en s.k. Hinge Mortise Plane
som faktiskt tar samma stål som deras grundhyvel (3mm upp till 3/4"). Hyveln är 46mm bred, så för ett kopplat fönster borde den fungera för en karm. För en enkel ytterbåge är den för bred.
Den där ser bra ut för sitt ändamål. Både för bågar och för i alla fall en del karmar.
Även om den inte klarar hela bredden på infällningen på grund av att hyvelkroppen tar emot falsen så är det mycket enklare att finputsa med stämjärn om man har en exakt hyvlad djupmarkering i ytterkanten av infällningen.
Även om den inte klarar hela bredden på infällningen på grund av att hyvelkroppen tar emot falsen så är det mycket enklare att finputsa med stämjärn om man har en exakt hyvlad djupmarkering i ytterkanten av infällningen.
I Byggnadsstyrelsens rapport 158:1984, "Trävara - furu till snickerier", ges en detaljerad bakgrund till de många moment som måste samverka för att slutligen få en utmärkt kvalitet på virke till t.ex. fönster. Här beskrivs också att under 50-talet ersattes tidigare anvisningar med bl.a. den "Gröna Boken", och därefter föll kvalitén på fönstersnickerierna, med rötskador som följd.
Baserat på bl.a. äldre anvisningar anger Byggnadsstyrelsen i rapporten krav på bl.a. trä i fönstersnickerier. Här nämns t.ex. att för väderexponerade profiler skall kärnsidan vändas utåt, och årsringarna skall vara täta - minst 5 årsringar inom 10 mm radiellt mått, största storleken 4 mm.
Jag mätte för skojs skull årsringarna på två trästycken, en balk från vanliga bygghandeln
samt en okantad sågad planka, ej från den vanliga bygghandeln
Det är inte svårt att se skillnaden...
Baserat på bl.a. äldre anvisningar anger Byggnadsstyrelsen i rapporten krav på bl.a. trä i fönstersnickerier. Här nämns t.ex. att för väderexponerade profiler skall kärnsidan vändas utåt, och årsringarna skall vara täta - minst 5 årsringar inom 10 mm radiellt mått, största storleken 4 mm.
Jag mätte för skojs skull årsringarna på två trästycken, en balk från vanliga bygghandeln
samt en okantad sågad planka, ej från den vanliga bygghandeln
Det är inte svårt att se skillnaden...
Fönstervirke införskaffat! De var ett elände att transportera!
Nu har man verkligen tagit sig vatten över huvudet...!! :wow: :banghead: :screwy:
Nu har man verkligen tagit sig vatten över huvudet...!! :wow: :banghead: :screwy:
Tanken var att jag först skulle göra nya bågar till två existerande karmar, men nu har vi beslutat att även byta karmarna. Jag har hittills knappt tänkt på karmar, men nu är det dags!
Eftersom mitt karmvirke är 65mm tjockt måste jag införskaffa en ny såg såg då min ts55 inte räcker till. Så det lär bli en ts75 eftersom jag behöver både sänksåg och bordsåg som klarar 65mm-virke. Någon som behöver en nästan ny ts55 med bordsmodul?
En sak jag inte har klart för mig är hur karmfogen skall se ut - jag hittar inte alls lika mycket info om detta som för bågarna, och inte heller går det att se på gamla hus eftersom karmfogarna är gömda.
Hur fogade man karmar förr i tiden?
Eftersom mitt karmvirke är 65mm tjockt måste jag införskaffa en ny såg såg då min ts55 inte räcker till. Så det lär bli en ts75 eftersom jag behöver både sänksåg och bordsåg som klarar 65mm-virke. Någon som behöver en nästan ny ts55 med bordsmodul?
En sak jag inte har klart för mig är hur karmfogen skall se ut - jag hittar inte alls lika mycket info om detta som för bågarna, och inte heller går det att se på gamla hus eftersom karmfogarna är gömda.
Hur fogade man karmar förr i tiden?
Jag har en TS55 och bordsmodul. Har även en Dewalt kap/gersåg som jag använder för att gera/kapa. Är det inte bättre att komplettera med en kap/gersåg, den kommer du att ha stor användning av och är mycket enklare att kapa med än att göra det på ett bord. Du kommer även upptäcka att det är jobbigt att sätta i sågen i bordet om du har den lös för att såga på skena och vise versa. Har med dessa verktyg gjort karmar enligt gammal förlaga där botten och överstycke har en "not" och sidostyckena en fals på ca 10 mm. Sedan spikas (alternativt skruvas) delarna ihop. Mina karmar är inte så tjocka som 65mm, tror de är 50 mm, ska kolla i morgon. Måste du ha 65mm? Tror inte det är en gammal standard, 50 mm borde väl räcka?
Redigerat:
